På tisdagens byggstartade Akademiska Hus bygget av nya bostäder för 125 studenter och forskare. En tidigare kontorsbyggnad förvandlas till 61 lägenheter vid Näckrosenområdet mitt i centrala Göteborg.
Satsningen är ett viktigt bidrag till att minska den studentbostadsbrist som råder i staden men också ett exempel på hur man kan bygga klimatsmart genom delat boende, återbruk och solceller.
Det är den så kallade Språkskrapan som byggdes på 1960-talet som Akademiska Hus nu gör om till ett modernt boende för studenter och forskare vid Göteborgs universitet. Byggnaden är placerad i Näckrosenområdet vid Renströmsparken mellan Götaplatsen och Korsvägen. Den har tidigare använts som kontor men tomställdes i samband med att universitetet flyttade till nya lokaler i den ombyggda och närliggande Humanisten.
– Vi vet att efterfrågan på student- och forskarbostäder är stor runt om i landet och därför arbetar Akademiska Hus engagerat med att skapa fler bostäder på campus. Det är viktigt för oss och i det här fallet Göteborg som en attraktiv studentstad. Bostäder bidrar dessutom till ett öppnare campus som blir levande dygnet runt, säger Susanne Malmgren, chef för studentbostäder på Akademiska Hus.
Akademiska Hus investerar 103 miljoner kronor i de nya bostäderna, som kommer att blockförhyras av Göteborgs universitet för att hyras ut till utbytesstudenter och gästforskare. Inflyttning planeras ske sommaren 2023.
De nya bostäderna består av två huskroppar med ett gemensamt trapphus och en sammanbyggd del med Humanisten. Lägenheterna kommer att vara klassiska studentettor och duolägenheter för två personer. Men här görs också plats för större lägenheter enligt det studentbostadskoncept för delat boende som Akademiska Hus har tagit fram. I dessa lägenheter bor fem till sex personer som alla har varsitt sovrum men som delar på kök, vardagsrum och badrum.
– Att dela boende har flera fördelar. Det främjar social gemenskap och förhindrar ensamhet som många studenter känner när de flyttar till en ny stad. Dessutom är det bra ur ett hållbarhetsperspektiv när funktioner och ytor samutnyttjas och vi därmed kan nå en mer prisvärd hyra, säger Susanne Malmgren, chef för studentbostäder på Akademiska Hus.
Som en del i Akademiska Hus arbete för att nå en nollvision för sitt klimatavtryck har den befintliga kontorsbyggnaden inventerats med målsättningen att kunna ta tillvara och återbruka delar av de befintliga materialen under ombyggnationen till bostäder. När Akademiska Hus tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet har räknat på effekterna av återbruket står det klart att klimatnyttan uppgår till 44 ton koldioxidekvivalenter och att mängden avfall minskar med 75 ton. Dessutom uppskattar IVL det ekonomiska värdet av de produkter som återbrukats i Språkskrapan till 540 000 kronor.
Byggnaden utrustas också med solceller på taket. Anläggningen beräknas producera cirka 21 000 KWh hållbar energi per år och kommer att täcka en del av husets interna elbehov, till exempel för belysning. Ytterligare en väsentlig hållbar aspekt är att Akademiska Hus bygger studentbostäderna i ett redan befintligt hus. På så vis minskar projektets klimatpåverkan avsevärt jämfört med en nybyggnation.
