I Göteborgs stadsbudget för 2023 som klubbades av det nya rödgröna styret så finns en formulering med som stött på patrull. Den som handlar om att bostäder som byggs på kommunal mark av privata fastighetsbolag måste förmedlas via den kommunala bostadsförmedlingen Boplats. Vindarna har vänt och nu tas frågan vidare till kommunfullmäktige.
”Det är en ideologisk käpphäst” säger Elisabet Lann, kommunalråd för Kristdemokraterna. Hon syftar på den i budgeten inskrivna inriktningen för markanvisningarna under mandatperioden som innebär att de privata fastighetsbolag som bygger på kommunal mark också ska åta sig att förmedla hyreslägenheter via Boplats.
Ärendet har först behandlats i Exploateringsnämnden, där det först fick avslag då Centerpartiet sållat sig till den grönröda sidan. Efter att ärendet kom upp igen bytte dock Hans Arby (C) sida vilket i sin tur nu gjort att yrkandet kunnat röra sig vidare till kommunstyrelsen som möttes igår för att ta ställning till bland annat den frågan.
Emmyly Bönfors (C) menar att deras position i ärendet nu är att de föredrar att slopa det kravet och att framhålla frivilligheten i att ansluta bostadsförmedlingen till Boplats.
– Men vi ser också behovet av ett snabbare sätt att förmedla bostäder till de som inte har föräldrar som ställt sina barn i bostadskö sen de var små. Det måste finnas alternativ till att förmedla bostäder på annat sätt än med kötid, för de som flyttar in till Göteborg, säger hon.
Emmyly Bönfors menar att det är ovanligt att städerna bedriver sin egen bostadskö. Och det är i sig inget dåligt säger hon.
– Men det måste finnas alternativ.
Elisabet Lann, som är Kristdemokraternas kommunalråd, säger till Fastighetssverige att det utifrån kan verka som en liten fråga.
– Men ser man på det och noterar hur det kan påverka kommande bostadsinvesteringar i Göteborg så är det en mycket större fråga än så. Särskilt i det läge som vi är i nu, när så mycket annat påverkar bostadsbyggandet nu och sannolikt framöver. Då kan vi inte lägga på ännu en osäkerhet på de privata bolag som faktiskt vill och kan bygga i det här läget.
Men röstfördelningen i kommunstyrelsen var en annan än den i Exploateringsnämnden, som avgjordes med 7 mot 5 röster. Samt en reservation från Sverigedemokraternas Jörgen Fogelklou. Martin Wannholt, Demokraterna, sa efter kommunstyrelsens möte att varför SD svängt i frågan visste han inte.
– Det är oklart varför de plötsligt fått en annan uppfattning, säger han.
Till Fastighetssverige säger dock Jörgen Fogelklou (SD) att yrkandet som först togs fram i Exploateringsnämnden var en gemensam överenskommelse som förhandlats fram mellan SD och de övriga borgerliga partierna. Reservationen blev ett resultat av att M, KD, L och D senare valde att lägga fram ett eget yrkande menar han.
– Man kan inte förvänta sig stöd när man överger en överenskommelse utan att förankra den.
Det som skiljer sig mellan förslagen är att M, KD, L och D valt att lägga till att förslaget om hur bostadsförmedlingen ska hanteras, inte bara ska strykas från budgeten för mandatperioden. Det ska också gälla framöver.
Nu ska förslaget sannolikt behandlas i kommunfullmäktige om drygt en vecka. Anders G Johansson, Fastighetsägarnas näringspolitisk ansvarige i GRF, säger att förhoppningen att kravet slopas på så sätt fortfarande lever.
– Det är välkommet att avlägsna ett märkligt, lokalt krav som ytterligare försvårar för privata fastighetsägare att göra investeringar i Göteborg. Det är sunt att förhindra en regel som innebär att Staden ger sitt egna bostadsförmedlingsbolag konkurrensfördelar jämfört med andra, fristående aktörer, säger han. Om oppositionspartierna fullföljer sitt ställningstagande i Exploateringsnämnden även i fullmäktige kommer de ha majoritet för att slopa kravet och jag utgår från att oppositionspartierna gör det.
