Londonspecialisten om framtidens stadsmiljöer: ”En plats är dess människor”

På branschorganisationen Fastighetsägarnas årliga mötesträff, Platsform Stockholm, samlas den 7 maj olika aktörer inom stadsplanering och fastigheter för att prata om, bland annat, platskvalitet, transformation och delaktighet. Tanken är att utforska vad en plats innehåll och utformning betyder för människan.

Inbjuden talare är, bland andra, Benjamin O’Connor, grundare och vd för London-baserade Shape. Shape arbetar med offentliga och privata organisationer för att skapa samordning och genomförbara planer i komplexa projektmiljöer. Benjamin O’Connor har lång erfarenhet från Londons kultur- och samhällsbyggnadssektorer och han har, under två decennier, lett initiativ i skärningspunkten mellan arkitektur, platsskapande, kultur och offentligt liv.

Du arbetar globalt med platsstrategi – vad kännetecknar en riktigt framgångsrik offentlig plats i dag?

– Jag tror att städer över hela världen fortfarande brottas med arvet från en bilcentrerad planeringsmodell från 1900-talet och övergången till mer beboeliga, människocentrerade utrymmen. Även om detta är en enorm utmaning ger det också otroliga möjligheter till innovation, svarar Benjamin O’Connor.

Som svar på frågan berättar han vidare att framgångsrika platser idag är de som hittar nya sätt att involvera och prioritera medborgarna i utformningen av platser. I slutändan platser som prioriterar säkerhet, hälsa, natur och framför allt den mänskliga upplevelsen.

– Detta kan ske genom själva den byggda miljön, det vill säga: infrastruktur, plantering, gågator och övergripande högkvalitativ och inkluderande design av saker som gatumöbler ända fram till aktiveringen av dessa platser. En plats är inte dess byggnader, vägar eller träd, en plats är dess människor och hur de använder och interagerar med dessa saker. Programmering och aktivering måste integreras redan i början av varje platsformningsprocess.

Ordet ”platskvalitet” känns ibland lite diffust. Hur kan det mätas och arbetas med konkret i stadsutvecklingsprojekt?

– För det första måste vi erkänna att ekonomin är avgörande, men när vi gör detta måste vi förstå att många av de saker som tidigare betraktades som ”socialt värde” eller ”socialt ansvar” faktiskt tillför ett betydande ekonomiskt värde till en utveckling, vid sidan av mycket högre ”kvalitet”, hävdar Benjamin O’Connor.

Något som byggherrar i London nu har börjat förstå, menar han, är att genom att skapa utrymmen som människor vill tillbringa tid i genom aktivering, kultur och grönska, ökar de värdet på sina fastigheter och möjligheten att ta ut högre hyror samtidigt som de dramatiskt ökar utrymmets kvalitet.

När det gäller mätbarhet är det ultimata testet för ett utrymmes kvalitet hur det används och värderas över tid. Ett väl utformat utrymme med högkvalitativa material och utmärkt landskapsarkitektur har ett kvalitativt värde som är grundat i materialitet. Enligt Benjamin O’Connors tidigare svar skapar detta i sig inte en ”kvalitetsplats”. Om den platsen är tom eller inte utnyttjas effektivt eller helt enkelt inte är ändamålsenlig, är det då ett kvalitetsutrymme?

– Att mäta kvaliteten på ett utrymme är därför en pågående övning som ofta tar flera år att fastställa genom offentlig erfarenhet, samråd och undersökningar bland hyresgäster, invånare och besökare, samtidigt som man spårar platsens ekonomiska avkastning och ”värde”. Alla dessa saker måste samordnas för att säkerställa att utrymmet håller hög kvalitet och, framför allt, att det är hållbart på lång sikt, menar O’Connor.

Vilka misstag ser man ofta när städer försöker omvandla centrala mötesplatser?

– Självbelåtenhet. Jag tror att vi ofta tror att eftersom något fungerade bra en gång och på en plats kommer det att fungera överallt, och att det helt enkelt inte är fallet.

Städer, menar Shape-vd:n, måste behandla varje plats som unik samtidigt som de lär sig och drar nytta av fallstudier, inte bara replikerar dem. Detta börjar med att värdesätta lokal kunskap och expertis, och i synnerhet att se samhällen som experter och inte hinder.

