Sedan augusti 2023 har över 630 bolag inom byggbranschen gått i konkurs – och enligt en ny prognos från Dun & Bradstreet kommer konkurserna i branschen fortsätta öka under 2024. 1 434 byggbolag väntas gå i konkurs under 2024 och risken för konkurs är nu nästa dubbelt så hög i byggbranschen som snittet för svenska aktiebolag. För Fastighetssverige berättar Henrik Hargéus, affärsanalytiker på Dun & Bradstreet, mer om de stora utmaningarna inom byggsektorn och vilka framtida negativa konsekvenser alla konkurser kan få.
En ny prognos från data- och analysföretaget Dun & Bradstreet visar att bygg, hotell och restaurang samt handel väntas bli de mest konkursdrabbade branscherna 2024. Risken för konkurs är störst i hotell- och restaurangbranschen, där 2,74 procent av bolagen (694 bolag) förväntas gå i konkurs. Sett till antal konkurser toppar dock byggbranschen prognosen för 2024, med 1434 bolag som väntas gå i konkurs, följt av handeln med 1185 bolag.
Prognosen är baserad på uppgifter om kreditvärdighet hos svenska aktiebolag, kombinerat med historiska data om konkursrisk för olika kreditvärdighetsbetyg (AAA-C) samt nya bolag och befintliga bolag utan kreditbetyg.
I snitt går en procent av alla svenska aktiebolag i konkurs under ett år men inom byggbranschen är risken nästan dubbelt så hög – 1,97 procent av byggbolagen väntas gå i konkurs under 2024, vilket motsvarar 1434 bolag. Sedan augusti 2023 har över 630 bolag inom byggbranschen gått i konkurs och 2024 väntas alltså bli ett år där konkurserna ökar inom den utsatta sektorn.
Under hösten har det också skett ett trendbrott enligt Dun & Bradstreet i form av det är allt större bolag inom byggbranschen som försätts i konkurs. I december ökade konkursrisken i byggbranschen med 2,74 procent jämfört med föregående kvartal (Q3). Jämfört med december 2022 är ökningen hela 29,99 procent. Byggverksamhet är också en av de branscher med högst andel betalningsanmärkningar. 9,83 procent av byggbolagen hade betalningsanmärkningar i december 2023, vilket jämfört med Q3 är en ökning med 4,13 procent.
Henrik Hargéus är affärsanalytiker på Dun & Bradstreet och för Fastighetssverige berättar han att det finns flera förklaringar till att konkurserna väntas fortsätta att öka inom byggbranschen i år:
– Det byggs allt färre nya bostäder och kriget i Ukraina har drivit på inflationen så att energi och material har blivit dyrare. Räntorna har stigit så att det blir dyrare att finansiera byggprojekt. Det här leder även till att det blir mycket dyrare för konsumenter att köpa eller hyra en bostad, vilket leder till att färre har råd att finansiera en nyproducerad bostad med tanke på att räntorna stigit, samtidigt som avgifter höjts på grund av inflationen. För att den negativa trenden ska vända gäller det att få i gång byggandet av bostäder och att de erbjuds till villkor som marknaden är villig att betala.
Vilka långtgående konsekvenser kan det få att så många byggbolag försvinner från marknaden?
– Det kan leda till kompetenstapp och kompetensbrist och att det tar längre tid att bemanna projekt när konjunkturen väl vänder, eftersom många kanske har tvingats lämna branschen. Dessutom påverkas närliggande branscher, det vill säga underleverantörer, som riskerar att hamna på obestånd, säger Henrik Hargéus.
Det är fler branscher som ser hög konkursrisk 2024, vad är det som påverkar konkursrisken i olika branscher?
– Det är främst det ekonomiska läget, det vill säga inflation, energipriser och höga räntor. Det ekonomiska läget drabbar främst de branscher som erbjuder produkter eller tjänster där kunderna tvingas nedprioritera den typen av konsumtion under svårare tider för att ha råd med det mest nödvändiga.
Handeln är en annan utsatt bransch, vilka problem brottas de med och varför är konkursrisken fortsatt hög även inom handeln?
– Det finns både vinnare och förlorare inom handeln. Exempelvis livsmedelshandel går bra men andra delar av detaljhandeln har det tuffare eftersom konsumenterna måste dra ner på utgifterna. Det i kombination med att handlarna fått högre utgifter på grund av höjda hyror, el, varor och så vidare, gör att motståndskraften minskar i takt med att marginalerna sjunker.
Det kommande året väntas 2,74 procent av verksamheterna inom hotell och restaurang gå i konkurs, motsvarande 694 företag. Därmed är det den bransch med högst konkursrisk, sett till de branscher som ingår i Dun & Bradstreets analys. Konkursrisken har ökat 2,66 procent sedan Q3 och jämfört med december 2022 är ökningen 14,91 procent. Samtidigt har 11,38 procent av företagen betalningsanmärkningar, vilket är den högsta andelen bland de branscher som ingår i analysen. Betalningsanmärkningarna i branschen har ökat 6,36 procent sedan Q3.
