Under onsdagen släppte Klarabo sin rapport för tredje kvartalet 2024, ett kvartal i vilket bolaget ökar resultatet på de flesta posterna. Bland annat redovisar man ett ökat förvaltningsresultat med 4,9 procent och ett driftnetto som ökar med 6,9 procent mot föregående år. Klarabos vd, Andreas Morfiadakis, är nöjd med siffrorna, men förhåller sig ändå restriktiv till nyproduktion framåt.
– Vi ser att företagsklimatet fortsatt utvecklats något positivt under tredje kvartalet, där bland annat transaktionsmarknaden för bostadsfastigheter öppnas upp alltmer. Vi fortsätter att vara aktiva med att identifiera potentiella förvärvsmöjligheter som ger en stabil och löpande avkastning, berättar Klarabos vd Andre Morfiadakis.
– Det är klart att Riksbankens sänkande av styrräntan bidrar till att vi ser alltmer attraktiva förvärvskalkyler och förbättrade möjligheter till fortsatt värdeskapande genom uppgraderingar av befintliga lägenheter. Vi är väl positionerade för tillväxt och ser fördelarna med stordrift i större fastighetsbestånd.
– Det var mycket diskussioner, när vi såg de stigande räntorna under inledningen av den finansiella oron, huruvida hyresbostäder skulle bli kompenserade för den stigningen och att det blev ett ganska stort tapp mellan KPI och hyreshöjningar. Under de senaste 30 åren har ju bostadshyror både kompenserats för och ibland även överstigit den generella inflationen i landet. Nu börjar detta bli uppenbart för den period som varit; vi har tappat två år, i praktiken, men ser nu att vi börjar bli mer och mer kompenserade. Vår bedömning är att vi har ett antal år framför oss där våra bostadshyror kommer att öka mer än inflationen i stort, där 2025 blir den första måttstocken, säger Andreas Morfiadakis.
Ni har nya finansiella mål. Har de drivits på av bankerna?
– Nej, det är drivet helt och hållet av styrelsen. Tidigare har man, från styrelsens håll, valt att avvakta med att uppdatera målen tills man har haft en lite mer tydlig bild av vart marknaden och vart dess förutsättningar varit på väg. Det anser man sig ha nu och då tycker man att det är ett bra tillfälle att gå igenom det befintliga mål som vi hade och lägg till nya samt förtydliga befintliga mål.
Ni tar bort målet om nybyggnation om 500 enheter per år. Hur ska man förstå det i ljuset av den byggrättsportfölj ni ändå redovisar i rapporten?
– Många av de byggrätter vi har är på befintlig mark, så det handlar om förtätningar och är inget som belastar vår balansräkning. Vi ser det som en ren potential i bolagets tillväxt. Däremot är ju marknaden när det gäller nyproduktion fortsatt utmanande; det rapporteras om höga vakanser som till och med ökar när det gäller nyproduktion. Det blir svårt att få ihop kalkylerna, så därför tycker vi att man ska se det som att det finns en bra potential i bolaget, kopplat till byggrättsportföljen – vi vågar i dagsläget bara inte säga när det ska genomföras, förklarar Andreas Morfiadakis.
Vi ser en nedåtgående trend med minskande antal renoveringar. Hur tänker ni framåt gällande renoveringar?
– Vi har möjligheten både att öka och minska antalet renoveringar, till viss del, och det är det vi tycker att vi har gjort de senaste kvartalen, medvetet. Det vill säga: vi har hållit igen så att vi inte utsätter bolaget för onödig stress och så vi inte dra på oss en potentiell ökad vakansgrad. Men vi har försökt hålla det på en hyfsad nivå, men vi vet också att det finns mer att plocka ut, säger Morfiadakis och lägger till:
– Det är bara det att vi vill se att vi, när vi gör de här renoveringarna, får ett ökat fastighetsvärde – och i en tid när vi har sett sjunkande fastighetsvärden så får vi inte riktigt den hävstång vi är ute efter;man vill ju att belåningsgraden ska sjunka så man kan låna ihop nya pengar. Det är många parametrar att förhålla sig till.
