Kommuntopparna efterfrågar tydlighet: bostäder eller hackspettar?

På ett seminarium nyligen, arrangerat av Västsvenska Handelskammaren, så fick kommuntopparna Merjem Maslo, kommunstyrelsens vice ordförande (M) i Mölndal och Johannes Hulter, stadsbyggnadsråd (S) i Göteborgs stad, dela deras inställning till att korta ledtiderna och vilka grepp och verktyg de har för att komma framåt.

Arbetet med att korta ner ledtiderna är ett arbete som pågår i stadsbyggnadsförvaltningen menar Johannes Hulter, och han anser att de gör ett bra jobb. Men det finns också anledning för honom, i rollen som stadsbyggnadsråd att tänka på vad hans uppdrag är som politiker. Slutsatsen han drar är det handlar om vikten av politisk tydlighet.
– Att man faktiskt vågar som politiker vara väldigt tydlig med vad beställningen är, vad vill vi uppnå och hur prioriterar vi mellan de olika intressena som finns, så att det skapar en trygghet i förvaltningarna också.
– Det kräver av oss politiker att vi, sen när folk blir arga för de prioriteringarna, vi tar ansvar för det och inte pekar på tjänstemännen och gömmer oss bakom dem. Det är inte alltid politiker tycker om att ta sådana risker, men jag tycker det är viktigt att vi gör det – och så får medborgarna avgöra om de tycker att jag gjort ett bra eller dåligt jobb när de röstar.
Även om man i budgeten för 2025 skriver att man ska jobba med att korta ledtiderna i Göteborg så vill Johannes Hulter lyfta fram att snabba processer har lätt att hamna fel.
– Det går snabbt att planera fel. Det är väldigt lätt att ställa ut lite ut på jordbruksmark någonstans långt borta. Det går jättesnabbt och ser bra ut i ledtidsindex. Men det är inte den staden vi ska bygga. Speciellt i Göteborg har vi gjort fel flera decennier i hur vi bygger stan. Nu tar vi itu med mycket komplexa, jobbiga saker, och det måste vi göra på lång sikt och det tar lite längre tid.
– Så man ska ha långsiktigheten med sig, annars blir det lätt att springa på pinnar istället för att göra bra jobb.

Mölndal har jobbat väldigt proaktivt politiskt med att effektivisera processerna genom att ta strukturella grepp i staden berättar Merjem Maslo. Allt för att få till den tillväxtpotential som kommunen har. Där har de gjort om processerna i det tidiga skedet, där alla strategiska funktioner sitter vid samma bord.
– Vår stadsutveckling var tidigare fördelat och uppstyckat på fem olika förvaltningar och det är inte hållbart. Nu har vi en ny samhällsbyggnadsförvaltning med alla kompetenser i samma rum, för det är då det händer.
Det andra som de har gjort är väldigt tidiga prioriteringar och har tagit aktiva politiskt beslut, att förmedla den målbilden och jobba i enighet med det.
– Vi politiker i planeringsutskottet har suttit i ett halvår och plöjt oss igenom alla positiva planbesked. Vi har jobbat stenhårt för att se vad som är genomförbart, vad som är möjligt. Hur ska vi prioritera det?
Nu testar Mölndal ett nytt grepp i området Lindome, där de har elva parallella projekt. Tanken bakom det är just att utredningar tar väldigt lång tid och kan de samordna trafikutredningar och geotekniska undersökningar, med mera, i ett stråk så kanske går att få ner den tiden som går åt.
– Så vi har sagt till de här aktörerna ”ni är prioriterade”, vi jobbar tillsammans och är med hela tiden. Vi gör gemensamma utredningar och jobbar med stråket. Låt oss samarbeta så att vi får igenom elva detaljplaner tillsammans och så vi kan använda förutredningarna i översiktsplanen.

