Nya rapporten: Markpriserna har ökat mest för bostadsrätten

Mark- och byggpriserna har ökar drastiskt visar en rapport från Sveriges Allmännytta. Allra stört ökning har man sett för byggande av bostadsrätter. Medlemsföreningens vd, Anders Nordstrand, oroas över hur de ökande kostnaderna för bostadsrätter kommer påverka även priserna för hyresrätten.
Nya rapporten: Markpriserna har ökat mest för bostadsrätten
Anders Nordstrand, vd Sveriges Allmännytta Bild: Sveriges Allmännytta

Mark- och byggpriserna har ökar drastiskt visar en rapport från Sveriges Allmännytta. Allra stört ökning har man sett för byggande av bostadsrätter. Medlemsföreningens vd, Anders Nordstrand, oroas över hur de ökande kostnaderna för bostadsrätter kommer påverka även priserna för hyresrätten.

Sveriges Allmännytta har kartlagt hur mark- och byggpriserna utvecklats de senaste 20 åren. Produktionspriset, som blir den sammanslagna beskrivningen, har ökat och markpriset står för den största delen av den ökningen.

”Hyresrättens markpris har under perioden stigit med 317 procent medan byggpriset ökat med 116 procent. För bostadsrätten syns samma trend men ännu starkare: för bostadsrätten har markpriset ökat med 370 procent under de jämförda åren, och byggpriset med 150 procent”, står det att läsa i rapporten.

Ökningen tillskrivs det höga trycket på bostadsmarknaden, bristen på byggbar mark, långa bygglovsprocesser och ökande anläggningskostnader.

I rapporten framkommer bilden av att priserna ökat under lång tid. Anders Nordstrand säger att en av riskerna är att om det blir för dyrt att bygga så drabbar det den som har sämre möjligheter att efterfråga en bostad rent ekonomiskt.
– Det är produktionskostnaden som utgör grunden för den hyran som blir. Fler riskerar att ställas utanför bostadsmarknaden. Det betyder även att det kan bli svårt att rekrytera exempelvis arbetskraft till expansiva områden såsom industrisatsningar i norr eller till våra större städer.
– I våra mindre städer drabbar det ofta gamla som behöver ett trygghetsboende och behöver lämna sin villa. Och i förlängningen bromsar detta även möjlig rörelse på bostadsmarknaden, säger han

Vad ser du att effekterna kan bli om produktionspriset fortsätter öka mer för bostadsrätter än för hyresrätter?
– Priserna följer varandra, så blir bostadsrätts priserna dyrare följer pris för hyresrätten efter. Därför är det inte bra, säger han.

Har vi redan sett någon effekt av det?
– Det är ju successionsmarknaden, bostadspriserna på bostadsrätter, som drar och har haft en väldigt hög värdeutveckling efter flera år av låg inflation och låg ränta. Så de olika priserna påverkar varandra tydligt. Det är främst inflationen och ränteläget som ska göra att bostadspriserna faller tillbaka. Även om vi ser att det finns en minskad efterfrågan på nyproducerade lägenheter i hyresrätter så finns ett underskott i flera delar av landet som kvarstår, säger Anders Nordstrand.

Skulle en slutsats kunna vara att det kan byggas fler hyresrätter med de priser som är?
– Ja, men det är viktigt att vi kan bygga för den målgruppen som har störst behov. Och då måste vi bygga till en rimlig kostnad, säger han.

I rapporten skriver man att markprisnivåerna är högst för så väl allmännyttiga och privata hyresvärdar i de kommungrupper där det finns en stark ekonomi och marknad, det vill säga i storstäder och storstadsnära områden.

”Under åren 2017–2021, när det byggdes mycket både i storstäderna och i de storstadsnära kommungrupperna, syns en kraftig ökning av markpriserna. I storstäderna har allmännyttan ett högre pris för mark i relation till övriga hyresvärdar. I de storstadsnära kommunerna har övriga hyresvärdar en högre kostnad medan allmännyttan har en lägre kostnad”.

Talar det för att hyresrätten skulle kunna bli ett mer attraktivt segment för privata bolag?
– Hyresrätten är ett segment som är väldigt attraktivt, det behöver vi lyfta för alla, privata investerare, de boende, kommuner, regering och riksdag. Det är stort fokus på det ägda boendet, men idag när vi lever i en annan ekonomisk omvärld kommer hyresrätten blir allt viktigare och då måste vi visa på hur attraktivt det är att bo i hyresrätt, säger Anders Nordstrand.

Vad ser du att politiken på riksnivå kan göra i den här fråga?
– Det är viktigt att regeringen bedriver en aktiv och omfattande bostadspolitik – vi är inne i en byggkris. Vi behöver fler bostäder och inte färre. Regering och riksdag har fastställt målet om långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.
– Nu gäller det att ta rätt steg i riktning mot det målet. Det finns flera reformer som politiken kan och bör genomföra för att det ska finnas ett utbud som svarar mot behoven och för att konsumenterna ska kunna efterfråga bostäderna, säger Sveriges Allmännyttas vd.

Anders Nordstrand har följande förslag:

Inför låg moms på bostadshyra
Efter en ändring av EU:s momsdirektiv kan nu varje medlemsstat bestämma om moms på bostadshyror. Det skulle sänka kostnaderna vid nyproduktion och därmed hyrorna eftersom all ingående moms – i de flesta fall 20 procent – då kan dras av.

Undanta allmännyttan från lagen om offentlig upphandling
Lagen snedvrider konkurrensen till nackdel för allmännyttan och leder i praktiken till högre byggpriser och längre byggtid. Det finns ett färdigt förslag från den statliga utredningen om en socialt hållbar bostadsförsörjning. Förslaget innebär ingen kostnad för staten.

Minska ränteavdragsbegränsningarna
Enligt EU:s skatteflyktsdirektiv ska företagens möjligheter att dra av räntekostnader begränsas, men i Sverige har bestämmelserna överimplementerats. Eftersom bostadsbyggande till stor del sker med lånat kapital slår detta särskilt hårt mot bostadsföretag, något som förvärras när räntorna nu stiger. Avdragsbegränsningarna bör sänkas till den nivå EU kräver.

Inför ett nationellt typgodkännande
Byggprocessen kan snabbas på genom ett nationellt typgodkännande av tekniska egenskapskrav för standardiserade hus och byggsystem. När ett hus har fått ett sådant godkännande behöver inte längre varje kommunal byggnadsnämnd pröva om kraven är uppfyllda. Förutsättningarna för ett kostnadseffektivt industrialiserat byggande ökar. Förslaget innebär ingen kostnad för staten.

Se över bostadsbidraget
Det stödet är viktigt för att hushåll med låga inkomster ska kunna efterfråga en lämplig bostad. Målgruppen behöver ses över och nivåerna höjas så att de står i rimlig relation till dagens boendekostnader och därefter indexeras. I väntan på översynen bör den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget för barnfamiljer, som nu föreslås för sjätte gången, behållas.

Läs också