För ett år sedan tillsatte regeringen en utredning som ska titta på åtgärder som ska öka tryggheten i den byggda miljön. Nu har flera fastighetsägare gått ut i protest mot vad de anser blir en tvingade platssamverkan.
Tidigare i veckan publicerade Svenska Dagbladet en debattartikel undertecknad av ett antal vd:ar i den svenska fastighetsbranschen. Fabege, Diös och Olov Lindgren var bara några av namnen. Det som författarna ställer sig kritiska till är den utredning som ska föreslå åtgärder som ska öka tryggheten i den byggda miljön och verka brottsförebyggande.
En särskild utredare har getts uppdraget att analysera i vilken omfattning samverkan bör vara obligatorisk mellan det offentliga och fastighetsägare i syfte att stärka trygghet, attraktivitet och det lokala näringslivet samt lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget beskrivs i direktivet:
”En frågeställning som utredaren behöver analysera är om samverkan kring en plats eller ett område som syftar till att stärka trygghet, attraktivitet och det lokala näringslivet i Sverige skulle gynnas av att samtliga medverkande aktörer har skyldighet att delta i alla delar av platssamverkansarbetet, eller om endast vissa avgränsade åtgärder inom ramen för samverkan bör vara obligatoriska. Det finns även frågor kopplade till hur platssamverkan ska initieras och av vem, hur samverkan ska formaliseras, vilka som ska ingå i platssamverkan samt varifrån och hur arbetet och åtgärderna som platssamverkan resulterar i bör finansieras. Vidare ska utredaren analysera huruvida författningsstöd om platssamverkan ska avse hela landet eller om en geografisk avgränsning ska göras.”
Det som debattförfattarna ställer sig kritiska till är att utredaren om ett halvår kan komma att lägga fram ett förslag om att det kommer vara just obligatorisk med platssamverkan i en form av BID-format, business improvement districts, och att finansieringen kan komma att ske i form av en lokal skatt. Just uppgiften om en lokal skatt har inte Fastighetssverige kunnat bekräfta, men en av författarna till debattartikeln är Anders Holmestig, vd för Fastighetsägarna, som också är en av instanserna som rådfrågas i utredningen.
”Vi som företrädare för många fastighetsbolag i områden med fungerande och etablerad platssamverkan mellan kommunen och fastighetsägarna är genuint oroliga för att regeringen är på väg att undergräva en fungerande modell utan att det kommer få några positiva effekter på tryggheten i de områden där de boendes situation behöver förbättras,” skriver de i debattartikeln.
De menar vidare att BID-inspirerad samverkan är en framgångsrik modell, som tillkom i ett amerika där kommun och myndigheters inflytande var begränsad och att det är privata aktörer som finansierat och beslutat vilka åtgärder som ska genomföras. Men att göra den obligatorisk lirar inte väl med den föreningstradition som finns i Norden menar artikelförfattarna.
”I Norden, med sin starka föreningstradition, har det varken funnits behov av tvingande lagstiftning eller att ta ut lokala skatter i ett område som finansieras av företag och boende.”
Fastighetssverige vände sig till samtliga artikelförfattare med frågan om på vilket sätt de idag jobbar med platssamverkan och hur mycket de lägger på att finansiera det. Victoriahems vd Per Ekelund svarar att de är med i platssamverkan i princip överallt. Ibland i löst sammansatta samarbeten. Ibland genom delägda bolag och ofta genom BID:s.
– Kostnaden bokförs inte separat. Däremot gör vi mycket i områdena som synkas och diskuteras i våra BID:s men det går då som planerat underhåll eller investeringar. Det är stora belopp men vi ”taggar” dem inte som platssamverkan.
Han fortsätter med att säga att de är väldigt positiva till platssamverkan men vet också att en BID som begrep inte åstadkommer någonting.
– Det är det engagerade arbetet som sker inom till exempel i en BID som gör nytta. Därför tror jag inte på tvingande BID:s eftersom det krävs vilja och engagemang och det kan man inte tvinga fram.
Från Heimstadens sida var det Sverige-vd:n Maria Petersson som ställt sig bakom debattartikeln, men det är Robin Wilhelmsson, Head of Corporate Communication, som svarar på Fastighetssveriges frågor.
