De flesta är idag överens om att bygg- och fastighetsbranschen behöver ta sitt ansvar i hållbarhetsfrågor – kanske till och med ta täten. Men hur ska ett fastighetsbolag veta vad som rent konkret behöver göras? Som svar på den frågan har det, de senaste åren, poppat upp ett antal företag som siktat in sig på just den biten.
Ett av dem är Mestro, vars molnbaserade tjänst för energiuppföljning är tänkt att hjälpa fastighetsägare att spara energi – och därigenom också pengar. Vilket kan vara en användbar morot och motor för omställningen. Företagets vd, Kristin Berg, menar att med allt mer tillgänglig data och information ökar också behovet av att samla denna data i en pålitlig infrastruktur.
Vilken är er och andra liknande bolags uppgift när det gäller fastighetsbranschens hållbarhetsarbete, som du ser det?
– Vi ger fastighetsägare full kontroll över sin data. Genom att vi samlar in, analyserar och visualiserar energi-, hållbarhets- och fastighetsdata ger vi våra kunder datadrivna insikter som hjälper dem att möta regulatoriska krav, hållbarhetsrapportera, energioptimera och minska sin klimatpåverkan.
Genom att medvetandegöra energianvändningen hos en organisation, menar Kristin Berg, går att förbättra beteendemönstret runt frågan och i förlängningen sänka både energianvändning och -kostnader.
Går det att få en fastighet klimatneutral? Hurdå?
– Självklart går det! Genom att fastighetsägaren gör en fullständig analys av sin fastighet går det att kartlägga och genomföra initiativ för att sänka energianvändningen och maximera nyttan av avfallshanteringen. Med innovationer såsom solcellspaneler och batterilagring och samarbeten med branschaktörer inom avfall och återbruk går det att ta vara på spill och samtidigt bidra till resten av samhället, säger Kristin Berg.
Vilka system finns för branschen att tillgå som på sikt behöver bli standard?
– Vi har sett ett skifte de senaste åren där fastighetsägare föredragit universella lösningar – dvs. ett verktyg som samlar fler olika lösningar, för att nu se allt fler som eftersöker mer nischade system, vilka är bäst inom sin klass. Jag tror starkt på att fastighetsägare kommer att behöva systemstöd inom fastighetsdrift, energioptimering och hållbarhetsrapportering framåt – för att förvalta fastighetsvärdet åt sina investerare och samtidigt se till så att man möter rådande regulatoriska krav.
Många anser att bygg- och fastighetsbranschen behöver ta täten i hållbarhetsfrågor – varför det? Vad behöver göras på kort och på lång sikt?
– Fastighetsbranschen står för en stor del av vår energianvändning i samhället, men självklart är jag av åsikten att alla ska bidra – så även klädindustrin och matproducenterna. Själva byggandet av en fastighet är en stor börda för vår klimatpåverkan, samtidigt som vi också ser att modern byggteknik tillför klimatsmarta egenskaper till en fastighet, vilket är svårare (men inte omöjligt) att ställa om en äldre fastighet till. Jag tror därför att vi bör tänka igenom byggandet av fastigheter mer för att skapa långsiktiga, hållbara fastigheter. Vi ser många bra exempel på fastighetsägare idag som lyckas förändra användningsområdet för en fastighet utan att riva den och det ser jag att vi måste bli ännu bättre på. Likaså i designen – låt oss bygga fina fastigheter, så att vi inte ångrar oss i utformandet av stadsdelar om 10–15 år.
Vad är ett rimligt scenario för hur fastighetsbranschen kommer att utvecklas när det gäller hållbarhetsfrågor?
– Idag bor ansvaret för fastighetsägarens hållbarhet hos en person eller en avdelning. Det här tror jag inom en väldigt snar framtid kommer att förändras, då hållbarhet och kraven som kommer därtill kommer att färga hela organisationen och fastighetsbranschens affärsmodell. I höstas var vi i New York och där var just “´workforce transition” en het punkt på agendan, då arbetsstyrkan behöver bli mer tekniskt kunnig och insatt gällande hållbarhet. I Sverige har vi kommit lite längre, men jag tror att allt fler hållbarhetschefer kommer att ta plats i ledningsgruppen, att resurser kommer delas mellan hållbarhets- och ekonomiavdelningen för att effektivisera rapporteringen och att alla inom organisationen kommer att ha ett större fokus på hur vi kan minska vår klimatpåverkan, när krav och sanktioner träder i kraft på riktigt. Detta skifte kommer såklart att kräva systemstöd för att ena organisationen kring samma data och säkerställa att rätt data finns tillgänglig samt möjlig att rapportera på.
