En digital platform som förenklar inventering, hantering och återbruk av befintliga material och inventarier. Låter som något som borde funnits sedan länge, eller hur? Ja, det trodde Henrik Olausson och hans kollegor på det lilla bolaget Palats också. När det visade sig att så inte var fallet, att det fanns ett enormt hål att fylla, tog de saken i egna händer. Idag samarbetar de med aktörer som Vasakronan, Fabege, Humlegården, Lundbergs Fastigheter och Tenant & Partner.
– Idén till Palats startade i samband med att jag och mina Co-founders studerade vår master på Chalmers entreprenörskola. Vi kom under utbildningen i kontakt med Anton Franker, som är en framstående profil och expert inom återbruk i fastighetsbranschen. Han introducerade oss till problematiken att företag och organisationer ofta misslyckas med återbruk i sin kärnverksamhet. Det vi såg tidigt var att det fanns en flaskhals i själva digitaliseringen av information och förvånades att ingen tidigare löst det på ett framgångsrikt sätt. Samtidigt såg vi att det fanns en absurd potential i ekonomiska besparingar om företag lyckas med återbruk och framförallt enorma vinningar ur ett hållbarhets- och resursperspektiv. Dessutom visade sig våra kompetenser inom entreprenörskap, samhällsbyggnad, design och IT vara en riktigt bra kombo för att ta oss an utmaningen, berättar Henrik Olausson, vd för och en av grundarna av Palats.
Varför namnet ”Palats”?
– Ursprunget till namnet Palats omges av flera sägner. En del hävdar att namnet är en referens till “minnespalats” – en teknik för att memorera saker genom att föreställa sig sin hjärna som en plats man kan vandra runt i. Andra pekar till ordboken, där Palats definieras som en praktfull och viktig byggnad. Alla byggnader som förvaltas med Palats faller självklart in i den definitionen. Till sist finns det de som hävdar att bolagets namn föddes ur en ordlek. Palats låter ju väldigt likt plats, och det är ju produkters platser som hela tjänsten kretsar kring.
Förklara varför en plattform som Palats behövs!
– De flesta företag och organisationer har dålig koll på vad de faktiskt äger vilket gör det svårt att effektivt återanvända produkter inom verksamheten. Saker glöms bort i förråd, slängs och ersätts med nyköp, i brist på ett system för att hantera sina tillgångar. Vidare försvaras rivning framför demontering som ett mer ekonomiskt lönsamt alternativ då resurser och rutiner saknas för att synliggöra, mellanlagra och sälja återbrukbara produkter. Detta resulterar i att bygg- och fastighetsbranschen står för drygt en tredjedel av världens avfall. Behovet av Palats blir som tydligast i samband med en rivning, ombyggnation eller flytt av en verksamhet. I ett sådant skede finns ofta en vilja att behålla produkter som inte är utslitna. Problemet är att det saknas en översikt av vilka dessa produkter är, var i fastigheten de befinner sig och eventuella åtgärder som krävs som krävs för att återbruka dem. Att inventerings-processen är manuell, tidskrävande och därmed kostsam höjer tröskeln för återbruk ytterligare, förklarar Henrik Olausson.
Palats plattform är skapad för att göra åkerbruksprocessen enkel och mätbar. Effekterna av beslut mäts i realtid och statistik samlas över tid. Här sammanfattas redan idag de avfallsbesparingar, CO2 besparingar och ekonomiska besparingar kunden gör genom återbruksarbetet.
– Våra användare har idag möjliggjort besparingar omkring 8 000 000 ton CO2 eq och ekonomiska besparingar om ca 560 000 000 SEK genom att återanvända befintliga möbler eller byggmaterial, berättar Henrik Olausson.
Hur har bemötandet från branschen varit?
–Vi har från start fått mycket positiv respons och upplever ett stort och växande intresse för Palats och för återbruksfrågan. Våra kunder har eftersökt verktyg som faktiskt kan hjälpa dem i det praktiska arbetet med återbruk, så att det inte stannar på en teoretisk nivå i en hållbarhetsstrategi, och där har vi hittat varandra. Sedan start har vi utvecklat plattformen i nära dialog med våra användare och lyssnat in och lärt oss branschens behov och möjligheter. Att vi jobbar nära våra slutanvändare skulle jag säga att fortfarande är en av våra främsta styrkor.
De aktörer ni nämner som samarbetspartners idag, hur ser samarbetet med dem ut?
– Säg att en kund hör av sig och vill använda Palats för att inventera upp befintliga kontorsplatser inför en kontorsflytt exempelvis. Då kan det uppstå ett behov av en resurs som går in och gör själva inventeringen, men också ett behov av att mellanlagra vissa artiklar och av att sälja av de partier som inte kommer återanvändas efter flytten. All den här “praktiska” hanteringen kan vi erbjuda via olika partnerskap, medan all digital hantering och informationsöverföring sker i Palats. Vårt fokus är att leverera branschens bästa digitala infrastruktur för att inventera och cirkulera material och inventarier – och att göra processerna mätbara. Det är därför naturligt för oss att samarbeta med partners som är experter inom sina områden i det praktiska arbetet med tillexempel inventering av möbler eller byggmaterial, mellanlagring, demontering, flytt osv. Sen har vi även partnerskap inom FoU projekt.
Ni ”kommer från Chalmers” skriver ni.
– Ja, precis. Grundarteamet träffades som sagt under vår master på Chalmers. Chalmers Fastigheter var vår idégivare och Chalmers Ventures var vår första externa delägare. Sen låter det förstås inte dåligt att vi är från Chalmers när vi utvecklar en digital produkt mot samhällsbyggnadsbranschen.
Vad ser ni som nästa steg framåt, framöver?
– Som nästa steg kommer Palats fokus ligga på att vidareutveckla våra erbjudande kring extern avyttring av artiklar som inte ska återanvändas inom den egna organisationen. Det blir viktiga steg för att skala upp marknaden för återbrukade artiklar och ytterligare arbeta för att minska avfall från bygg- och fastighetsbranschen. Under året kommer vi även översätta Palats till andra språk och gå utanför Sverige. Sedan har vi en produktnyhet i inventerings-appen som väntar runt hörnet nu i vår, som kommer revolutionera inventeringsprocessen. Vi hoppas på att minst halvera tiden per inventerad produkt, avslöjar Henrik Olausson.
– Ingen ska kunna säga att det kostar för mycket att jobba med återbruk längre.