– Kortfattat så jobbar vi med BID i Malmö men vi jobbar också med platssamverkan i flera andra orter. Då är det inte ett strikt BID-upplägg utan det kan se annorlunda ut beroende på det lokala behovet och förutsättningarna.
Ett konkret exempel är att de jobbar tillsammans med andra fastighetsägare och stiftelsen Tryggare Sverige med att öka tryggheten runt vissa platser i Falköping.
– Då har vi exempelvis gemensamt trygghetsvandrat, vi har förbättrat belysningen runt strategiska ytor, vi har flyttat på bänkar för att förhindra folksamlingar framför entréer etcetera.
– Många gånger är det vår tid som vi spenderar och den är svår att omsätta i kronor och ören.
Malmegårds vd Fredrik Håkansson startade upp en BID-förening i Märsta för fem års sedan som heter Trygg i Märsta, där Fastighetsägarna leder trygghetsarbetet tillsammans med kommunen, Polisen, Brandkåren och civilsamhället.
– Vi arbetar nu också att knyta ihop samtliga BID-föreningar i Stockholm via Fastighetsägarna, där jag sitter med i styrelsen.
Han vill inte gå in på hur mycket pengar de lägger på det arbetet.
– Men det är betydande belopp i pengar och tid vi investerar för att bygga ett mer inkluderande samhälle.
Frida Stannow Lind, vd för Olov Lindgren, brinner för samarbetsfrågor och har i tidigare roller arbetat aktivt med platssamverkan och platsutveckling i till exempel Kista och Västerås. Hon säger att Olov Lindgren vill främja samverkan på olika nivåer där de deltar både lokalt och regionalt i mindre och mer omfattande samarbeten. De samarbetar till exempel med Stockholms stad i utbildning kring hur personal som arbetar i fastigheter kan uppmärksamma våld i nära relationer, med Spårvägen Simförening för simskola i Järva, Polisen i Järva, Fastighetsägare i Järva, Skärholmens Fastighetsägare och City i samverkan. Utöver det stöttar de också Stockholms Stadsmission, Frälsningsarmén och Her House i deras viktiga arbete för utsatta människor.
– Det handlar om samarbeten som i vissa fall är fortlöpande och i andra fall mer tillfälliga för särskilda insatser. Tidigare har vi till exempel delat ut boken Huskurage till samtliga hyresgäster och skapat en egen bok Hej Granne! i syfte att få grannar att prata mer med varandra och därigenom känna trivsel och trygghet.
– Vår viktigaste insats är ändå att vi är väldigt närvarande i våra fastigheter och det ger goda relationer med hyresgästerna som i sin tur skapar trygghet i husen och i området.
Likt de andra svarande är det svårt att med sammanställning på hur mycket de olika insatserna och samarbetena kostar.
– Frågan är alltid aktuell och situationsanpassad efter om det gäller så kallade utsatta områden eller i kvarter innanför tullarna.
Från Einar Mattsons håll svarar fastighetschef Martin Fors, som berättar att bolaget arbetar med platssamverkan i en organiserad form på flera platser
– Föreningarna samlar både allmännyttan, privata fastighetsägare och vissa BRF som medlemmar. Varje förening samarbetar aktivt med Stadsdelsnämnd, lokalpolis och MTR på adjungerad basis.
– Föreningarnas verksamhet finansieras efter antalet lägenheter som de ingående medlemmarna har i respektive stadsdel/område.
Slutligen svarar Viktor Mandel, vd Hemvist, att de förvaltar fastigheter på tolv platser totalt och är med i fem platssamarbeten av BID-karaktär.
– Hur det går till i praktiken skiljer sig från plats till plats, men generellt handlar det om att tillsammans med andra fastighetsägare och i vissa fall stora arbetsgivare och ibland kommunen sätta en plan för hur vi vill att området ska utvecklas och tillsammans identifiera vilka åtgärder som vi kan genomföra för att nå dit.
– Det kan vara att skapa program för sommarjobb, bygga om torg och ändra belysning eller jobba med vilken typ av hyresgäster vi vill ha i lokalerna och vilka vi inte vill ha.
Även han uppger att det är svårt att säga hur mycket pengar de lägger på detta då ganska mycket är i form av egen tid och inte direkta kostnader.
– Men det rör sig om ett par miljoner per år.
