Riksdagens beslut om vårändringsbudgeten ger ett tillskott på 70 miljoner till yrkeshögskolan. Nu har Myndigheten för yrkeshögskolan meddelat vilka kurser som får starta hösten 2023. Flera är riktade mot samhällsbyggnadssektorn.
Den ändrade budgeten har gett Myndigheten för yrkeshögskolan möjligheten att nu bevilja ytterligare 241 kurser, vilket motsvarar närmare 8000 studerandeplatser. Kurser är kortare YH-utbildningar som passar den som redan är yrkesverksam och vill fylla på med mer kompetens eller är i behov av omställning.
De nya YH-kurserna är framtagna för att möta de specifika behoven inom bygg- och IT-branscherna där behovet av kompetensutveckling bara ökar. Utbildningarna fokuserar på områden där det idag råder en stor kompetensbrist och där yrkesverksamma på kort tid kan uppgradera sin kompetens för att kunna hinna med i den snabba förändring som nu sker på arbetsmarknaden. Jenny Twana är chef för Analys och ansökan på Myndigheten för yrkeshögskolan:
– Vi har begränsad input från de olika branscherna om behovet av kurser på detaljerad nivå så besluten grundar sig främst på bedömningarna vi gör när vi läser ansökningarna. Det blir därmed en konkurrens mellan de ansökningar som kommit in inom respektive utbildningsområde och ansökningarna ställs mot varandra vid urval.
Nackademin tillhör de lärosäten som i och med detta kan öppna upp för anmälan till nya utbildningar för yrkesverksamma inom bland annat Samhällsbyggnadssektorn. Skolan erbjuder nära 1000 kostnadsfria utbildningsplatser till efterfrågade YH-kurser. En nyhet för i år är 3 nya kurser inom bygg och miljö, Klimatdeklarationer, Cirkulärt byggande och återbruk samt Energioptimering med förnybara källor för fastigheter och infrastruktur.
– Alla våra YH-kurser har som primärt mål att täcka glappet i kompetensbrist inom olika branscher. Alla kurserna ges online vilket också ger möjlighet att studera oavsett hemort och bidrar till att kompetensen kan sedan kan fördelas bättre över landet, berättar Mette Svensson, affärsutvecklare och ansvarig på Företagsnackademin, och fortsätter:
– I fallet med de tre kurserna inom bygg och miljö har vi också ett särskilt fokus på att möta de högre miljökrav som nu ställs på branschen och att sikta mot de globala målen för hållbar utveckling. Vi tycker att de dels kompletterar de andra program och kurser vi redan erbjuder samt att vi, tillsammans med vårt stora nätverk och goda företagskontakter identifierat just dessa delar som bristande och väldigt nödvändiga i både bygg- och fastighetsbranschen och för att främja miljö, klimat och hållbarhetsperspektiven i stort.
Hur kommer det sig att ni kan erbjuda dessa kurser kostnadsfritt?
– Alla kurserna är YH-utbildningar som fått ekonomiska medel via Myndigheten för Yrkeshögskolan, MYH, som i sin tur fått ett tillskott tack vare vårändringsbudgeten. Nackademin har fått 100 procent tilldelning av de kurser vi sökt om att få bedriva. Våra partnerföretag hjälper även till med medfinansiering i form av att möjliggöra för sina anställda att studera på arbetstid och bistår med verklighetsbaserade case. Flera av företagen erbjuder även gästföreläsningar och bistår med relevant studiematerial, förklarar Mette Svensson.
Bygg- och energibranschen står inför enorma förändringar där det ställs allt högre krav på miljöcertifieringar av olika slag för att få ner miljöpåverkan. Även energibranschen står inför förändringar där Sverige är inne i en intensiv utvecklingsfas och där elnäten behöver en omfattande utbyggnad och förnyelse över hela landet för att nå målet om ett helt förnybart energisystem till år 2040. För att framtidssäkra branschen startar Nackademin kurserna; Klimatdeklarationer, Cirkulärt byggande och återbruk samt Energioptimering med förnybara källor för fastigheter och infrastruktur.
– De extra medel vi fick gjorde att myndigheten kunde bevilja ett stort antal fler ansökningar än först planerat. I dessa beslut fick myndigheten dels utgå från de förutsättningar som gavs dvs att kurserna skulle hinna avsluta och rekvirera medel under innevarande år. Sedan grundade sig beslutet också givetvis på att kraven för att kunna bedriva yrkeshögskoleutbildning skulle uppnås vilket samtliga beviljade gjorde. I dessa krav finns bland annat uppställt att arbetslivets behov av utbildningen ska vara verifierat, säger Jenny Twana.
