Med Kista Square Garden och 900 bostäder mitt i centrala Kista så tar Klövern sig an en ofantligt stor omvandling när Ericssons gamla kontor, intill gallerian, ska gå från kontor till bostäder och levande blandstad. Rickard Langerfors, vd för Klövern berättar om det något ovanliga projektet när Fastighetssveriges reporter mötte upp honom på plats i ett soligt Kista.
Det är inget första spadtag som tagits. Huset står redan på plats och ska renoveras och ställas om till bostäder. Första etappen med 200 hyreslägenheter i Kista Square Garden ska bli inflyttningsklara 2026. Etapp två till fyra med ytterligare 700 lägenheter, både hyres- och bostadsrätter ska stå klara 2027. Så det som onsdagens tillställning snarare innebär är att Klövern nu påbörjar utflyttningen och börjar riva ut det som behövs i de första delarna av den gigantiska kåken.
Rickard Langerfors klev på som vd för Klövern efter att Nrep köpte 51 procent i bolaget under sommaren 2023. Redan från start har målen varit högt satta, inom några år vill de ha drygt 2 000 och 3 000 byggstarter årligen. Han säger att månaderna hittills var intensiva men också roliga.
– Och helt enligt den planen vi hade när vi gjorde affären. Så det händer mycket, men det är också väldigt kul att kunna göra det.
Hur har ni behövt jobba med organisationen för att ni ska kunna ta alla de här stegen som ni nu tar?
– Vi har byggt på organisationen väldigt mycket. Vi var 25 stycken när jag klev på. Vi är idag närmare 40. Det arbetet att bygga upp bolaget pågår fortfarande. Men vi fokuserar väldigt mycket på de projekt som kommer nu.
– Vi har redan dragit igång fyra i år och sen har vi förhoppningsvis åtta till det här året. Så vi är i full gång och följer vår plan. Vi ska dra igång så mycket byggen vi hinner med. Det handlar till mesta dels om hur mycket vi hinner få gjort. Men så här långt går allting bra.
Vad skulle du säga är speciellt med just det här projektet som ni kickade igång nu?
– Det här projektet har ju pågått jättelänge. Jag pratade med två entreprenörer som var här idag, som började jobba med projektet för sex år sedan. Så det har varit en följetång.
Han menar att det också är en följd av att just Ericssons gamla kontor och kvarteret är enormt stort, på nära 70 000 kvadratmeter. Det som man inleder med är 200 bostäder, men med tiden kommer det bli 900 lägenheter i ett och samma hus.
– Jag kan inte komma på något projekt som är så pass stort som är gjort sen 80-talet. Det är ungefär två miljarder i ombyggnadskostnad. Ombyggnad är inte något som vi gör varje dag, så det är nytt för oss, men det känns väldigt bra att vi kan bygga på det som redan finns och kan behålla stommen och fasaden.
Vad ser du för utmaningar med att just konvertera kontor till bostäder?
– Det är utmanande på olika sätt. Fönsterna kommer vi byta men storlekarna blir de samma. I det här huset så har vi rätt okej takhöjd, men huset och lokalerna är väldigt djupa, vilket sätter begränsningar för vilken typ av lägenhetsfördelning man kan göra. Så blir det en hel del små lägenheter på vissa delar, så det blir en utmaning.
Men Klöverns satsning är bara en liten del i det stora arbete som sker med Kista i stort. Kista Limitless grundlades 2021 för att det fanns svårigheter med stadsutvecklingen i Kista berättar Johan Thomsson som är vd för det samordnande bolaget.
– Det var så många aktörer. Men Kista Limitless grundades för att de största fastighetsägarna valde att gå samman i en gemensam front för att utveckla Kista.
– Så där började det med planer om 20 miljarder i investering, 8 000 bostäder, 8 000 arbetstillfällen, nya besöksanledningar och så vidare. Så det har vi jobbat med sen dess.
Klöven är också lite nya i det här sammanhanget. Hur har det varit att välkomna in dem i samarbetet?
– Väldigt enkelt. De är väldigt framåtlutade och har en hög ambitionsnivå. De vill komma igång snabbt nu och det märks för att de pratar inte bara, utan nu pågår arbetet redan.
Hur skulle du summera visionen som ni har knådat ihop tillsammans i Kista Limitless?
