Att riva landshövdingehus i Göteborg är som att svära i kyrkan. För många svider fortfarande minnena av rivningshysterin från sextiotalet och framåt. Nu har värden för ett kvarter i Brämaregården fått tillstånd att riva och bygga nytt – men än har fastighetsägaren Ivar Kjellberg inte bestämt sig.
Den 3 mars fattades beslut i stadsbyggnadsnämnden om bygglov och rivningslov av fem fastigheter i ett kvarter i Brämaregården på Hisingen i Göteborg. Värden, Ivar Kjellberg Fastigheter, ansökte i maj förra året om att få riva merparten av de befintliga bostadshusen i kvarteret Tuppfjätet. Samtidigt ansökte värden om nybyggnation av flerbostadshus på aktuella fastigheter.
– Det finns flera möjliga alternativ för området som vi tittar på nu. Bygglovsansökan har pågått under en längre tid parallellt med en utredning om fastigheternas upprustningsbehov och teknisk standard. Tiderna har förändrats sedan vi sökte bygglov och vi fick beskedet nyligen. I dagsläget är inget beslut taget om fortsättningen, säger Mikael Jansson, vd för Ivar Kjellberg.
I Göteborg stads bevarandeprogram har två miljöer i Brämaregården pekats ut som särskilt värdefulla, där representativa och unika landshövdingehus pekats ut med särskilda kulturhistoriska värden. Kvarteret Tuppfjätet ingår dock inte i dessa miljöer och omfattas heller inte av rivningsförbud i gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Området ligger dessutom mitt emellan två andra, snabbt växande, sådana: Karlastaden och Backaplan, och närheten till dessa båda områden samt till Göteborgs innerstad har sent omsider öppnat ögonen på både boende och fastighetsägare.
Från Ivar Kjellbergs håll pekar man på att byggnaderna i kvarteret Tuppfjätet under åren har förvanskats, främst genom senare tillkommen tilläggsisolering och fönsterbyten. Man gör bedömningen att varken konstruktion eller estetik i dag bedöms vara särskilt värdefull. Stadsbyggnadsförvaltningen gör en likande bedömning: byggnaderna har inte särskilda kulturhistoriska värden och inte kan bedömas som unika i jämförelse med övriga välbevarade byggnader i området.
På Göteborgs stadsmuseum, som är en del av kulturförvaltningen och vars bebyggelseantikvarier arbetar med att lyfta fram, beskriva, värdera, analysera och värna de kulturhistoriska värdena i Göteborgs stadsutveckling, är man dock kritisk till rivandet. I ett yttrande, daterat 2022-12-08, hänvisar kulturförvaltningen till att det redan rivits en stor andel landshövdingehus i Göteborg. Man menar också att landshövdingehusen inte bara är en exteriör estetik, utan främst en konstruktion och planlösning. Stadsmuseets antikvarier lyfter fram möjligheten till varsam renovering av byggnaden.
– Byggnaderna har ett kulturhistoriskt värde och utgångspunkten i en hållbar utveckling borde vara att nyttja de resurser vi har. Bättre att renovera och återställa den kulturhistoriskt värdefulla resurs som redan finns på plats, hävdar Dennis Axelsson, chef kulturmiljö på Göteborgs stadsmuseum och kulturförvaltningen.
I yttrandet från bland annat Stadsmuseet hänvisar de till möjligheten att renovera de befintliga fastigheterna istället för att riva? Hur tänker ni som värd kring det?
– Det finns som sagt inget beslut som är taget på att vi ska riva byggnaden. Vi har genom lovet möjlighet att riva och bygga ett nytt hus inom befintlig plan. Fastigheterna är enligt tekniska bedömningar slut, med tillhörande sättskador och andra brister i tillgänglighet för nuvarande hyresgäster. Rivning och nybyggnation är såklart en balansgång mellan bevarande, återanvändning, utbyte och nytillverkning. Vi kommer fortsatt att ta tillvara den byggnadstyp, miljöer och kvalitéer som fastigheterna representerar i den kontext de finns i, säger MIkael Jansson och fortsätter:
– Man gör det lite enkelt för sig om man tänker sig att allting alltid ska renoveras. Det är ganska mycket, egentligen hela fastigheten, som skulle behöva åtgärdas och att renovera är svårt om det tekniska skicket inte är bra till att börja med. Vi anser att detta är det bästa alternativet. Det vi vill bygga istället är ett modernt landshövdingehus med modern standard.
De nya byggnader som Ivar Kjellberg tänker uppföra sägs vara i samma kvartersstruktur som tidigare bebyggelse, med likartad volym och taklutning. Byggnaderna uppförs med första våningen i sten och två våningar i trä, som klassiska landshövdingehus. Eftersom de ersättande husen ska byggas i ungefär samma stil, borde då inte kraven på estetik från Stadsmuseets sida vara uppfyllt?
– Det är viktigt att nya tillskott i staden är väl gestaltade och anpassade till befintlig miljö, men det ska inte ske på bekostnad av redan befintliga miljöer som bidrar till stadens kulturhistoria och identitet, påpekar Dennis Axelsson.
De fastigheter som berörs av ärendet är Brämaregården 33:1, 33:2, 33:3, 33:10 samt 33:11.
