Under tisdagens sammanträde i byggnadsnämnden togs beslutet att avbryta alla planer för linbanan i Göteborg. Ett hårt slag för det linbaneinitiativ som ville förverkliga projektet över Göta älv. För Fastighetssverige kommenterar en av gruppens initiativtagare, arkitekten Magnus Månsson, det tunga beskedet.
Planerna på en linbana över älven i Göteborg har nu definitivt gått i graven, det står klart efter tisdagens beslut i byggnadsnämnden att avbryta samtliga detaljplaner. I och med beskedet är det också slutstation för linbaneinitiativet Linbanan 2.023 som hade för avsikt att återuppliva projektet och bygga linbanan.
I början av december presenterade gruppen sitt förslag för kommunstyrelsens arbetsutskott där de bland annat förklarade att konsortiet var uppbackat av internationellt kapital från England och att de var säkra på att kunna slutföra bygget av linbanan för mellan 1,5 och 2 miljarder kronor.
Förslaget togs emot med blandade reaktioner från politikerna i utskottet, men linbanegruppens förhoppning var ändå att de hade gjort tillräckligt för att få till en bordläggning av ärendet i byggnadsnämnden. Nu blev det alltså istället ett definitivt avslut av planerna och för en av gruppens initiativtagare, arkitekten Magnus Månsson, är det en stor besvikelse.
– Det är givetvis en besvikelse att vi inte lyckats övertyga politikerna eller kommunicera vårt projekt bättre. Men jag känner också en viss oro fortsatt, för vi ser inget alternativ som inom överskådlig tid är realistiskt när det gäller en tvärförbindelse över älven. Det är angeläget då det går bra för Göteborg och vi kan inte mata mer trafik genom Brunnsparken och centrala stan. Linbanan hade löst en stor del av den kapaciteten som krävs och jag är lite besviken över att vi inte lyckades komma längre med en rätt enkel idé som inte kostade göteborgarna någonting, säger han till Fastighetssverige och beklagar att inte fler politiker visade intresse för deras förslag:
– Det krävs två för en tango och det var så många som uppenbart inte ville gå vidare med detta, vi är förbryllade över att så många inte var intresserade. Det är väl där som vi blev mest förvånade, att man avfärdade detta samtidigt som det inte finns något alternativ.
Magnus Månsson upplever att många ställde sig frågande till kostnaden för projektet och hur det skulle finansieras, men enligt honom finns det flera skäl till att gruppen var säker på att projektet hade kunnat finansieras inom de ramarna som de presenterade i sitt förslag:
– Vi har offerter inne som gör att vi vet att kostnadsmassan är mindre än kommunens tidigare kalkyler, vi har en driftkalkyl som visar en stark löpande ekonomi. Vi bedömer att projektet kan generera ett överskott så att vi efter 20 till 30 års tid kan återbetala vår finansiering och därefter kan linbanan återgå i statens ägo.
Magnus Månsson tror att det kan finnas en ovana i Sverige kring hur sådana här infrastrukturprojekt kan finansieras utomlands.
– I Europa är det inte ovanligt med pensionsstiftelser som investerar i infrastrukturprojekt, det är mer här vi håller oss undan sådant vilket man ska beklaga. Det är bättre i Europa där man låter de pengarna jobba.
– Paradoxalt nog har vi fått förfrågningar från andra investerare under den här perioden som vi arbetat fram och presenterat vårt förslag, vilket visar på intresset som finns från internationella investerare. Så det är för oss förbluffande att man inte önskar använda sig av denna modell i Sverige.
Tror du att vi någonsin kommer få se en linbana i Göteborg?
–Det beror nog på hur gammal man är, men efter det här beskedet så ligger det nog 50 år bort nu, det får bli till ett annat jubileum, säger Magnus Månsson.
Fastighetssverige har sökt byggnadsnämndens ordförande Hampus Magnusson (M) för kommentarer.
