Göteborgs stad har sen en tid jobbat för att kulturen ska finnas med som en grundförutsättning i stadsutvecklingen, men det kan vara klurigt att hitta balansen. Kultur fyller en stad med liv och innehåll och har många positiva effekter som förbättrad hälsa, trygghet, tillväxt och högre fastighetsvärdering. Samtidigt så står det mot andra viktiga intressen och det finns redan idag konfliktytor. Nu ska ett nytt verktyg visa på det ekonomiska värdet med kulturetableringar och en panel ger sin syn på hur kulturen ska ta plats i våra städer.
Senaste åren så har kritiken varit stor i Göteborg och kommunen har anklagats för att döda kulturen, inte minst i spåren av vissa stadsutvecklingsprojekt. På det har man rivit byggnader med lokaler som haft en rimlig hyra för kulturaktörer och ytterligare fastigheter står nu inför eventuellt samma öde. Västsvenska Handelskammaren samlade en kunnig panel när de på ett seminarium lyfte kulturens värde i stadsutvecklingen och vilka konfliktytor som finns.
Sara Schütt, chef kulturstrategiska enheten på Kulturförvaltningen i Göteborg, säger att hon märkt att frågan om kulturen roll fått en större betydelse och Kulturnämnden har nu ett bredare uppdrag.
– Tidigare har så att man har jobbat utifrån de lagstyrda kulturvärdena när det kommer till kulturmiljöaspekter och så har man tagit hänsyn till dem. Nu försöker vi jobba i tidiga skeden för att uppmärksamma den kulturella infrastrukturen. Vi vill konkret sitta vid bordet med de olika stadsutvecklande förvaltningarna och vara med i diskussionerna om plan- och exploateringsprocesser.
– Men om jag ska vara lite självkritisk så behöver vi konkretisera vad vi menar när vi säger kultur. För det är lätt att säga att kultur är stadsutveckling, men det är svårt för folk att veta vad det betyder. Det kan betyda kulturmiljö, men det kan också betyda vilken identitet ett visst område eller kvarter har och om vi ska bevara den eller skapa en ny.
Givetvis handlar det från stadens sida om att ge plats för kultur i form av mötesplatser som bibliotek och kulturhus, men inte minst var kulturaktörerna ska kunna arbeta och producera kultur.
– Produktionslokaler, ateljéer och verkstäder är otroligt viktiga för att få till stadsområdets värde. Det har vi börjat att prata om på ett mer konkret sätt och försökt få in en systematik kring hur vi jobbar med frågan tillsammans mellan nämnder och bolagen.
Hon tycker att man måste bli mycket mer restriktiv i att riva byggnader och oroas över att man i Göteborg ser en högre utflyttning än inflyttning av kulturaktörer. Det behöver man se som en utmaning i kulturförvaltningen. Man har därmed tillsatt en kulturlots som fungerar som en översättare och som kan föra en dialog mellan bland annat kulturaktörer och fastighetsägare som ofta talar väldigt olika språk.
– Och som kanske inte alltid förstår varandra riktigt. Så det handlar väldigt mycket om att stärka kontaktytor och förståelsen mellan olika sektorer. Matcha för lokalbehov, bidra med rådgivning och inte minst öka kunskapen.
Utöver kulturlotsen så är man nu igång med att ta fram ett verktyg som kallas Göteborgs kulturkalkyl, som påminner om ett som redan finns i Stockholm. Det ska bli ett sätt att översätta kulturens värden till faktiska ekonomiska termer. Det handlar om att dels stärka kulturperspektivet i stadsplaneringen, dels att öka förståelsen och intresset hos fastighetsägare och stadsplanerare, både kommunala och privata.
– Det har funnits en önskan om gemensamma verktyg att faktiskt göra det här på ett konkret sätt. Det handlar om att räkna ut kulturpotential baserat på kvadratmeter, bostäder och lokaler. Det vill säga vad finns det för underlag i områden för att faktiskt göra en kulturetablering och vad skulle det kunna ge.
