Elnätsavgifterna fortsätter att öka kraftigt och stiger med i genomsnitt åtta procent. På tre år har elnätsavgifterna ökat med mer än fem gånger inflationen. De bolag som infört effektavgifterna höjer elnätsavgifterna betydligt mer än övriga bolag, i flera fall med över 20 procent. Det visar Nils Holgersson-gruppens årliga kartläggning.
Nu presenterar Nils Holgersson-gruppen en kartläggning som visar att elnätsavgifterna fortsätter att öka i stora delar av landet. Elnätsavgifterna har stigit med 26 procent på tre år, jämfört med inflationen som under samma period uppgick till fem procent.
– Elnätsavgifterna har stigit 500 procent mer än inflationen på tre år. De största höjningarna i år återfinns framför allt hos elnätsbolag som infört så kallade effektavgifter, säger Björn Berggren, ordförande Nils Holgerssongruppen
Fyra av tio hushåll bor i en kommun där elnätsbolagen infört effektivavgifter. Bolag som har infört effektavgifter höjer med i genomsnitt tio procent, att jämföra med fyra procent för de bolag som ännu inte infört modellen. I vissa fall uppgår höjningarna till över 20 procent.
De högsta elnätsavgifterna finns fortsatt i södra delen av landet. Sju av tio av de dyraste kommunerna återfinns i Skåne där Kraftringens är dyrast. Samtidigt finns det även elnätsbolag i södra Sverige som tillhör landets billigare.
– När vissa elnätsbolag kan hålla betydligt lägre avgifter än andra visar det att dagens mycket höga priser inte är någon naturlag, säger Björn Berggren.
De kraftiga höjningarna kommer efter att Energimarknadsinspektionen höjt intäktsramarna för elnätsföretagen för perioden 2024–2027, vilket gett bolagen större möjlighet att höja avgifterna. Samtidigt har både riksdagen och Energimarknadsinspektionen pekat på behovet av att se över regleringen för att säkerställa att elnätsbolagen inte överkompenseras på kundernas bekostnad.
– Nu behöver Energimarknadsinspektionen och regeringen snabbt se till att vi lämnar den regleringsmodell som gett elnätsbolagen ett alltför stort avgiftsutrymme. Kunderna kan inte fortsätta bära kostnaden för en modell som inte fungerar, säger Björn Berggren.