– Kopplat till detta skulle jag säga att det var ett misstag att utveckla platser för engångsändamål, som på 80- och 90-talen. Nu måste vi sluta fokusera på idén om saker som ”life science-campus” eller ”kommersiella distrikt”. Det är naturligtvis klokt att ett område har ett fokus, men för att den platsen ska blomstra måste den betraktas mer holistiskt. Om till exempel ett område främst utvecklas för kontor måste det fortfarande beakta hur området fungerar utanför kontorstid och därför integrera kultur, detaljhandel, mat och dryck och så vidare, för att verkligen skapa en känsla av plats, någonstans som vissa arbetare och i sin tur hyresgäster vill vara.

Hur viktig är den lokala kontexten jämfört med internationella trender inom stadsutveckling?

– Lokal kontext måste vara den viktigaste drivkraften för alla platsformande strävanden. Inspiration kan och bör hämtas från exemplariska globala projekt och London är en intressant fallstudie eftersom det är en stad av byar, alla med sina egna utmaningar, och det finns ofta många projekt som kan återspegla känslan eller känslan av otaliga platser runt om i världen, säger O’Connor.

– Prioritera lokal kontext och expertis men använd nationella och globala projekt som inspiration eller utgångspunkt.

Vad krävs för att en plats ska fungera både under dagen och kvällen?

– I ett tidigare liv drev jag museer och jag har alltid sagt att museer är mikrokosmos av städer. De står inför många av samma utmaningar, om än i en annan skala. Det finns en mängd olika målgrupper och intressenter, finansiering är avgörande, komplicerad infrastruktur, behovet av att vara tillgänglig och hållbar, prioritering av unga människor, lärande, kompetens och sysselsättning… och framför allt utför de många funktioner under hela dagen. Ett museum kan vara en yogastudio klockan 6, en konferenssal klockan 9, ett klassrum klockan 11, en restaurang klockan 14, en biograf klockan 18 och en klubb klockan 22, proklamerar Shapes vd.

En bra plats måste göra detsamma, menar han vidare. Den måste vara flexibel och anpassa sig till olika målgruppers behov. Detta kräver smart planering kring infrastruktur, leveranser, gågator och programmering. En intelligent plan behövs för hur en plats kan uppfylla behoven hos så många människor som möjligt under dagen.

– Det finns ett antal utmärkta strategier för att göra detta som integrerar transport, detaljhandel, handel, mat och dryck och kultur. Det är möjligt att integrera alla dessa saker på ett sätt som gör var och en starkare och mer framgångsrik.

Hur kan man skapa platser som människor känner ägandeskap över?

– Jag är en mycket stark förespråkare för att involvera alla i samtalet. I min tidigare roll som chef för New London Architecture, Londons Built Environment Community, var vår slogan ”att föra människor samman för att forma en bättre stad”. Detta är något jag har fört vidare till mitt nya företag Shape, som fokuserar på att sammanföra skräddarsydda holistiska team för att leverera effektiva platser och strategier, inklusive lokal och internationell expertis och ett brett spektrum av experter som är anpassade till det specifika projektet, berättar Benjamin O’Connor.

Han menar vidare att en stor del av detta är intressentengagemang och hantering. Det är viktigt att människor – alltså arbetare, invånare eller besökare – känner att utvecklingen sker MED dem och inte TILL dem. Även om det är utmanande finns det ett antal sätt att göra detta framgångsrikt, och detta börjar med en stark engagemangsplan som gör att människor känner sig helt och hållet delaktiga i processen och inte tas för givna. Dessa planer kommer att variera från plats till plats och mellan olika intressentgrupper, men kan inkludera ett antal aktiviteter både personligen och online, workshops, hackathons, rundabordssamtal, forum och paneler samt engagemang av unga människor.

– I slutändan kommer en känsla av ägarskap från att människor inte känner sig nedlåtande eller tas för givna och från öppen, tillgänglig och transparent kommunikation.

Vilken roll spelar data och analys i att utveckla mer levande stadsmiljöer?

– Data är så avgörande och ofta underutnyttjade att de verkligen kan göra eller bryta ett utrymme. Som jag antydde tidigare slutar inte skapandet av en bra plats när bandet klipps vid öppningen. Vi måste kontinuerligt följa användningen av utrymmen för att se till att de utvecklas till den starkaste versionen av det utrymmet. Utnyttjas utrymmet på det sätt det var planerat att bli? Är tillfartsvägarna korrekta? Är utrymmet säkert? Är belysning, infrastruktur och säkerhet i linje? Är utrymmet behagligt med tanke på solljus, dagsljus, vind och liknande, frågar sig Benjamin O’Connor och avslutar:

– Data måste utnyttjas direkt från befintliga projekt/fallstudier och all data från det befintliga utrymmet för att starta processen, men kontinuerligt användas för att hantera och utveckla utrymmet till förmån för alla dess användare.