– Men också att omsätta kulturens värden och vad det kan generera i fastighets- och samhällsekonomi på kort och på lite längre sikt.
I Stockholm så tittar verktyget på hela staden och beräknar ett genomsnitt. Ambitionen i Göteborgsregionen är att bli mer skarpa när de pratar om kultur till ekonomiska termer.
– Vi vill att vi ska kunna anpassa vårt verktyg tydligare till geografiska och demografiska förutsättningar.
Jacob Sahlqvist, kontorschef Göteborg på White som just nu arbetar med det nya kulturhuset Sonya i framväxande stadsdelen Masthuggskajen, önskar att man skulle vara bättre på att ta hand om eldsjälarna och de spontana kulturyttringarna, så som man gjort flera gånger i Köpenhamn.
– Ibland så handlar det om att tolka regler till sin egen nytta. I Köpenhamn, när det var ett gäng personer som tog över en bro och började de spela musik så sa politikerna, ”det här var roligt” och gjorde det möjlig för dem att fortsätta. Sen var det några andra nere i Frihamnen som tog över ett hus som har stått tomt länge. Istället för att säga de inte kan vara där, som det så ofta blir, så sa det istället ni behöver en lokal och även där hjälpte man dem att bli kvar.
– De tänkte att om man eldar på där det finns energi, då kommer någonting bra ur det. Så det handlar om att agera, möjliggöra och använda instrumenten till fördel för dem som vill göra saker.
Han tycker vidare att Göteborg måste ta vara på det unga som vill flytta till Göteborg och göra staden attraktiv.
– Just nu är Göteborg en plats som är mer pågående och unga tycker att det är roligare att flytta till Göteborg än till Stockholm. Det beror ju på någonting som vi gör rätt och det måste vi boosta. Platserna är superviktigt för att skapa attraktivitet och att det blir folkliv som ger utrymme för kulturen. Det ökar i sin tur värdet för fastighetsägarna – så att det hänger ihop.
Ulf Kamne är vd på A Beautiful Soup Göteborg och jobbar med stadsutveckling som konsult och har en bakgrund som politiker i Göteborgs stad. Han säger att där vi står nu så finns ingen heltäckande lösning som skapar en balans mellan olika intressen.
– När man pratar om de här frågorna ser man på den ena halvan, hur vi gör det enklare att kunna etablera verksamheter och låta dem finnas med buller och andra regler. Men de reglerna finns av en anledning och det finns människor som tycker det är otroligt viktigt att man får lov att sova på nätterna.
– Det är precis samma sak när vi pratar om riksintressen och att de är hämmande för utveckling. Men det är också viktigt och den balansen är alltid jättesvår. Så jag tror att man inte ska inbilla sig att det här är en enkel fråga, det kommer alltid vara en massa konflikter som vi måste hantera löpande.
När det gäller infrastrukturen för kultur så jämför han med utmaningarna som finns med barnomsorgen. Det ska finnas relativt väl utspritt över staden och inte ens det klarar man av i på vissa håll i dagsläget.
– Men som Jacob Sahlqvist säger – utan eldsjälar så blir det tomt och tråkigt. Vi vet att vi behöver det som kulturen bidrar med, för kultur är som en människa. Förr i tiden trodde man att människan var en själ och en kropp. Men nu vet vi ju att det där hänger ihop och så är det med en stad också. En stad utan kulturuttryck är en tråkig stad.
– Samtidigt måste vi komma ihåg att de finns de som inte vill ha de verksamheterna vid sig. Jag tror inte vi kan ha det som i Köpenhamn i Göteborg, att det blir ett lapptäcke av olika små överenskommelser med den ena lilla föreningen eller den andra aktören.
– Jag tror att man ska akta sig för oordning, utan vi måste ha en struktur.
