Nu återinförs Bostad först i Uppsala

Nu kan personer i hemlöshet i Uppsala börja ansöka om en egen bostad via Bostad först, en modell för stöd och hjälp till långvarigt hemlösa personer. Uppsalahem, Uppsala kommun och Uppsala Stadsmission står bakom satsningen som erbjuder hemlösa en bostad och dessutom stöd och hjälp. Målsättningen är att personen ska kunna bo kvar på samma villkor som andra hyresgäster.
Nu återinförs Bostad först i Uppsala
Flygfoto över Uppsala med domkyrkan. Bild: Wikimedia commons

Nu kan personer i hemlöshet i Uppsala börja ansöka om en egen bostad via Bostad först, en modell för stöd och hjälp till långvarigt hemlösa personer. Uppsalahem, Uppsala kommun och Uppsala Stadsmission står bakom satsningen som erbjuder hemlösa en bostad och dessutom stöd och hjälp. Målsättningen är att personen ska kunna bo kvar på samma villkor som andra hyresgäster.

Den mer traditionella arbetsmodellen för boende åt hemlösa brukar betecknas som Trappstegsmodellen, där en egen bostad är slutmålet. Detta uppnås först när den enskilde kan visa att hen klarar ett eget boende och är drogfri. I Bostad först ställs inga krav på drogfrihet men personen måste med stöd kunna leva upp till hyreslagstiftningens krav om att vårda sin bostad och att inte störa grannar.

Projektet inleddes första gången 2016 som ett projekt i liten skala och utökades efterhand – men avbröts hastigt med att Uppsalahem avslutade samarbetet. Bakgrunden var en rad störningar från de boende som resulterade i avhysningar.

– Det stämmer att vi körde på en modell 2016 – 2019 som dock inte föll väl ut. Så det är lite av en nystart. Till skillnad från tidigare har vi nu har ett helhetspaket där vi tillsammans med Stadsmissionen, myndighet och utförare arbetar med frågan tillsammans. Under 2016 – 2019 försökte vi integrera Bostad först i den ordinarie verksamheten, vilket funkade dåligt. Handläggarna inom socialtjänsten försattes i en knepig situation när de jobbade både med klienter inom Bostad först och inom trappstegsmodellen. Modellerna bygger på helt olika principer och olika sätt att förhålla sig till de personer som behöver en bostad, förklarar Fredrik Hardt, pressansvarig på Uppsala kommun.

Hanna Victoria Mörck (V) är ordförande för Socialnämnden, Skolfastigheter och utskottet för Kommungemensam service. Hon menar att bostad är en rättighet och att metoden Bostad först har evidens från andra orter där metoden finns, med 8 av 10 som lyckats att få behålla sin bostad, och att kommunen gör rätt i att satsa på metoder som fungerar.

– Det förra försöket föll delvis för att vi inte använde metoden fullt ut och blandade ihop myndighetsperspektivet med stödperspektivet. Det är viktigt att den person som behöver stöd för livsstilsförändringar kan ha fullkomlig tillit till den person som ska finnas där för att ge stöd. I samarbetet med Stadsmissionen så kommer de att stå för stödet till de personer som beviljats Bostad först.

Johanna Hagström, Uppsala Stadsmissions socialchef, bekräftar:

– Jag tror det är bra som vi gör nu: att vi som Stadsmission står för stödet. Vi har ett gott förtroende hos många hemlösa och stöder människor i hemlöshet och utanförskap. Det är viktigt att vi följer modellen Bostad först och har en god samverkan mellan Uppsala kommun och oss på Uppsala Stadsmission.

Linda Ryttlefors är Kommunikationschef på Uppsalahem, det kommunala bostadsbolag som ska stå för lägenheterna i projektet:

– Tillsammans med Uppsala kommun och Stadsmissionen har vi haft många möten de senaste åren och vi har lärt oss av andra exempel från övriga landet där Bostad först gått bättre. Vi har också Stadsmissionen som en extern part som ska erbjuda stöd till de boende. Alla inblandade har gått utbildning vad Bostad först innebär.

Hur är tanken att spridningen av Bostad först-bostäderna ska se ut? Kan det till exempel finnas risk att vissa områden blir sedda som problemområden om många med missbruk samlas där? Hur ser ni på det?

– Det är totalt fem bostäder som kommer att spridas i beståndet om 17 000 bostäder. Därför bedömer vi att risken är mycket liten, svarar Linda Ryttlefors.

– Tanken är att bostäderna ska spridas ut runt om i olika bostadsområden och att lägenheten ska passa individen som är beviljad bostad först. Det kan finnas individuella skäl till att en person inte ska bo i ett visst område. För någon kan det vara bra att bo på bottenvåningen och för en annan person är det bättre att bo högre upp i ett hus. Matchningen och stödet är centralt för att personen ska lyckas och kunna bo kvar, förklarar Johanna Hagström.

– En viktig del i Bostad först är stödet till personerna som får en bostad. Det finns där för att de ska kunna klara av att bo som vanligt som vem som helst. Det innebär att det inte ska bli störningar och att hyran ska betalas i tid. När det gäller alla bostäder på bostadssocialt kontrakt så är det viktigt att varje bostad matchas mot den person som ska få bostaden så att det finns goda förutsättningar för att lyckas. Det kan t ex innebära att ett visst bostadsområde är mer lämpligt än ett annat och att en bostad med lägre hyra är mer troligt att personen kan ha egen möjlighet att ta över och klara hyran för långsiktigt, säger Hanna Victoria Mörck.

Det finns ju andra grupper förutom hemlösa som står utan bostad – finns det risk att Bostad först kan uppfattas som ett ”gullande” med en grupp som kanske ändå inte sköter sig?

– Tanken med denna satsning på Bostad först är ju att den boende förutom att få en bostad tar emot stöd för att på sikt kunna bo på eget avtal. Exempel visar att 8 av 10 Bostad först är lyckosamma. Det är inte enkelt att komma med som en av personerna som bedöms passa för projektet heller. Bostäderna ingår också i den kvot som vi årligen ställer till förfogande för Uppsala kommun, säger Linda Ryttlefors på Uppsalahem.

– Det finns ett stort behov av sociala bostäder. Men målgruppen som kan få ett Bostad-först-kontrakt ingår idag i den grupp som också behöver en social bostad. Det är också så att matchningen av bostäder gör att vissa passar bättre för vissa personer och andra för andra personer. Det bör alltså inte bli någon utträngningseffekt. Men vi får följa upp hur det går efter en tid och se om vi behöver göra justeringar, noterar Hanna Victoria Mörck på Uppsala kommun.

– Det är verkligen många grupper som är hemlösa och har en svår bostadssituation! Det finns verkligen mycket som behöver göras för att minska hemlösheten, en del bra steg tas till exempel i den nationella hemlöshetsstrategin – men mer måste göras! Vi möter varje dag hushåll, individer som är i behov av långsiktiga boendelösningar, säger Johanna Hagström på Uppsala Stadsmission avslutar:

– Individerna som blir beviljade bostad först tas inte hur bostadskön utan det är först en andrahandsuthyrning med individuellt stöd. Om allt går bra kan personen få ta över förstahandskontraktet. Erfarenheterna från andra städer är att många är i behov av stödet även när man fått ta över kontraktet och vi kommer fortsätta stödja personen så länge det behövs! De som flyttar in i Bostad först ska följa hyreslagen, det är inget gullande utan ett anpassat stöd utifrån personens behov och förmågor.

Läs också