Från politikens håll så har man tagit ett större grepp om vikten av kultur i stadsutvecklingen. Under mandatperioden har det rödgröna styret i Göteborg uttalat ett mål om att just möjliggöra det och Pär Johansson (S), ordförande kulturnämnden i Göteborgs stad, säger att man inte längre kan se kulturen som ett komplement till stadsutvecklingen utan som en grundförutsättning. Därmed kräver det även en dialog mellan fastighetsägare och staden.
Det är många och stora stadsutvecklingsprojekt som nu tar form i Göteborg. I det är det viktigt att se värdet av kultur som skapar en attraktiv stad för människor att bo och vistas i. På ett seminarium på ämnet hos Västsvenska Handelskammaren så säger Pär Johansson, ordförande för kulturnämnden i Göteborgs stad, att kultur bevisligen skapar välmående, trygghet, jämlikhet och en hållbar stad.
– Vi ser inte kulturen som ett komplement till stadsutvecklingen utan som en grundförutsättning. Det är så vi bygger en attraktiv stad. Det är också en nyckel för att öka en plats attraktivitet och attraktiviteten för företag.
Något har man gjort rätt i staden fortsätter han. Kommunen har under de senaste 15 åren vuxit med cirka 150 000 fler invånare och har nu ungefär tio procent av befolkningen och 15 procent av jobben nationellt.
– För att fortsätta med den här utvecklingen så är kulturen en väldigt viktig förutsättning och att vi får in den tidigt i planeringen.
När det gäller stadsplaneringen så handlar det om att göra det mer förutsägbart kring vad som ska finnas var utifrån översiktsplanen.
– Vi kan inte stoppa in kulturen som något roligt på slutet. Det ska vara med från början när vi gör om en stadsdel eller planerar ett nytt område.
Det handlar också om att få till det när man skapar stråk mellan stadsdelar så man får ett levande gaturum och bottenvåningar när man planerar för lokaler.
– Inte bara kommersiella lokaler utan lokaler för föreningsliv och mötesplatser så man skapar ett lokalt engagemang i området.
Ett problem som man nu tar lärdom av är att när man rivit fastigheter för att göra plats för nya så har det gett en undanträngningseffekt då lokaler med låg hyra försvunnit. Det försvårar för både befintliga verksamheter och för nya som vill etablera sig.
– Det har varit svårt att skydda de verksamheter som finns och skapar förutsättningar som inte är lika bra som om man hade sparat vissa byggnader.
Sen har de senaste årens kriser också skapat en kostnadskris som gjort det väldigt svårt för kulturaktörer att försörja sig. Därmed så handlar det om att se till att det finns lokaler med överkomliga hyror. Han säger att man måste se till att det finns en variation av olika typer av lokaler med olika hyresnivåer, storlekar och en viss flexibilitet i vilka verksamheter man kan ha i dessa.
– Det är någonting som vi behöver titta på när vi gör detaljplaner, så vi kan öka den flexibiliteten.
Kommunens primära roll är att lägga grunden för kulturell infrastruktur och se till att det finns stödfunktioner. Ett initiativ är att de tillsatt en kulturlots som kan svara på frågor från kulturaktörer.
– Och koppla ihop med fastighetsägare och fastighetsutvecklare så att det finns en ingång när man vill prata om kultur i stadsutvecklingen.
Men att skapa flexibiliteten i befintligt bestånd har sina utmaningar när detaljplanen inte medger viss sorts verksamhet. Ett exempel är Gamlestan där man i det gamla industriområdet har planer på att göra plats för kulturell och kreativ verksamhet. Men där kräver detaljplanen att man har någon typ av producerande tillverkningsindustri i byggnaderna.
– Det är sådana saker som ställer till det lite när vi vill förändra och det är ganska långa processer att ändra i detaljplanen. Där behöver vi ta fram lösningar och se hur man kan göra så att det går snabbare.
– Det kan vara tomma lokaler som kan göra plats för kulturverksamheter genom olika typer av pop-up-verksamheter som kan vara ett sätt att jobba. Där behöver vi kroka arm och jobba tillsammans med hur vi gör detta i praktiken.
Under mandatperioden har kommunen också jobbat väldigt mycket med att komma till rätta med de långa handläggningstiderna för serveringstillståndet för olika typer av restaurangverksamheter. Där är man inte i mål med att skapa ett snabbare spår.
– Det är svårt att jobba med när det finns regler som man ska förhålla sig till – som inte går att runda. Vi jobbar även med kulturljudzoner som ett annat koncept, som man har lyckats med i Malmö, för att kunna bevara vissa aktörer. Här finns problematiken med att vissa verksamheter tvingas bort för att de stör de som flyttar in eller de som bor i området.
– Det är en jätteproblematik och men vi tittar på tre områden som skulle kunna bli intressanta för att testa detta.
Kulturen är i slutändan en förutsättning om man vill bygga en levande, trygg och bra stad där alla känner sig välkomna. Då måste den byggas in från början.
– Kulturen i Sverige är inte bara vad den gör idag, utan den måste få finnas, växa och ta plats. Både för sitt eget värde, men också som en möjlighet att skapa utveckling, attraktivitet för näringslivet och tillväxt.
