När Ryssland invaderade Ukraina gav regeringen FOI i uppdrag att kartlägga ryska investeringar och ekonomiska intressen i Sverige samt titta på vilka säkerhetsrisker det kunde föra med sig. Fynden presenteras nu i en ny rapport där bland annat ett helt kapitel vigs åt ryskt ägande av fastigheter i Sverige. Fastighetssverige sammanfattar de tydligaste fynden samt de stora utmaningarna med att kartlägga ryskt fastighetsägande och projektledaren Oscar Almén berättar mer om slutsatserna.
Mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina och EU:s efterföljande sanktioner mot Ryssland beslutade regeringen i mars 2022 att ge FOI i uppdrag att kartlägga ryska investeringar och ekonomiska intressen i Sverige. Syftet är enligt uppdraget att ”bidra till ökade kunskaper och en bättre bild av ryskt direkt och indirekt ägande i Sverige”.
Det saknas sedan tidigare sammanställd öppen statistik om ryska investeringar och ekonomiska intressen i Sverige och i studien kartläggs ryska investeringar och ekonomiska intressen baserat på en mängd olika källor. De ekonomiska intressen som undersöks är ryskt fastighetsägande och andra tillgångar, ryskägda företags medverkan i offentlig upphandling och rysk-svensk handel med fokus på kritiska insatsvaror.
Vidare har säkerhetskonsekvenserna av detta analyserats och i rapporten redovisas en lista med 128 företag i Sverige med ryskt ägande vars totala tillgångar uppgår till drygt 34 miljarder kronor. Under 2022 har hittills 18 av företagen antingen bytt huvudman till en icke-rysk medborgare, likviderats, gått i konkurs eller på annat sätt upphört med sin verksamhet. Återstående företags tillgångar uppgår till 15,8 miljarder kronor.
I ett av rapportens kapitel går FOI igenom ryskt ägande av fastigheter och andra tillgångar och diskuterar också svårigheterna med att kartlägga utländskt ägande av fastigheter i Sverige då det saknas uppgifter om medborgarskap kopplat till fastighetsägande.
Till att börja med har Sverige i nuläget ingen lag som reglerar utländska köp av fastigheter och Lantmäteriet registrerar vidare inte fastighetsägande efter medborgarskap vilket gör det omöjligt att ge en fullständig bild av ryskt fastighetsägande, skriver FOI i rapporten.
Studien har identifierat 157 ryska medborgare som äger 247 fastigheter i Sverige. Fastigheterna är i allmänhet ganska spridda över Sverige men med stark koncentration i norra Norrland och i Stockholmsområdet. Ingen av dessa fastigheter ligger i Stockholms och Göteborgs yttre skärgård eller på Gotland. Enstaka fastigheter ligger dock nära civila flygplatser. Det förekommer fall där en individ äger ett stort antal fastigheter inom ett begränsat område. I andra fall är det flera individer som äger fastigheter i ett område. I Kalix ägs exempelvis 12 fastigheter av 18 olika personer där majoriteten är bosatta i Murmansk enligt rapporten.
I rapporten konstateras det bland annat att ryskt ägande av fastigheter skulle kunna utgöra basen för rysk statlig fientlig verksamhet i Sverige.
– Bristen på information och statistik om utländskt ägande av företag och fastigheter kan innebära att säkerhetsrisker inte upptäcks, men det vi kommer fram till i studien är att fastighetsägande är ett sätt som skulle kunna utgöra en bas för olovlig verksamhet, säger Oscar Almén, som varit projektledare för studien, till Fastighetssverige och berättar mer om slutsatserna:
– Den viktigaste slutsatsen är att det är svårt att få tag på information när det gäller utländskt ägande kopplat till medborgarskap. Under vårt arbete har vi inte hittat några fastigheter som vi vet skulle vara direkt säkerhetskänsliga, men det betyder inte att de inte är det. Vi har heller inte tillgång till någon säkerhetsklassad information.
– Men den här rapporten en bit på vägen i kartläggningen, vi har tagit reda på det som går att ta reda på så som vi uppfattar det, sedan är det möjligt att få tag på mer information men det är ganska omständligt och väldigt tidskrävande.
