Söderhallarna vid Medborgarplatsen i Stockholm renoveras just nu. Det som Atrium Ljungberg nu kallar Nya Söderhallarna kommer inrymma saluhall, restauranger och arbetsplatser.
– Vi skapar bättre stråk, tydligare entréer och en mer sammanhållen upplevelse genom hela huset, säger Kati Stork, affärsutvecklare på fastighetsägaren Atrium Ljungberg.
Söderhallarna stod klart 1992 och byggnaden är sedan 2018 blåklassad av Stadsmuseet i Stockholm. En blåklassning innebär att en byggnad eller miljö bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden, vilket är den högsta klassificeringsnivån. Det markerar objekt som är ovärderliga för förståelsen av stadens historia och är ofta föremål för stränga skyddsbestämmelser.
Kanske, menar fastighetsägaren Atrium Ljungberg, finns det ingen byggnad i Stockholm som bättre berättar om 1980- och 90-talens postmodernism. ”Arkitekten Bo Kjessels passion för asiatisk design syns tydligt överallt i huset med finurliga och lekfulla variation i former och färger”, skriver man på sin hemsida.
Kati Stork är affärsutvecklare på Atrium Ljungberg. Hon påpekar att Söderhallarna visserligen är en ikonisk byggnad – men den är också en tekniskt ålderstigen sådan. Efter många års användning var fastigheten i behov av en omfattande teknisk modernisering – bland annat när det gäller installationer, energieffektivitet och funktionalitet.
– Parallellt såg vi också ett behov av att utveckla platsen så att den bättre möter dagens och morgondagens krav på en levande, trygg och attraktiv stadsmiljö, börjar Kati Stork och fortsätter:
– Renoveringen är därför både ett nödvändigt underhållsprojekt och en strategisk stadsutvecklingssatsning, där vi varsamt förnyar Söderhallarna inom ramen för dess blåklassning och bevarar de kulturhistoriska värdena, samtidigt som vi stärker platsens roll som mötesplats på Södermalm.
På vilket sätt kommer Nya Söderhallarna skilja sig från de föregående Söderhallarna?
– Nya Söderhallarna kommer att kännas igen – men samtidigt upplevas som mer öppen, tydligare och mer levande. En viktig skillnad är att vi skapar bättre stråk, tydligare entréer och en mer sammanhållen upplevelse genom hela huset.
Innehållsmässigt vill Atrium Ljungberg förstärka Söderhallarnas position som en destination för matupplevelser och mathantverk, med en saluhall i bottenvåningen kombinerat med restauranger, service och publika verksamheter. De övre våningsplanen får samtidigt moderna och hållbara kontor.
– Ambitionen är att skapa en plats som är aktiv under stora delar av dygnet – inte bara en handelsplats, utan ett andra vardagsrum för Södermalm, säger Kati Stork.
Hur behöver ställen som Söderhallarna, centralt belägna handelsplatser, möta den ökande e-handeln och konkurrensen från köpcentrumen i ytterområdena?
– Fysisk handel kan och ska inte konkurrera med e handeln på dess villkor. I stället behöver den erbjuda sådant som inte går att klicka hem – upplevelser, mänskliga möten, service och inspiration, svarar Kati Stork.
Samtidigt, förklarar hon, handlar det inte om ett motsatsförhållande. De mest relevanta platserna idag fungerar snarare som en förlängning av det digitala – där varumärken kan bygga relation, synlighet och förtroende som sedan konverterar både på plats och online.
– Den fysiska miljön blir i det perspektivet lika mycket en kanal som en butik. För platser som Söderhallarna handlar det om att bygga identitet och innehåll som gör besöket värt tiden, inte bara köpet, menar Stork.
– I en vardag där mycket är snabbt och digitalt blir konkurrensfördelen att erbjuda något som upplevs som resan, även när själva köpet lika gärna hade kunnat ske digitalt. Mat, dryck, kultur och vardagsservice spelar här en avgörande roll, liksom ett noggrant kurerat utbud med lokala och kvalitetsdrivna aktörer. Centrala handelsplatser har också ett försprång genom sitt läge – närhet till kollektivtrafik, arbetsplatser och stadsliv.
De senaste tio åren har man, från Atrium Ljungbergs håll, noterat en tydlig förskjutning från traditionell detaljhandel till mer upplevelsebaserade och funktionsblandade stadsmiljöer i centrala Stockholm. Många handelsplatser har gått från att vara renodlade shoppingdestinationer till att bli platser för umgänge, mat, arbete och vardagsliv. Handel finns kvar, men som en del av ett större sammanhang.
– Bland tydliga trender i Stockholmsområdet just nu märks ett ökat fokus på mat och dryck, lokal förankring, hållbarhet och kvalitet framför kvantitet. Kontor, service och kultur integreras allt oftare med handel för att skapa liv över större delar av dygnet, förklarar Kati Stork och berättar vidare:
– En annan tydlig utveckling är att den sociala funktionen får en allt större betydelse. I en mer digitaliserad vardag ökar värdet av fysiska mötesplatser – inte bara som kommersiella miljöer, utan som en del av stadens sociala infrastruktur. De platser som lyckas bäst är de som upplevs som genuina och relevanta i människors vardag – snarare än som traditionella köpcentrum. Söderhallarna är ett tydligt exempel på den utvecklingen.
Vad kunde staden göra mer av för att underlätta för ställen som Söderhallarna?
– Vår bild är att Stockholms stad ser värdet av platser som Söderhallarna som viktiga för stadsliv, trygghet och flöden i innerstaden. Samtidigt innebär denna typ av projekt en naturlig komplexitet, där flera processer och regelverk samverkar. Det finns en möjlighet att ytterligare underlätta utvecklingen genom ökad samordning och tydlighet i plan- och tillståndsprocesser, avslutar Kati Stork.
Upprustningen av Söderhallarna pågår just nu och omfattar hela Söderhallarna, det vill säga både Saluhallshuset och Björkhallshuset. Ombyggnationen planeras vara klar 2026.
