Parkeringsytor i innerstaden blir kulturparker

Attraktiv mark i innerstaden används ofta som parkeringsplats. Men vad händer när bilarna försvinner? Arkitektfirmorna har börjat drömma om hur de vill att staden ska se ut och taket är högt. Fastighetssverige har tittat på ett kontors dröm om en sådan parkeringsyta och fått en pratstund med vd:n om framtiden.
Parkeringsytor i innerstaden blir kulturparker
I förslaget med en multifunktionell kulturpark finns plats för studie- och arbetsplatser, växthus, konferens, sport och årstidsanpassade mötesplatser.  Bild: Dreem

Attraktiv mark i innerstaden används ofta som parkeringsplats. Men vad händer när bilarna försvinner? Arkitektfirmorna har börjat drömma om hur de vill att staden ska se ut och taket är högt. Fastighetssverige har tittat på ett kontors dröm om en sådan parkeringsyta och fått en pratstund med vd:n om framtiden.

I våra storstäder finns det påfallande ofta stora, tomma ytor som används som parkering. En rest från en tid då stadskärnorna trafikerades av bilar i mycket större utsträckning. Men vad kommer att hända med de outnyttjade markytorna när biltrafiken och behovet av parkeringsplatser minskar?

I Göteborg har arkitektkontoret Dreem tillåtit sig att, som bolagsnamnet antyder, drömma lite om en inte alltför avlägsen framtid då bilarna i innerstaden är ett minne blott. I sin senaste vision har man utgått från den stora skolgården, tillika parkeringen, framför anrika Schillerska gymnasiet och låtit fantasin flöda. Det man ser framför sig är en mer koncentrerad parkeringsyta och plats för en multifunktionell kulturpark.

Maya Iwdal, vd på Dreem, ger Fastighetssverige sin syn på den bilfria innerstaden.

Att bilarna har försvunnit – och ska försvinna mer och mer – från city har varit en trend rätt länge nu, men en långsam trend. Vad är det som gör att det tar så lång tid för staden att omfamna detta tänk helt och hållet, tror du?
– Ja, det är såklart ingen nyhet att bilarna behöver bli färre i vår stadskärna och det finns sedan ett par år tillbaka bra initiativ och samarbeten för att begränsa antalet bilar i staden och skapa utsläppsfria zoner. I innerstaden har vi ett stort problem i att stora ytor vigs till parkeringsplatser. Dessa ytor hade istället kunnat komma stadens invånare till gagn på andra sätt. Här finns det ju dessutom andra alternativ; såsom att ge tillgång till närliggande garage och delad mobilitet, svarar Maya Iwdal.

– Staden bör kunna sänka parkeringsnormen ytterligare och erbjuda andra lösningar. Varför det tar tid vet jag inte, det handlar kanske om att våga ta beslut och stå för konsekvenserna av detta? Det finns en stark opinionsbildning bland den bilburna delen av befolkningen, och det är klart att man som politiker tar en risk om man går emot denna.

Er vision ser ut att innehålla takyta som används mer som park/rekreation. Ser du/ni detta som en trend; att utnyttja taken mer?
– Absolut, taken är en stor outnyttjad resurs. Tittar man på andra länder så används takytor i en högre utsträckning. Man blir bättre och bättre på detta, och det är bra för miljön och för de boende. Göteborg ligger efter i denna utveckling och staden behöver fler gröna ytor för att exempelvis ta hand om dagvatten och skyfall. Tak kan dessutom ofta bli bra vistelseytor för boende, eller som i vårt förslag – för studenterna.

”Utan att kompromissa med platsens användning” skriver ni. Det får du gärna utveckla och förklara lite. Parkeringen försvinner ju till största delen i er vision?
– I framtidens innerstad är bilismen främst eldriven och baserad på samåkning och man har bättre användning av närliggande, välplanerade, klimatsmarta trafikanläggningar. Vårt förslag tar fasta på detta och kan ses som en visionsbild för hur staden kan transformeras framöver. Detta behöver givetvis inte innebära att trafiken försvinner helt.

Om det är tänkt att parkeringsytorna ska minskas, hur går era tankar kring de som bor i innerstaden och har bil?
– Trafiken behöver som sagt inte försvinna helt, men det finns alternativa lösningar idag som möjliggör att p-platserna kan koncentreras till en mindre yta. Exempel på detta är parkeringshus som i sin utformning kan inkorporera den flexibilitet som behövs för att, när samhällets bilbehov minskar, kunna omvandlas till något annat. Tänk vilka fantastiska möjligheter som skapas när ytor som idag används till parkeringsplatser frigörs i flera av stadens främsta lägen.

Läs också