Den sammanlagda befolkningen i Sveriges tätorter har ökat stadigt under den senaste 20-årsperioden. Det beror både på att tätorterna växer med ny bebyggelse i kantområdena och att befolkningen bor tätare i äldre bostadsområden. Det visar en ny rapport från Statistiska Centralbyrån.
Den sammanlagda befolkningen i Sveriges tätorter har ökat stadigt under den senaste 20-årsperioden. Tätorter med färre än 10 000 invånare har haft större variationer i befolkningsutvecklingen. Det skriver SCB i en nypublicerad rapport.
Antal invånare per kvadratkilometer är ett mått på befolkningstätheten. Enligt alla utgåvor av statistiska tätorter har befolkningstätheten ökat under den senaste tjugoårsperioden. Att befolkningstätheten har ökat beror på att nya bostäder har uppförts inom redan bebyggda områden eller att antalet invånare i äldre bostäder har ökat.
Den största delen av tätortsbefolkningen bor i tätorter med ett högt invånarantal. Av 2025 års tätortsbefolkning fanns mer än 70 procent i tätorter med fler än 10 000 invånare. Den sammanlagda befolkningsutvecklingen i tätorter domineras därmed av utvecklingen i de större tätorterna, vilka har haft en jämn befolkningsökning inom alla de sju tätortsutgåvor som ingår i den här redovisningen.
De mindre tätorterna, med färre än 10 000 invånare, har större variationer i befolkningsutvecklingen. Förändringen kan både bero på en minskning av folkmängden i dessa tätorter och att tätorter nära 10 000 invånare har ökat så mycket att de hamnar i storlekskategorin över 10 000 invånare.
