Norconsult använder begreppet Urban Sound Planning för att beskriva sitt arbete kopplat till ljudmiljö utomhus. Ett av projekten är den nya stadsdelen Masthuggskajen i Göteborg. Detaljplanen innehåller en gågata och parkmiljöer, men eftersom det där förekommer en del buller från bland annat trafik, hamnverksamhet och industrier, ville Trafikkontoret utreda hur man kunde få till en bra ljudbild. Här kommer Clas Torehammar, seniorkonsult i Akustik på Norconsult in i bilden.
Hur kan man, genom att tillföra ljud, minska buller?
– Det kan man inte, upplevelsen av ljudmiljön går att påverka vilket kanske kan ge en minskning av stresseffekter, men generellt så minskas inte de fysikaliska hälsomässiga negativa effekterna av att vi lägger till ljud i en dålig miljö. Jag definierar då begreppet buller som ”Ljud som medvetet eller omedvetet påverkar oss negativt”, förklarar Clas Torehammar.
– Beteenden och upplevelsen av ljud kan dock påverkas och skapa exempelvis en god känsla av riktningar till skillnad från ett ljudkaos eller en känsla av avskildhet till skillnad från en lyhörd plats genom att ljud läggs till i en miljö. Det går också att påverka associationer från ett buller till att tolkas som ett vattenljud eller bruset från vind i ett träd med både visuella och små ljudmässiga medel, vilket ju kan påverka upplevelsen ganska mycket.
Varför är ljudläggning viktig i offentliga miljöer?
– Hörselsinnet är en stor del av hur vi uppfattar vår omvärld som till stor del är åsidosatt i planering och gestaltning av offentliga miljöer. Jag förespråkar inte ljudläggning i begreppets mer kommersiella bemärkelse, men ser en stor brist på initiativ och praktisk tillämpning av design för god ljudmiljö som kan leva upp till de höga ambitioner som ofta ställs på det visuella. Sedan finns det förstås både hälsomässiga vinster, säkerhets- och trygghetsaspekter som kan påverkas av ljudmiljön. Orienterbarhet, taluppfattbarhet och möjlighet till rekreation.
Hur mycket kan man mixtra med ljudmiljön på en offentlig plats utan att det blir konstigt?
– Jag vill påstå att ljudmiljön på många offentliga platser redan är väldigt konstig, samtidigt är vi oerhört känsliga för vad som är självklara ljud på en plats och vad som är artificiellt. En stor del av god design kommer alltid vara att minska oönskade ljud på en plats, och ta väl hand om de önskade ljud som redan finns, men redan där är vi svältfödda.
– De krav som finns idag på ljudmiljö är ju vanligen förminskade till ett värde, exempelvis 55 dBA under ett dygn, det kan räcka för att undvika allvarliga hälsoproblem, men så tänker vi inte när det gäller övriga sinnen.
Var går gränsen för hur skiljt från det verkliga omgivningsljudet ett soundscape kan vara?
– Ett riktigt bra soundscape både framhäver funktionerna på en plats och skapar en unik identitet, därför finns det inga gränser enligt mig, förutom hälsofaror då kanske. Här tar vi ju gärna in konstnärlighet och lekfullhet, att utmana en plats med ett oväntat ljud kan ge spännande effekter och kvaliteter.
– Kvalitet och omtänksamhet dock nyckelord i sammanhanget, i en offentlig miljö där alla skall kunna trivas och fungera behöver man många perspektiv och en viss försiktighet för att komma fram till design som är hållbar, även vad gäller ljud. Historien har visat att det är svårt, men det är ju det som är det roliga.