– Det handlar om att utveckla och skapa Nordens främsta techhub för transformativ teknik. Framtidens teknik som skapar vårt samhälle.
När du har kontakt med näringslivet, vad har funnits på deras önskelista för området?
– Mycket. Dels är Kista väldigt stort. Det är runt 40 000 som jobbar och studerar här på daglig basis. Vilket gör det till Nordens största verksamhetsområde.
Frågorna som ställts är hur de som jobbar i forskarvärlden ska stärkas av akademin. Hur man hjälper startupbolag att växa och få tillgång till know-how och kapital. Men också hur de ska skapa en miljö som man vill vistas och verka i.
– Det är väldigt många delar i pusslet som man måste jobba med samtidigt.
Ni är ju inte ensamma att ha teknikhubbar i städer runt om i både Europa och Sverige för den delen. Har ni inspirerats av någon särskild?
– Ja, flera. Man tittar ju på vad som görs bra och mindre bra på många olika ställen och så försöker man ta med sig det, både stadsutvecklings- och teknikhubbsmässigt vad som finns. Så det finns mycket där vi tycker att ”oj, det här var intressant” både internationellt och i Sverige, som man kan ta med sig erfarenheter från.
Han beskriver den stora stadsutvecklingen som en otroligt stor elefant, som de valt att dela upp och fokusera på i delar.
– Vi har brutit ner det i långsiktig utveckling och i snabbare åtgärder. Det vill säga, hur kan vi få en mer levande Kista genom att få in mer bostäder? Hur kan vi utveckla näringslivet utifrån de befintliga förutsättningarna som finns? Och hur kan man få fler besöksanledningar till Kista?
– Det där tar tid. Det är samma med hur du jobbar med regionala styrdokument. Det långsiktigt och sådant jobb som görs bakom kulisserna.
Det som onsdagens tillställning talar om är att arbetet bakom kulisserna har börjar ta frukt i form av ett antal projekt. Det som kommer ske med Klöverns fastighet är inledningsvis invärtes. Men det andra som sker nu är platsaktiveringar säger Johan Thomsson.
– Man vill känna här och nu att det händer någonting. Vi har jobbat med ett par olika saker för att förbättra stadsmiljön. Flera mindre projekt, men det stora vi har gjort är Kista Innovation Park, där jobbar vi ihop med Ericsson.
Innovationsparken ligger två kvarter bort i Grönlandsparken och där Ericsson som en stor investerare och aktör flyttar ut en stor del av sin testmiljö där.
– Det kombinerar vi med mat, dryck, musik och underhållning samtidigt för att skapa en levande plats.
Det tredje fokusområdet är samverkan. Det vill säga hur bolagen jobbar med olika frågor, med till exempel torgen. Det fjärde benet är kommunikation. Kista behövde en röst som lyfte fram det positiva som sker i Kista.
– Det är trots allt Europas patentcentrum. Det är flest testbäddar i hela Sverige. Det är flest ingenjörer per capita. Det här är Nordens största verksamhetsområde.
– Men det har inte riktigt kommit fram ordentligt de sista åren. Det har vi greppat tag i och försöker få ut mer av.
När ni blickar framåt, hur lång tid kommer det att genomföra den här visionen?
– Vi har en tagline som heter ”Always in beta”– att vi alltid är föränderliga. Men vi har satt en del av det vi blickar framåt, det vi kallar för post-2030. Säg 2034, 2035 så är infrastrukturen på plats. Då ser vi också repurposing och konvertering av vissa kvarter och utvecklingen kring den transformativa tekniken som har börjat växa.
– Det är vad vi ser framför oss under den kommande tioårsperioden. Kombinerat med fler besöksanledningar kopplat till idrott och kultur.
Kista är Stockholms största bostadsutvecklingsområde. Det finns ingen annanstans i Stockholm där det händer lika mycket säger Johan Thomsson.
– Jag tror att kontinuerligt med de här milstolparna, som Kista Innovation Park och att Klövern nu påbörjar sitt projekt och den omstruktureringen som görs i stiftelsen via Kista Science City är riktat mot att bli en europeisk ledstjärna riktad mot att bli ledande inom transformativ teknik.
– Många delar i det vi gör kommer mynna ut i nya milstolpar.
