Startskottet har gått för ett av Stockholms största stadsutvecklingsprojekt: Värtahamnen. Med det första spadtaget på första nyproduktionskvarteret avklarat berättar Tomas Hermansson och Agnes Lindblom från Bonnier Fastigheter samt Ola Kolmert från Niam om sina respektive projekt Portalen och Grid 17, om intresset för området och om vilken plats de ser Värtahamnen ta på Stockholms kontorsmarknad framöver.
Det första spadtaget för det stora stadsutvecklingsprojektet i Värtahamnen i Stockholm har tagits. Först ut i det som totalt ska omfatta cirka 1 700 bostäder och cirka 20 000 nya arbetsplatser blev kvarteret Hangö där Bonnier Fastigheter och Niam utvecklar varsin fastighet som beräknas ha inflyttning under 2025 respektive årsskiftet 2025/2026.
Det var mungiporna uppåt när startskottet efter sex års arbete äntligen gick.
– Det känns jättekul att komma igång på riktigt nere i Värtahamnen, säger Tomas Hermansson, vd för Bonnier Fastigheter.
– Det är en milstolpe som passeras, säger Ola Kolmert, affärsutvecklare på Niam.
Kvarteret Hangö är delat i två fastigheter, Hangö 1 och Hangö 2. Bonnier Fastigheter äger Hangö 1 där de utvecklar Portalen. Så pass tidigt i processen som bolaget befinner sig nu har inga hyresavtal tecknats, men Bonnier Fastigheter upplever ett stort intresse kring huset.
– Vi upplever att vi har en bra marknadskontakt. Det finns många intressenter och vi håller på att rita in ett par hyresgäster i huset, där vi har konkret intresse, säger Tomas Hermansson.
– Vi skapar kontorsplanen med en vision om yteffektivtet och flexibilitet med möjlighet att anpassa utifrån vilka hyresgäster som kommer. Vi tänker långsiktigt utifrån de val vi gör både i utformning och i material för att det ska passa hyresgästen. Vi ska kunna ha en fortsatt dialog om hur man vill ha det, både sett till kontorsytor och sociala ytor. Så vi är redo för den som vill komma, säger Agnes Lindblom, projektledare på Bonnier Fastigheter.
Med tanke på att det är ett område som har stort fokus på hållbarhet, kommer det vara med i diskussioner med hyresgäster så att ni fyller området med företag som har hållbarhet som en viktig faktor i sitt eget arbete?
– Ja, det skulle jag säga. Vi har väldigt högt ställda hållbarhetsmål, både för stadsdelen och för fastigheten. Jag tror att det blir någonting som alla hyresgäster kommer vara tvungna och önskar att förhålla sig till i och med de nya regelverk som kommer inom EU, säger Tomas Hermansson.
På fastigheten Hangö 2 utvecklar Niam det 5 900 kvadratmeter projektet Grid 17. I området har man sedan tidigare fastigeten The Dockworks. Grid 17 byggs helt på spekulation, ett naturligt steg sett till vilka hyresgäster Niam ser framför sig.
– På Grid 17 så rikta vi oss mot mindre hyresgäster. Vi har våningsplan på 800 kvadratmeter som kan delas av i mindre ytor, ända ner till 250 kvadratmeter. Den typen av hyresgäster kommer in senare i processen. Så vi bygger det på spekulation men vi tror på den marknaden som finns i Värtahamnen, säger Ola Kolmert.
Hur känns det att byggstarta i det här läget med tanke på råvarupriser och materialtillgång?
– Vi tycker oss ha sett att peaken på priserna har varit för ett par månader sedan. Nu känner vi att priserna har stabiliserats och vissa priser går ner, så det är mycket bättre tajming nu än om byggstart hade varit planerad till för ett år sedan till exempel.
I det nya område som nu utvecklas i Värtahamnen verkar en stor grupp aktörer. Bonnier Fastigheter och Niam är två, men utöver dem finns även Castellum, Vasakronan, Areim, Wallfast samt Stockholms stad och Stockholms hamnar med i stadsutvecklingsprojektet. Både Niam och Bonnier Fastigheter ser ljust på vilken roll nya Värtahamnen kommer spela i Stockholm och på stadens kontorsmarknad.
– Det är bara två tunnelbanestopp från Östermalmstorg, så det är väldigt centralt beläget. Att få ett så centralt läge med så många mjuka värden – som stora grönområden och vatten direkt utanför dörren – tror jag kommer vara svårt att konkurrera med. Det kommer blir en fantastisk plats att etablera sig på, säger Ola Kolmert.
– Det är ytterligare en del av innerstan som realiseras. Här återtar Stockholm lite grann av sin gamla position som hamnstad – vilket man varit historiskt sett men där det har inte funnits någon levande kajmiljö på ganska lång tid. Att den positionen återtas handlar inte bara om Värtahamnen utan det finns en ny kajstrategi för hela stan – men här blir det väldigt påtagligt. Värtahamnen har redan i dag 4,5 miljoner passagerare som kommer till Stockholm från havet. Snart möts de av den nya stadsdelen med bostäder, kontor, restauranger och upplevelser, säger Tomas Hermansson och tillägger:
– Dessutom kommer vi kunna göra det med hög hållbarhetsprofil och en mycket attraktiv och levande stadsmiljö. Så jag tror definitivt att Värtahamnen kommer bli ett väldigt bra tillskott för Stockholm som helhet.
