Klarar sig staden utan kontor? Den frågan ställdes under ett panelsamtal i Almedalen, ett samtal där Kristin Gausdal, arkitekt och partner på BAU – Byrån för Arkitektur & Urbanism, deltog. Fastighetssverige pratade med henne i Visby-värmen om den förändringsprocess kontoren just nu befinner sig i.
Som arkitekt och partner på BAU jobbar Kristin Gausdal mycket med tidiga skeden i alla möjliga kategorier av projekt: stadsplanering, stadsutveckling, platsutveckling, kontor, bostäder och handelsplatser. Men när hon ritar byggnader är det nästan uteslutande kontorsfastigheter som kommer ur hennes penna. Nybyggnad, ombyggnad, tillbyggnad och inredning, det vill säga alla delar av processen, från ritning till val av tyg på stolarna.
Kristin Gausdal och hennes BAU arbetar mest i Stockholm men är också delaktiga i projekt runt om landet, där kunder och beställare vill ha henne. Kontoret ligger dock i huvudstaden.
– Jag och många med mig är helt övertygade om att kontoret inte är dött, säger Kristin Gausdal och fortsätter:
– Kontor kommer att behövas, både nu och i framtiden, av väldigt många olika skäl. Ett av dem är att kontoren är en del av staden och bidrar till ett aktivt liv, ett flöde och en ström av människor som rör sig i stadsbilden; vi befolkar staden.
Vad finns i kontoren idag och vad vill man ska finnas nära kontoren? Den frågan ställer sig Kristin Gausdal och hennes branschkollegor ofta. Är det service som efterfrågas?
– Man vill ha någonting mer än det man har hemma, man ska ta sig till kontoret av en anledning. Naturligtvis kan det vara för att träffa sina kollegor, för att vara med och bygga företagskultur och för att ta del av kunskapsöverföring och idéutväxling. Att vara kreativ och ha pågående processer tillsammans med andra fungerar mycket bättre när man ses.
Att utveckla ett kontor idag har en hög kravspecifikation, menar Kristin Gausdal. Det ska inte bara vara en arbetsplats, det ska också hjälpa till att lösa livspusslet. Genom detta uppstår ett skifte åt aktivitetshållet.
– Cykelrum och omklädningsrum är ju självklara idag, men man kommer nog också att få hjälp med de där sakerna man behöver lösa under dagen – varför inte hunddagis och kemtvätt, till exempel? Saker som underlättar i vardagen. Kontoret ska underlätta work-life balance, både lösa praktiska saker och se till att vi mår bra. Det är ett ökad fokus på hälsa och wellbeing som också genomsyrar kraven och önskemålen på kontoret.
Begreppet ”office peacocking” får mer och mer spridning, säger Kristin Gausdal. Företag vill att dess arbetare ska återvända till kontoret och då krävs åtgärder.
– För att lyckas med det måste kontoret bli så mycket bättre och snyggare än det kanske är, man vill kunna skryta med det så att den anställde känner att den kan identifiera sig med det, vara en del av det och i sin tur vill visa upp det.
Office peacocking kan handla om att visa upp vackert hantverk, fin konst, dyra lösningar, ädla material och designmöbler. Men det kan också handla om värderingar som gör folk stolta över sitt kontor, menar Kristin Gausdal.
– ”Vi har väldens mest återbrukade kontor” kan vara ett sätt att skryta med sin arbetsplats och vara stolt över den. Det finns många sätt att gå till väga med ”office peacocking”.
Detta kan i sin tur vara avgörande när man vill locka nya stjärnor till ett företag. Det råder kompetensbrist i flera branscher och för att få de bästa unga talangerna måste man ha ett bra kontor, hävdar Kristin Gausdal.
Åsikterna om vad ett kontor ska vara går dock isär. Vissa aktörer menar att kontoret i framtiden mer kommer att vara en mental plats mer än en fysisk, att friheten i att sitta var man vill och arbeta är det nya och att det är just det som kommer att locka folk till företagen.
– Men man vill alltid ha ett sammanhang där man har någonstans att mötas, menar Kristin Gausdal.
– Det är mycket svårare utan fysisk plats och kräver mycket mer av ledarskapet och av företagskulturen.
Att AI kommer att förändra kontoret har Kristin Gausdal två spaningar om. Dels genom själva byggprocessen, där AI kommer att bidra till effektivisering, automatisering och mindre materialspill och därigenom större hållbarhet.
– Den andra spaningen gällde arbetsdelen: om AI börjar göra mer av de administrativa sysslorna – vad gör vi då? Här tror många att vi då kommer att få mer tid till att analysera och ha högkvalitativa, personliga möten och att det kommer att vara den nya lyxen. Vi får se. Det är alltid svårt att spåna kring vad som ska hända i framtiden.
