Combify’s rapport om välmående för den svenska detaljplaneprocessen visar att förseningar är ett utbrett problem i branschen och att det oftast är i antagandefasen som de uppstår. De kommer också fram till att förseningarna ökar under hela detaljplaneprocessen under de senaste åren. Rapporten kommer också fram till vilka slags projekt som har stört sannolikhet att försenas.
Comify är ett proptech bolag som använder maskininlärning för att samla in information om detaljplanearbetet från 290 av Sveriges kommuner. I dagarna släppte de sin första rapport om hur detaljplaneprocessen ser ut i Sverige. Bland annat har deras data funnit att i genomsnitt 13 detaljplaner per dag får fasuppdateringar och tre av dem läggs ut för samråd.
Stockholm, Västra Götaland och Skåne står för 50 procent av detaljplaneprocesserna i landet. I rapporten ser de att markanvändningen i detaljplanerna har minskat inom bostadssegmentet de senaste fem åren i jämförelse med perioden 2000-2017. Från höga nivåer visserligen, perioden 2000- 2017 stod bostäder för 50 procent av detaljplanerna, medan det senaste fem åren motsvarar 40 procent. Segmenten som ökar i markanvändning är Kontor/Handel och Skolor/utbildning.
En del i att kunna bedöma riskerna med ett projekt är hur lång tid processen kommer ta. I sin rapport kan Combify konstatera att detaljplaneprocessens varaktighet från samråd till laga kraft har ökat de senaste decennierna. I början av 2000-talet varade den processen cirka sju månader, medan när det nådde sin topp 2020-2021 så tog samma process uppåt 15 månader.
Göteborg, Stockholm och Nacka är de kommuner i Sverige leder i antalet projekt som blivit försenade, även om hälften av 290 kommuner har minst ett projekt som antingen överklagats eller lagts på is av kommunen själv. Combify skriver i rapporten att;
”För 100 pågående projekt räknar vi med att tio blir försenade och fyra blir avbrutna.”
De har också kunnat se att även om förseningar sker i alla delar av detaljplaneprocessen så är det i antagandefasen som 60 procent av förseningarna inträffar. Motsvarande siffra är cirka 20 procent för samrådsperioden i projekten. I Sverige i glidande medelvärde de senaste 10 åren så har antagandefasen varit i genomsnitt en månad. Men det är i regionerna som står för hälften av detaljplaneprocesserna som förseningarna i den fasen ökar mest, där Stockholm och Lund ligger någonstans mellan två till två och en halv månad, medan Göteborg ligger rätt stabilt på en och en halv månad för ett antagande.
Segmenten som har störst sannolikhet för förseningar när det gäller typ av markanvändning är sjukvård följt av kultur/nöje och bostäder. Minst sannolikt att drabbas av förseningar är offentliga byggnader och idrottsanläggningar.
