Alingsås är på väg att få en ny stadsplan på plats som ska reglera hur framtida bebyggelse i staden utformas. Kommunstyrelsens ordförande, Daniel Filipsson (M), berättar för Fastighetssverige om syftet med planen, hur man vill att staden ska utvecklas, responsen från byggföretag och fastighetsutvecklare och varför man inte satt upp några tillväxtmål för staden.
Alingsås tar nya steget för att utvecklas samtidigt som man värnar om sin identitet. Detta genom att man tagit fram en ny stadsplan. Efter att ha passerat en enig kommunstyrelse är det nästa vecka dags för Alingsås kommunfullmäktige att besluta om den nya stadsplanen.
Stadsplanen anger tydliga principer, villkor och vägledningar som tillsammans blir ett ramverk för stadsbyggnadsprocessens alla aktörer att förhålla sig till. Syftet är att säkerställa att Alingsås växer med hög kvalitet samt att skapa förutsägbarhet för såväl allmänhet som fastighetsägare och exploatörer.
Kommunstyrelsens ordförande, tillika gruppledaren för Moderaterna i Alingsås, Daniel Filipsson berättar hur man resonerat kring framtagande av en ny stadsplan.
– Alingsås är ganska attraktivt för byggnation, säger han. Vi har ganska många förfrågningar från byggföretag som vill hit och bygga. Där har vi inte riktigt haft något bra dokument att sätta i handen på marknaden kring vad Alingsås kommun vill och under vilka premisser man är välkommen att köpa mark och bidra till stadsutvecklingen i Alingsås. Det har gjort att vår planering senaste 10–15 åren har varit ganska styrd utifrån vad byggföretag och fastighetsutvecklare velat göra och så har kommunen fått vara reaktiv utifrån det. Nu har vi vänt om så att det är kommunen som berättar vilken byggnation vi vill ha och vad det är vi vill värna i Alingsås.
– Staden har en småskalighet och en småstadscharm, identitet och skäl som vi gärna vill bevara och utveckla. Därför ansåg vi att det var nödvändigt att få ner på pränt vilka värden det är vi vill ta hand om och som vi inte vill bygga bort. I och med stadsplanen sätter vi ganska tydliga regler för hur höga byggnader får vara. Vi vill inte se höghus i Alingsås, vilket har varit en drivande faktor i detta.
Är tanken att den ska gälla på samma sätt i utkanter som i stadskärnan?
– Ja, planen gäller för hela Alingsås stad. Så det är inte bara så att det gäller den äldre bebyggelsen runt Stora torget och att vi släpper det fritt i ytterområden, utan det gäller för hela det tätbebyggda området.
Gäller samma för kontor och verksamhetslokaler i områden utan bostäder?
– När det gäller industri- eller kontorsbyggnader så är intentionerna som finns i stadsplanen inte fullt ut tillämpbar, utan det handlar väldigt mycket bostadsutveckling.
– Däremot försöker vi även där tillämpa någon form av Alingsås-struktur eller att vi försöker hitta någon form av element som anknyter till Alingsås, när vi pratar om utformning. Men även om det kan vara svårare i industri eller kontorsfastigheter så är möjligheten att försköna industriområden någonting vi ser positivt på.
Hur tror du responsen kommer vara från utvecklare?
– Vi har redan börjat att tillämpa stadsplanens intentioner på en del markanvisningstävlingar som vi har haft i närtid. Där har responsen varit positiv och marknaden tycker det är bra att vi är tydliga med vad vi vill så att de kan försöka anpassa sig.
– I de markanvisningstävlingar vi har kört i närtid så har vi haft många intressenter som har lämnat in tävlingsförslag. Så än så länge är det bara positivt.
En faktor till att Alingsås ser att stadsplanen kommer fungera att arbeta utefter är att staden inte har några uppsatta mål för hur mycket man ska växa.
– Vi är tydliga med att vi inte deltar i några nationella tillväxttävlingar och har inga uppsatta befolkningsmål – vi vill växa med kvalitet och inte kvantitet, säger Daniel Filipsson.
– Historiskt växer Alingsås med i genomsnitt en procentenhet per år. Det är en väldigt lagom tillväxttakt för oss som kommun, har vi märkt, eftersom då hinner vi även med att bygga ut den kommunala infrastrukturen och den kommunala servicen i form av skolor, förskolor och så vidare.
– När vi tittar på det som ligger i vår pipeline för bostadsutveckling under de kommande tio åren, så stämmer den ganska bra överens med att vi växer med ungefär en procent per år – om de planera verkställs som planerat.
Hur viktig är en sådan faktor för att kunna hålla en stadsplan som den ni satt upp?
– Det är klart att det underlättar att sätta den här typen av principer för stadsutveckling om man samtidigt inte har ett uttalat mål om att vi ska växa till varje pris.
– Det skulle kanske varit svårare att hålla fast vid fastlagda principer om vi samtidigt ska växa med 5–6 procent per år. För då blir det så stora volymer och då blir det svårt att efterleva stadsplanen i alla delar. Det harmonierar bättre med en kontrollerad eller begränsad tillväxt.
Alingsås med sin vackra placering vid sjöarna Mjörn och Gärdsken har sedan lång tid tillbaka varit känt för sina många caféer som finns i de karaktäristiska låga trähusen i innerstan. På frågan om vilket hus Daniel Filipsson själv vill lyfta fram i Alingsås faller valet på en annan träbyggnad.
– Det finns en hel del men det är klart att jag kan lyfta fram huset jag själv sitter i just nu, rådhuset som ligger vid Stora torget. Det byggdes från början som privatbostad åt Jonas Ahlströmers son för ungefär 250 år sedan och är en träfastighet mitt i centrala Alingsås som har en hög igenkänningsfaktor som alingsåsarna håller varmt om hjärtat.
– Det symboliserar mycket av det som Alingsås är och det som vi vill fortsätta vara.