Efter valet 2022 så bildade Socialdemokraterna och Moderaterna ett majoritetsstyre i Mölndal för att de ville ha förutsägbarhet och tydlighet, där de ansåg att en majoritetsledning är handlingskraftig berättar hon.
– För när våra aktörer kommer till staden så vet de att om vi säger något så kommer det att hålla. Socialdemokraterna och Moderaterna har enats kring en väldigt stor ambition. Vi vill vara hälsostaden och vi vill ha life science-etableringar i världsklass.
Astrazeneca växer och kommunen väntas växa med 350 företag, som kan ge upp till 10 000 nya arbetstillfällen. Det är överordnat partipolitik menar hon.
– De beslut vi tar nu kommer att sätta avtryck på Mölndal under de kommande decennierna och den chansen får vi inte missa. Det betyder också att vi måste jobba aktivt med bostadsförsörjning, annars kommer vi att tappa de här människorna som kommer för jobba i vår stad. Så vi har gasen i botten och jobbar så fort och så gott vi kan. Även långsiktigt.

Att det kommer stora företagsetableringar är inget som Göteborg är främlingar inför och ibland kan det beskrivas som att staden rullar ut den röda mattan, där alla beslut tas snabbt vid sådana etableringar. Johannes Hulter menar att det såklart handlar om prioriteringar.
– Vårt, och mitt, uppdrag som politiker är göra saker som är bra för Göteborg och för göteborgarna. Då måste man också prioritera mellan olika saker och se vad är viktigare, mindre viktigt och vad behöver vi helt enkelt bara lägga massor med resurser för att få fram snabbt.
– Vi har inte oändligt med resurser, annars hade det inte varit något problem – men kommer det jättemånga jobb så är det absolut en prioritering och då blir vissa projekt eller satsningar viktigare än andra helt enkelt. Det är också viktigt för oss att stå upp för det och säga det. Jag är så trött på det här fingerpekandet.
– Det låter väl trevligt att ni alla är så överens i Mölndal, vi får lära oss av er, för det är vi inte alltid i Göteborg. Man kan vara överens om det som låter bra, men sen när man är tvungen att säga nej till något annat som låter bra, då blir det bråk och skrik och gap i media.
– Men då känner jag också ett ansvar att stå upp för den prioriteringen och säga nej det blir inte det här som låter trevligt. Det blir inte av, för vi behöver få stan att funka.

Merjem Maslo säger att även om de jobbar nära med näringslivet så är det viktigt med ärlighet och även att motivera ett nej, för allt kan inte prioriteras. Men kommunen blev också nyligen rätt tilltufsade själv av otydligheten berättar hon, där en detaljplan blev upphävd.
– Vi hade hoppats bygga ut och etablera nya företag i Mölndal, för framtida läkemedel och framtida hälsolösningar. Vi ser att vi är många kommuner är missnöjda med dialogen med Trafikverket och andra myndigheter, och jag tror vi är många som efterlyser bättre samverkansformer. För de blir lite sönderhackade när man bara ser till enskilda projekt åt gången.
– Vi behöver alla hjälpas åt att höja blicken, annars kommer inte vi att lösa det här. Vi kan inte sitta still i båten, utan vi får försöka påverka våra politiker och kompisar i riksdagen.
– Ska vi värna om fåglar eller ska vi bygga bostäder? Jag vill veta, för det blir oförenliga målkonflikter. Vi behöver också tydlighet, för hur annars ska vi kunna komma framåt?

Johannes Hulter instämmer i den problembeskrivningen och säger att suboptimeringen är det stora problemet för alla stadsplaner och stadsbyggandet. Det finns absolut fördelar med ett samhälle där vi har specialiserat oss på allting säger han.
– Men det gör också att när vi på riksdagsnivå stiftar lagar så blir det så här: ”ja men det är klart, hackspetten måste optimeras, och det här måste optimeras, och det här ska optimeras”, och alla olika tusentals olika saker som finns ska optimeras.
– Allting låter bra – ingenting är koherent – men allting låter bra. Sen skickar man vidare det ner till kommunerna och så sitter vi och försöker få fram det ihop med Länsstyrelsen och Trafikverket med de här sakerna som inte hänger ihop.
– Prioriteringarna är inte gjorda, man har inte tagit de här jobbiga frågorna tyvärr. Jag ska inte säga ”hackspetten ryker” men man måste göra de här avvägningarna och det är faktiskt ett politiskt ansvar. Tar man inte det, då gör man inte sitt jobb som politiker tycker jag.