Oscar Almén anser att om man vill få bättre information om vilka utländska individer som äger fastigheter i Sverige så är det uppenbart att det system som finns behöver förändras på något sätt, men frågan om hur man ska gå till väga där är ett politiskt beslut. Svenska regeringen tillsatte 2017 en utredning för att undersöka behovet av en lag som reglerar utländskt ägande av fastigheter och 2019 lämnades ett slutbetänkande, ”Förbättrat skydd för totalförsvaret”, i vilket det föreslogs en lag ”om överlåtelser och upplåtelser av egendom av väsentligt intresse för totalförsvaret”. Lagen gäller ”hamnar, flygplatser och fastigheter i områden med geografiska förhållanden av väsentlig betydelse för det militära försvaret.
I ljuset av remissutfallet och den utveckling i övrig lagstiftning som skett beslutade regeringen i juli 2022 att tillsätta en ny utredning med uppdrag att ”analysera om och i så fall hur Totalförsvarskommitténs förslag till kontrollsystem bör genomföras”. Den nya utredningen ska redovisas 1 februari 2024.
Bolagsverkets register över verklig huvudman visar att det inom fastigheter och byggverksamhet finns ett förhållandevis stort antal mindre företag, vanligtvis enmansföretag, med rysk huvudman. Ett fåtal större företag uppvisar en mer komplex struktur och verksamhet med ett eller flera dotterbolag under en gemensam koncernmoder.
Förutom de individer och företag som står registrerade som verklig huvudman för företag i Bolagsverkets register saknas det uppgifter om vilka ryska medborgare boende i Sverige som äger fastigheter i landet. Det finns dock fall av ryskt fastighetsägande som av olika anledningar har uppmärksammats i media.
FOI nämner bland annat ett fall som innehåller både brottslig verksamhet och närhet till skyddsområde som rör den rysk-ortodoxa kyrkan i Västerås. I maj 2017 beviljades rysk-ortodoxa kyrkan i Västerås byggnadstillstånd i Västerås kommun för byggandet av en kyrkobyggnad. Kyrkan köpte 2016 en fastighet av kommunen som ligger bara några hundra meter från Västerås flygplats, klassat som skyddsobjekt. Senare visade
det sig att företaget som finansierade fastighetsköpet, där prästen för rysk-ortodoxa kyrkan Pavel Makarenko varit vd, hade ägnat sig åt ekonomisk brottslighet. Kyrkobygget finansierades bland annat med fuskfakturor. I april 2021 dömdes Makarenko för grovt bokföringsbrott till villkorlig dom och 160 timmars samhällstjänst.
Fyra individer som finns med på EU:s sanktionslista förekommer som ägare i svenska företag, däremot visar FOI:s rapport att bland de boende utomlands som står som ägare till fastigheter i Sverige så finns ingen i nuläget med på EU:s, Storbritanniens och Ukrainas sanktionslistor. FOI påpekar i rapporten att de företag och ryska medborgare som nämns i studien i de flesta fall inte finns med på sanktionslistan utan enbart inkluderas såsom ryska medborgare.
I kapitlet om fastigheter konstaterar FOI avslutningsvis att brist på tillgång till information om ryska medborgares fastighetsägande i Sverige innebär att rapporten endast till viss del kan ge en lägesbild över situationen.
”Studien kan inte avgöra i vilken mån och inom vilka områden ryska medborgare boende i Sverige äger fastigheter. Bristen på information innebär också att det inte går att dra slutsatser om huruvida det finns säkerhetsrisker kopplade till ryskt fastighetsägande i Sverige”, står det i rapporten som också innehåller en avslutade slutsats om komplexiteten i att kartlägga ryskt ägande i Sverige överlag:
”Slutligen visar studien att det finns brist på information rörande utländska medborgares ekonomiska aktiviteter i Sverige vilket innebär att det troligtvis finns ett stort mörkertal rörande ryskt ägande och ekonomiska intressen. Bolagsverkets register för verklig huvudman registrerar endast ett medborgarskap vilket innebär att personer med dubbelt medborgarskap kan välja att registrera det medborgarskap som är mest fördelaktigt. Att uppgifter om medborgarskap saknas i Lantmäteriets register innebär att många ryskägda fastigheter förblir okända.”
– Vi känner inte till utländskt ägande av svenska fastigheter och det kan vara ett potentiellt problem, men den här studien är ett första steg. Man får hoppas att de som är ansvariga känner till mer än vad vi gör, vi har bara använt oss av öppna källor och där finns den inte, säger Oscar Almén.
