Samverkan har en viktig roll att spela i ett samhälle i förändring. Det menar Daniel Kjörberg Siraj, koncernchef på Obos, som lyfter fram projektet Stadsljus som exempel. Bolagets samverkan med byggherren Skanska har gett enbart postiva effekter:
– Högre lönsamhet, smidigare byggprocess med färre konflikter och mindre friktion, säger koncernchefen till Fastighetssverige.
I Norra Djurgårdsstaden växer ett landmärket Stadsljus fram. Byggnaden som är ett samverkansprojekt mellan fastighetsutvecklaren Obos och byggherren Skanska, innehåller cirka 350 lägenheter, 30 våningar och blickar ut över både Stockholm och Östersjön.
Stadsljus är ett exempel på ett bostadsprojekt som också är en plattform för att utforska vad samverkan kan och bör vara. För de inblandade aktörerna är det viktigt att visa att projekt i samverkan kan inspirera och utmana stadens karaktär och utformning.
Samverkan kräver förtroende, lyhördhet och en gemensam vilja att nå bästa möjliga resultat.
Snart börjar själva byggandet av Stadsljus, processen går då från ritbord till byggarbetsplats. För att få reda på hur det känns har Fastighetssverige intervjuat Obos Koncernchef Daniel Kjörberg Siraj:
– Det känns väldigt bra. Ingen drömmer om pappersprodukter – och det finns heller ingen lönsamhet i bara ritningar. Vi vill bygga bostadsdrömmar, berättar koncernchefen.
Stadsljus är att samverkansprojekt. Vad är den viktigaste lärdomen från detta – och andra – samverkansprojekt? Vad finns det för ”do*s & don’ts”?
– Det viktigaste vi har lärt oss är hur värdefullt det är att involvera rätt aktörer tidigt och att jobba mot gemensamma mål från start. När man får till det leder det både till ett bättre slutresultat, högre lönsamhet för alla parter och en smidigare byggprocess med färre konflikter och mindre friktion.
Daniel Kjörberg Siraj menar att samverkan kan fungera på många olika sätt – att det inte alltid handlar om kontraktsformen, utan mer om hur man faktiskt jobbar tillsammans i vardagen.
– Vår erfarenhet från Construction City, vårt nya huvudkontor, är ett bra exempel. Där jobbade vi i samverkan med både konsulter och underleverantörer. Hela teamet satt tillsammans under stora delar av processen. Det gjorde en enorm skillnad i hur snabbt vi kunde fatta beslut och lösa saker i takt.
En viktig faktor, anser Kjörberg Siraj, är också att man har personer i rummet som både har förtroende för varandra och mandat att fatta beslut. När det finns tillit och tydliga spelregler fungerar samverkan på riktigt.
– Men om man bara säger att man samverkar – och egentligen kör en vanlig process med delade roller och lite involvering – då blir det bara en pappersprodukt. Så samverkan måste levas, inte bara pratas om.
I ett pressutskick står det att detta projekt i samverkan är tänkt att inspirera, inkludera och utmana stadens karaktär och utformning. Hur ska man förstå det?
– Stadsljus blir ett nytt landmärke i Stockholm – med modern arkitektur som samtidigt har en tydlig koppling till platsens historia. Det är en byggnad som både sticker ut och passar in, och den typen av tydliga uttryck väcker alltid engagemang – både positivt och ifrågasättande, vilket vi ser som något bra. Det betyder att människor bryr sig.
Men Daniel Kjörberg Siraj är tydlig med att projektet inte bara handlar om form. Det handlar också om att skapa ett levande och inkluderande stadskvarter. Här kommer det bland annat att byggas en förskola och en restaurang.
– Vi vill helt enkelt skapa ett riktigt bra boende, både i kvalitet och uttryck – en kanonprodukt. Och med vår bostadsmodell Deläga gör vi det möjligt för fler att faktiskt ha råd att bo här. Det handlar om att öppna dörrar, inte stänga dem – och att visa att nyskapande arkitektur och social hållbarhet kan gå hand i hand.
Förklara skillnaden mellan ett vanligt samarbete i byggande av en bostadsfastighet och ett samverkansprojekt?
– Skillnaden ligger framför allt i graden av ömsesidigt inflytande och gemensamt ansvarstagande genom hela projektet. I ett samverkansprojekt tar man sig tid att verkligen lyssna på varandra, och utvecklar tillsammans lösningar som är anpassade till projektets unika förutsättningar – oavsett om det gäller lönsamhet, komplexitet eller attraktivitet, svarar Daniel Kjörberg Siraj.
Han ser tidpunkten för involvering som en viktig aspekt. I ett samverkansprojekt bjuds centrala aktörer in i ett mycket tidigare skede än i en traditionell upphandlingsprocess. Det gör att man tillsammans kan identifiera och hantera risker, möjligheter och behov innan de blir kostsamma eller svåra att påverka.
Genom att delta i den här typen av samarbeten får vi upp ögonen för nya aktörer.
I ett mer traditionellt samarbete är rollerna ofta tydligare uppdelade och processen mer linjär – en part beställer och andra levererar enligt fördefinierade villkor. Risker och möjligheter är i högre grad redan fördelade från början.
– I samverkan behöver man däremot sitta tillsammans längre, förhandla och fördela ansvar och risker på ett transparent sätt, eftersom svaren sällan är givna från start. Det kräver förtroende, lyhördhet och en gemensam vilja att nå det bästa möjliga resultatet för projektet som helhet.
Finns det några områden inom samverkan, någon typ av samverkanspartners, som ni, som bostadsutvecklare, inte samverkar med i dag men skulle vilja?
– Vi samarbetar idag med ett brett spektrum av aktörer inom hela byggkedjan och är alltid öppna för att lära känna nya partners. Det finns dock inga specifika samarbetspartners vi för tillfället saknar eller har identifierat som särskilt nödvändiga – men vi är nyfikna och lyhörda för nya möjligheter.
I Norge är Obos aktiva inom Construction City Cluster, ett samverkanskluster där fokus ligger på hållbarhet, innovation och attraktivitet i branschen.
– Där delar vi med oss av det vi kan, samtidigt som vi naturligtvis värnar om vår affärskritiska information. Genom att delta i den här typen av samarbeten får vi upp ögonen för nya aktörer som kan tillföra oss värdefull kunskap och nya lösningar.
Ett annat exempel är Living Lab, där Obos, tillsammans med externa parter, utforskar framtidens boende. Det är ett initiativ som bygger på öppen samverkan – man är helt beroende av externa aktörer som vill testa sina produkter och lösningar i en verklig boendemiljö.
– Parallellt arbetar vi också med att stärka det interna samarbetet inom Obos. Vi är en stor organisation, och vi ser ett stort värde i att lära känna varandra ännu bättre och ta vara på all den kompetens som redan finns internt. Jag var nyligen på ett besök i Myresjö, där vi har vår industriella produktion. Jag blev mycket inspirerad av det arbete som pågår där – det är ett tydligt exempel på hur intern samverkan kan driva både innovation och effektivitet framåt.
