Hur kan man energispara i befintliga fastigheter? På IVL och Chalmers i Göteborg har man kartlagt samtliga flerbostadshus i rikets andra stad. Här är den typen av fastigheter som kräver störst renoveringsbehov, och det är syftet till undersökningen.
Tillsammans med digitaliseringen är fastighets-, bygg- och bostadsbranschens kanske största utmaning som samhällsbyggare energibesparing i våra hus.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers har tagit fasta på utmaningen och undersöker, i ett pågående projekt den totala energisparpotentialen för samtliga befintliga flerbostadshus i Göteborg.
– Med tanke på att förutsättningarna för renoveringar varierar stort mellan olika hus behövs en helikoptersyn som pekar ut vilka insatser som gör störst nytta. Det här är första gången forskningen har tagit ett skalbart helhetgrepp, säger Érika Mata, forskare vid Svenska Miljöinstitutet.
Vad är bakgrunden till den här kartläggningen över Göteborgs alla bostadshus?
– Projektet syftar till att kommunicera byggnadsstatus och möjligheter för energieffektiv renovering, samt att identifiera prioriterade områden. Övergripande vill projektet också uppmärksamma att fungerande analysverktyg för optimerade renoveringar redan finns, både enligt byggnadsspecifika förutsättningar och för enskilda fastighetsägare och staden som helhet.
Varför går det så trögt med minskandet av energianvändning?
– För att uppnå miljö- och energimålen måste vi renovera mer och snabbare, vilket ökar kapacitetskraven på byggbranschen. Samtidigt har de boende själva allt mer inflytande över bland annat komfortfrågor som elförbrukning och värmesystem. Dessutom har fokus på senare år framförallt hamnat om nybyggnation för att minska bostadsbristen snarare än på energieffektiviseringar i befintliga bostadsbestånd. Risken finns då att viktiga satsningar på energieffektiviseringar läggs åt sidan.
Renoveringsbehov och energisparpotential beror främst på husens ålder och ägandeformen, visar forskningsprojektet.
Bland annat framgår det tydligt att hus byggda innan 1980 har större renoveringsbehov än äldre hus, som redan har genomgått en eller flera renoveringar. Privatägda fastigheter har generellt större renoveringsbehov än kommunalt ägda.
Hur kommer det sig?
– Den är en intressant fråga, men projektet har inte undersökt de bakomliggande orsakerna till skillnader i renoveringsbehov mellan offentliga och privatägda fastigheter, säger Érika Mata.
Finns det något fastighetsägare generellt kan dra lärdom av genom att läsa rapporten?
– Vi har studerat alla flerbostadsfastigheter i Göteborg, så alla fastighetsägare borde kunna dra nytta av analysen. Ett av projektets syften är att peka ut just nyttan för fastighetsägare med möjligheter till praktisk tillämpning av projektresultaten. I projekts referensgrupp sitter flera offentliga och privata fastighetsägare, till exempel Riksbyggen och Framtiden AB. Vi hoppas att de kommer att ta med sig de här slutsatserna.
Vad händer nu?
– Utöver visualiseringen har vi modellerat energianvändningen i alla dessa flerbostadshus och håller nu på att räkna på olika renoveringsscenarier. Vi ska skriva färdigt en rapport med scenarier till år 2050 med flera nivåer av investeringar och kapaciteter för byggbranschen.
– Vi undersöker också skillnader bakom resonemanget för olika renoveringsåtgärder. Till exempel vill vi veta om det är mer lönsamt att renovera innan behoven uppstår eller först när det är absolut nödvändigt, säger Èrika Mata.
Studien har finansierats genom Energimyndighetens program E2B2 – forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende.
I nästa steg i projektet ska forskarna modellera åtgärder för renovering.
Läs mer om projektet HÄR.
