Igår presenterade Innovationsföretagen sin senaste konjunkturrapport, Investeringssignalen. Utvecklingen är kanske inte oväntat dyster givet det sura äpplet som ekonomin har blivit. Men det har också ställt vissa frågor på sin spets. Det menar Innovationsföretagens förbundsdirektör Elin Lydahl.
På alla fronter, när det gäller möjlighet att rekrytera, att få en bra orderingång och en bra prisbild, så går arkitekt- och ingenjörsföretagens förväntningar neråt. 40 procent av arkitekt- och ingenjörsföretagen spår en minskad orderingång det närmaste halvåret. Arkitektföretagen påverkas av sjunkande och svag efterfrågan. Skarpast nedgång väntas för teknikkonsultföretagen.
Elin Lydahl klev på som Innovationsföretagens förbundsdirektör för snart ett år sen. Hon berättar att hon inte var beredd på just hur dystert läget skulle bli ett år senare.
– Att det skulle finnas oro, det var jag ju på det klara med. Att vi faktiskt skulle komma in en lågkonjunktur som har hållit i sig så pass länge som den har och att den oron som finns på både global och nationell marknad – det hade jag inte tänkt.
– Hade du ställt frågan till mig då hade jag nog inte trott att den skulle vara så pass allvarligt som det faktiskt är, säger hon
Det är i bostadssektorn som pessimismen är som störst, men hur stor påverkan har det på det stora hela för arkitekt- och ingenjörsföretagen?
– För arkitektföretagen är det ju en väldigt stor del, och där ser vi verkligen dystra siffror. Medan för industrikonsulterna är nybyggnation en väldigt liten del. Och för teknikkonsulterna är det någonstans däremellan.
– Det vi ser är pessimismen har smittat från att det nästan bara gällde bostäder förra året, till att det nu även finns en pessimism för kommersiella fastigheter. Det rör sig åt samma håll för fastigheter i en bredare perspektiv än så, där man tror på en vikande orderingång på alla fronter, säger Elin Lydahl.
Vad är det du tycker att rapporten i sin helhet pekar på?
– Att svensk ekonomin är hårt pressad och att vi befinner oss i en lågkonjunktur under hela nästa år.
Elin Lydahl säger att man ser att avmattningen i innovationssektorn fortsätter.
– Den stora förändringen är att det som tidigare slagit hårt mot våra arkitekter nu även påverkar teknikkonsulterna i högre utsträckning. Det är där vi har den största minskningen, den största negativa trenden. Teknikkonsulterna har tidigare klarat sig ganska bra, men nu ser vi att kraftig påverkan hos dem, säger hon.
Skulle man kunna säga att arkitekterna har vant sig vid läget på något sätt?
– Nej, det vill jag inte säga, för det här är en bransch som har det jättejobbigt nu – och de har det jobbigt på så många sätt. Mer än hälften av dem har fått varsla och de nyexaminerade arkitekterna inte kommer in på arbetsmarknaden.
– De blir uppsugna till andra jobb och har en tendens att inte komma tillbaka. Och det är inte så att vi har för många arkitekter i Sverige normalt, utan har en väldigt låg arbetslöshet i det skrået.
Vad kan det leda till om den här negativa synen sätter sig hos företagen?
– Det blir en negativ spiral av det naturligtvis, som vi har ett ansvar att försöka bryta. Om vi backar tillbaka till pandemin, så hade vi ett antal branscher där man faktiskt var överbemannad ganska länge. Man insåg att personal är väldigt svårt att återanställa.
Hon säger att det gör att många bolag nu tänker på samma sätt. Det är svårt att hitta kompetent personal och det är dyrt att rekrytera.
– Man är angelägen om att behålla så mycket folk man kan. Samtidigt så hamnar vi i ett läge att våra marginaler sjunker därför att man väljer att behålla personal som man faktiskt inte kan sätta i arbete just nu. Det inte hållbart långsiktigt.
– Ju längre man håller i sin personal utan att ha ekonomin för det – desto större risk är det att fler förlorar sina jobb.
Om vi rotar lite i rapporten då, ser du några ljusglimtar?
– Vi har en generell pessimism när det gäller orderläget. Jag vet inte om det är en optimism, men vi ser att industrikonsulterna fortfarande går bra där, vilket är hoppfullt. Men samtidigt så lider de av en kompetensbrist, vilket vi också ser bland teknikkonsulterna.
– Sen vet jag inte om det är en positiv utveckling, men det utkristalliseras lite tydligare vad vi vill och vad vi behöver. Men det kan ju också bara vara ett tecken på en fördjupad kris, säger Elin Lydahl.
Är det något särskilt som krisen sätter ljuset på?
– Vi tycker att regeringens budget var lite spretig. Man gör inte de stora strukturreformerna som skulle behövas. Det behövs en riktning från regeringen då marknaden behöver en stabilitet för att våga investera. Det gäller både kundledet och konsulterna.
– Sen måste man låta klimatmålen ligga fast så att vi driver den frågan gemensamt i både politik och näringsliv. Så att företagen vågar investera i forskning och utveckling. Det den offentliga sidan kan göra är att öka takten i de offentliga investeringarna och se till att man faktiskt ställer klimatkrav.
– För annars kommer vi aldrig få de investeringar som behövs. Vare sig från offentlig eller privat sida – i utveckling i bolag och satsningar på kompetens.
Vad hoppas du att det dyker upp för signaler i nästkommande rapport?
– Det är en bekymmersam tid, men det finns också saker som man kan göra för att faktiskt underlätta och förbättra. Jag hoppas på en mer positiv framtidssyn när vi börjare se vissa lättnader i konjunkturen i början av nästa år.
– Sen vore det bra om de stora infrastruktursatsningarna som behövs i Sverige kommer igång så vi kan elektrifiera industritransportsektorn och för att kunna börja hantera den stora infrastrukturskuld som vi har.
– Både så att konsulterna får uppdrag och naturligtvis att vi driver emot ett hållbart, fossilfritt Sverige, säger Elin Lydahl.
