”Kreditkommittéerna ser Norrbotten i backspegeln”

I Norrbotten pågår investeringar för tusen miljarder kronor. Av dessa miljarder är 75 procent företagsinvesteringar.
– Det är modiga företagsledare och ägare som investerar i den gröna hållbara industrin, säger Linda Nilsson, vd för Norrbottens Handelskammare.
Investeringarna är marknadsdrivna och det är den globala slutkonsumenten som efterfrågar gröna, hållbara produkter och tjänster fortsätter hon.
– Det här är en skillnad från 70-talet när det var ett politiskt påfund att rädda norra Sverige från arbetslöshet. Det här som sker är något helt annat eftersom det är marknadsdrivet och den här omställningen är central för klimatet.

Det visar sig inte minst i arbetslöshetstalen som ligger på bara fyra procent i Norrbotten, som är långt under rikssnittet. Kiruna har 1 000 lediga jobb på Arbetsförmedlingen och bara 500 arbetslösa. Samtidigt ser både Skåne och Sörmland höga arbetslöshetstal.
– Det handlar inte bara om den svenska arbetskraften, vi behöver också få internationell kompetens i den utveckling som vi kommer se. Och det krävs alla sorters kompetenser såsom Ingenjörer, produktionspersonal, sjuksköterskor, lärare, kockar, ekonomer och andra yrkesroller som kommer med en större inflyttning.

Inte minst så är Norrbotten också det enda länet med landsgräns till både Finland och Norge. I båda grannländerna sker liknande utvecklingar och satsningar som det som sker i Norrbotten.
– Det betyder också att det kommer finnas väldigt mycket potential i hela regionen, där vi ser synergier i en gemensam utveckling. Redan är idag jobbpendlar många mellan länderna. Men för att det ska kunna utvecklas ännu mer krävs också infrastruktur och bostäder för att möjliggöra detta, säger Linda Nilsson.

Prognosen är att det kommer behöva flytta in 100 000 personer i Norrbotten och Västerbotten till 2040. Prognosen för byggsektorn i Norrbotten 2024 är en tillväxt på elva procent, när landet i sin helhet ser en minskning, exempelvis Malmö minus tio procent och Göteborg minus 16 procent.

Mot den bakgrunden av potential i Norrbotten tar Linda Nilsson ett exempel. En privat bostadsutvecklare, med erfarenhet från tidigare bygge av flerbostadshus, bygger nu 30 hyreslägenheter i Boden.
– Där har ett annat företag redan gått in och sagt att de vill hyra 100 procent av lägenheterna i fem år och där det finns chans till förlängning.
– Men investerare och banker tror inte på att det går att få ut 2 500–3 300 kronor per kvadratmetern i hyra i Boden, trots att det är just vad tänkta hyresgäster är villiga att betala för lägenheterna.
– Trots efterfrågan vågar inte kreditkommittéerna ta besluten och de finns ofta i Stockholm. De ser på Norrbotten i backspegeln, på hur det varit och inte hur det egentligen är. Vi brukar säga att det är längre till Luleå från Stockholm och kortare från Luleå till Stockholm – alla beslutsfattare verkar inte riktigt ha koll på vad som händer här.
För att den gröna omställningen, investeringarna och utvecklingen ska bli av så krävs bostäder.
– Samtidigt ser vi i Luleå, regionens residensstad och universitetsstad, att sju av elva bostadsprojekt pausas.
– Det blir ett moment 22. Vi ser osäkerheten med räntor, krig och inflation. Risker som inget av fastighetsbolagen hade räknat med. Samtidigt som vi ser den utveckling som är i norr – så håller investerarna i bostadsbyggandet tillbaka.
– Vi vet att det finns idag bolag som är beredda att sätta spaden i jorden. Jag tror däremot att man måste snabba på beslutsprocesserna från berörda parter som möjliggör det – samt hitta nya affärsmodeller där risken fördelas exempelvis mellan stat, kommun och näringsliv. Vi har dialoger med så väl kommunerna, regionen, regeringen och även i EU om det här.

Ett annat exempel är Luleå Hamn, som ska utvecklas för att bli Sveriges andra största hamn med en fyrdubbling av volymer. Luleå Kommun utökar sin borgen för Luleå hamn där kommunens skattebetalare går i god för lån för cirka fem miljarder kronor i utbyggnaden av hamnen för att det ska kunna bli möjligt.
– Det är alltså invånarna i Luleå som ska betala för något som är en nationell angelägenhet. För det är inte för norrbottningarna som alla dessa investeringar sker utan det är för hela Sverige och Europa.
Hon berättar att de också har föreslagit till beslutsfattarna att Norrbotten kan bli en testregion.
– Där vi kan testa och titta på hur man kan jobba effektivare och snabbare med de här frågorna. Testa hur vi kan arbeta med fördelningen av risk. Prova nya affärsmodeller.
– Tänker vi samma tankar som vi alltid har gjort och gör vi som vi alltid har gjort, då blir det ingen förändring. Vi behöver modiga beslutsföra politiker som möjliggör nya arbetssätt samt kommer med partiöverskridande överenskommelser för klimatet och företagens konkurrenskraft imorgon och om 30 år.