Över 10 000 digitala detaljplaner finns nu tillgängliga via den nationella geodataplattformen. Lantmäteriet får ökade anslag i regeringens budget och står nu redo att växla upp digitaliseringen ytterligare, men hos andra myndigheter saknas motsvarande resurser för smartare samhällsbyggnad. Det är en av punkterna som Malin Klintborg på Lantmäteriet pratar om i ett öppet, webbsänt seminarium som Fastighetssverige tittat på.
I april 2024 lämnade Lantmäteriet, Boverket, Länsstyrelserna, SKR, Trafikverket och Naturvårdsverket in ett förslag till färdplan för det fortsatta arbetet med en smartare samhällsbyggnadsprocess. Som ett resultat av det arbetet fick man en utökad budget i den proposition som regeringen lämnade in i höstas.
– Det känns otroligt roligt. Det här förslaget var också väl förankrat i kommuner och myndigheter och det känns som att vi vet vart vi ska, vad vi behöver göra. I Samverkan kan vi fortsätta göra riktigt bra saker tillsammans, säger Malin Klintborg, Lantmäteriets uppdragsledare för smartare samhällsbyggnadsprocess, i ett webbsänt seminarium.
Smartare samhällsbyggnadsprocess har varit ett regeringsuppdrag för Lantmäteriet fram till förra året. Sedan dess har det tagits in som en dal av myndighetens kärnuppdrag och i och med det skapat en organisation för att arbeta med detta.
Under webbinariet presenterade Malin Klintborg nuläget för myndigheten när det gäller den digitala tillgängligheten för detaljplaner:
– Vi har under året fått in stor mängd data i test, men ännu inte fått ut data i produktion, vilket har att göra med att vi fått det väldigt trångt vad gäller vår tekniska kapacitet. Nu finns det dock mer 10 000 digitala detaljplaner åtkomliga från nationella geodataplattformen, som Sveriges kommuner har lyckats leverera och tillgängliggöra.
Det förändrade säkerhetsläget i världen påverkar emellertid hur Lantmäteriet bedömer vilken information som kan vara öppen och tillgänglig och var man behöver lägga in begränsningar som myndigheten kanske inte hade tänkt på för ett antal år sedan.
– Då var vi på väg mot att öppna Europa helt och hållet, men läget just nu gör att vi ser åtdragningar och nya bedömningar. Detta känner vi av när vi tar ställning till vad vi kan hantera som helt öppen data, förklarar Malin Klintborg.
Öppna data-frågan påverkar också Lantmäteriets gemensamma finansieringsmodeller. Samverkansmodellen mellan Lantmäteriet och kommunerna, som har fungerat väl, står nu utan medel när Lantmäteriet för öppna data – vilket påverkar möjligheten och viljan att fortsätta finnas med i det större sammanhanget.
– Vi är, som sagt, otroligt glada och tacksamma över att Lantmäteriet fick extra medel i budgetpropositionen – men vi vet också att den här budgeten inte helt och hållet möter identifierade behov för färdplanen. Boverket, länsstyrelserna och flera andra myndigheter fick inte de pengar de äskat. Detta begränsar var i färdplanen vi kan realisera.
För något år sedan pratade man enbart om digitala detaljplaner. Nu finns också administrativa, statistiska indelningar där det pågår arbete med väldigt stor datamängder.
– Jag skulle ändå säga att det väger över åt det positiva hållet, trots omvärldsläget. Vi har lyckats med väldigt mycket, har tagit för oss och fått goda resultat. Det är med glädje vi tittar tillbaka på 2024.
