I en framtidsspaning som gjordes i början av sommaren pratade Logicenters Mattias Kettelhoit med Fastighetssverige om expansionstakten för logistikföretagen och hur den snart skulle börja sakta ner. När vi tar en återträff är det balnd annat för att konstatera att den inbromsningen nu mycket riktigt är ett faktum.
– Det har blivit tuffare på marknaden under hösten, helt klart, med en minskad tillväxt. Den inhemska efterfrågan har bromsat upp och de svenska logistiutvecklarna har nu fokuserat på att bygga än mer för utländska aktörer, säger Mattias Kettelhoit och fortsätter:
– Det är fler tomma logistiklokaler som bygg nu, det vill säga de byggs allt mer på spekulation. Så var det inte i lika stor utsträckning förr; då hade man uthyrt och klart när man började projektera. Det här får till följd att det är mer viktigt än någonsin att bygga i rätt lägen, där knutpunkterna är, där man ser en växande marknad. Det blir också viktigare att ha kunskapen och bygga så kallat BTS, build to suit, det vill säga att man bygger för att matcha en specifik hyresgästs krav. Det byggs fortsatt mycket på spekulation runt Jönköping och i Mälardalen.
Mattias Kettelhoit pratar om hur logistikbranschen nu lever med överkapacitet; att många aktörer tryckte på startknappen samtidigt när kurvan pekade stadigt uppåt.
– Men inom industrin ser det fortfarande stabilt ut när det gäller efterfrågan på lager och logistik. Det är handeln som saktar in.
När vi pratade i samma ämne för ett halvår sedan så sa du bland annat att det som var på gång var elektrifiering och automatisering av logistiken och att det gällde att kunna skala upp infrastrukturen och förmågan att kunna leverera de kilowatt som en fastighet behöver. Hur ser du på den spaningen nu, så här när 2024 står och stampar i farstun?
– Elektrifieringen kommer att vara – och är – den stora grejen som kommer. Här ligger kapitalet och investeringsviljan långt före vad marknaden, hyresgästerna, är villiga att betala för. För att kunna plöja ner mycket pengar i den utvecklingen måste det börja löna sig mer för de företag som är villiga att satsa – men det börjar bli mer och mer komplicerat och krångligt. Det är inte enkelt för oss som vill installera exempelvis solceller på våra tak. Kostnaden för den som vill investera blir högre, trots att kostnaderna för själva solcellerna blivit lägre.
– Just nu ser vi minskat antal sådana installationer faktiskt, vilket ju går stick i stäv mot vad alla vill. Eller säger att de vill. Det går för långsamt med infrastrukturen och ambitionerna harmoniserar inte med situationen. Men elektrifiering och automatisering fortgår.
Vi pratade också om certifiering och hur man kanske inte ens får lån för att bygga fastigheten om den inte är certifierad. Här verkar ju kraven skärpts och tajtats till ännu mer sedan vi pratade sist. Hur ser du på det?
– Det stämmer. Banker är tveksamma att låna ut pengar till byggen av fastigheter som inte har rätt miljlöstandard. Vi får bättre lånevillkor på fastigheter som har rätt certifiering. Men, återigen: marknaden släpar efter, man är inte beredd att betala för de ökade kostnaderna detta innebär. Men investerarna satsar ändå, vi är beredda att ta ut lägre avkastning kortsiktigt, då vi tror på att detta är vägen att gå mot framtiden.
En annan fråga vi nämnde var tillgången på arbetskraft inom logistikbranschen, att det kunde uppstå brist på grund av att till exempel ungdomar inte vill jobba på lager. Nu har arbetslösheten ökat ett tag, då borde det finnas arbetskraft. Hur ser det ut och kommer det att se ut in i nästa år, tror du?
– Det saknas fortfarande folk: Chaufför är en bristvara, även i denna lågkonjunktur. Jag antar att det beror på att ingen utbildar sig till det. Lagerpersonal är det också svårt att få tag i, duktigt arbetskraft med exempelvis truckkort är det brist på i vissa regioner.
– Jag tror stenhårt på logistikbranschen som dörröppnare i integrationen. Man behöver inte kunna prata perfekt svenska för att kunna få jobb på ett lager. På det sättet är det en utomordentlig inkörsport för nysvenskar. Man kan säga att branschen gör en stor samhällstjänst rörande integrationen.
