Nytt intiativ för att sänka kommunernas ledtider

Det saknas ett bra kunskapsunderlag om samhällsbyggnadsprocessen. Nancy Mattson menar att det är ett reellt problem att vi vet så lite om en process som har så avgörande betydelse för samhällsekonomin.
– Ett av reformförslagen i Bygg i tid reformagenda lyfter upp bristen på jämförbara och tillgängliga kunskapsunderlag i samhällsbyggnadsprocessen. Tillsammans med Byggföretagen och Fastighetsägarna menade vi att det måste vara prioriterat att få fram fakta, som kan utgöra underlag för ett alldeles nödvändigt förbättringsarbete, säger hon.

Vad förvånade dig i det material ni fått fram genom det nationella ledtidsindexet?
– Skillnaderna mellan kommuner. Främst vad gäller ledtider, men också uppgivna kostnader. Det går med andra ord att korta de genomsnittliga ledtiderna väsentligt redan inom ramen för gällande lagstiftning genom effektiva och konstruktiva arbetssätt.

Hon fortsätter med att säga att det är uppenbart att flera kommuner klarar genomsnittliga processtider på cirka två och ett halvt år, trots att projektkomplexiteten är densamma som för kommuner med processtider på fem eller sex år.
– Det framgår att kommuner kan ha en stor ärendemängd, hög produktivitet, vara kostnadseffektiva och dessutom hålla nere ledtiderna. Det är en mycket viktig slutsats, säger Nancy Mattsson.

I rapporten presenteras en rad förslag till så väl kommuner – som till Boverket, Länstyrelserna och lagstiftarna. Ett av de tydligaste råden till fastighetsbolagen är att tidigt ha en dialog med kommunen och se till att skicka kompletta handlingar. Men det finns andra bitar som Nancy Mattsson lyfter fram som viktiga. Det handlar om att tidigt hantera och lösa ut de stora utmanande frågorna i planprocessen, alltså de frågor som länsstyrelsen bevakar och som kan stjälpa projektet i senare skeden.
– Personligen funderar jag över upplägget där bostadsutvecklaren numera löpande ersätter allt utredningsarbete, såväl kommunens som externa konsulters – riskerar det att driva upp processtider istället för att skynda på? Incitamentet för myndigheten och kommunen att hålla igen utredningskraven och hålla budget saknas. Dessvärre är det ju också så att ju längre tid som gått från planstart, desto fler omtag blir det i projekten och ledtiden blir desto längre, säger hon.

Vad hoppas du att ledtidsindexet kommer leda till?
– En intressant diskussion om skillnaderna mellan kommuner och länsstyrelserna, men – framförallt – konkreta förslag som leder till väsentligt kortade ledtider. De kommuner och länsstyrelser som jobbar systematiskt och framåtlutat är bra förebilder att ta rygg på. Istället för att säga ”det ska gå fortare”, bör vi sätta en ”ribba” för ledtiderna – säg genomsnittlig processtid på cirka två och ett halvt år. Det manar parterna till att identifiera vilka de konkreta hindren är för att komma dit. Och det är en utmärkt grund för ett konstruktivt förbättringsarbete – oavsett om det innebär ändrade arbetssätt eller lagreformer, säger hon.

Kommer det här bli en återkommande rapport?
– Vår ambition är definitivt att återkomma med en årlig mätning. Nästa gång, 2024, kommer vi också kunna lägga till de förändringar och förbättringar som skett i de undersökta kommunerna. Det ser jag verkligen fram emot. Materialet väcker flera frågor och vi ser nu fram emot att fördjupa arbetet i detta tillsammans med SKR, Länsstyrelserna och Boverket.

Stora kommunernas genomsnittliga ledtider för detaljplaner från beslut om planuppdrag till antagande i rapporten:
Gävle
2,3 år
Lund
2,9 år
Västerås
3 år
Helsingborg
3 år
Umeå
3,2 år
Jönköping
3,5 år
Eskilstuna
3,5 år
Örebro
3,6 år
Malmö
3,6 år
Halmstad
3,6 år
Linköping
3,7 år
Göteborg
4,1 år
Stockholm
4,1 år
Borås
4,2 år
Uppsala
4,2 år
Nacka
4,4 år
Huddinge
4,6 år

*Genomsnittlig ledtid i detaljplaneprocesser för flerbostadshus med fem bostäder eller fler som vunnit laga kraft 2015-2022.