2020 byggdes det åtta procent färre bostäder i Sverige genom ny- och ombyggnad jämfört med hur det såg ut 2019. Byggtakten har varit för låg de flesta åren det senaste decenniet och nu föreslår Riksbyggen att regeringen inför statliga garantier för att stimulera bostadsrättsbyggandet i landet. För Fastighetssverige berättar Riksbyggens bostadspolitiska expert Johanna Ode mer om förslaget och dess tänkta effekter.
Ny statistik från SCB visar att det totala tillskottet av bostäder genom ny- och ombyggnad 2020 uppgick till 54 134 lägenheter, cirka åtta procent färre än året innan. Faktum är att de senaste tio åren så är det bara under två år, 2016 och 2017, som antalet påbörjade bostäder överstigit 60 000 och enligt Riksbyggen illustrerar det en tydlig trend att byggtakten är för låg i förhållande till Boverkets bedömning av bostadsbehovet.
Det är även så att andelen hyreslägenheter av påbörjade lägenheter i flerbostadshus ökade under 2020, från 62 procent under 2019 till 64 procent, och Riksbyggen vill nu att regeringen inför statliga garantier för byggnadskreditiv för att även stimulera bostadsrättsbyggandet. För Fastighetssverige förklarar Johanna Ode, bostadspolitisk expert på Riksbyggen, mer om hur de konkret tänker sig en sådan stimulans och varför den behövs.
– Kortfattat skulle det innebära att en statlig garanti ersätter bankens krav på viss försäljningsgrad innan byggstart. Enligt förslaget ska staten garantera insatserna för hälften av de lägenheter som är osålda vid inflyttning. Detta kommer då att gälla för projekt som genomgått sedvanlig risk- och kreditprövning av bank. Projektet ska alltså i en normal marknad ha goda marknadsförutsättningar och en trovärdig kalkyl. Byggherren ska ställa garanti för inköp av osålda lägenheter efter färdigställandet på samma sätt som idag.
Varför är det viktigt att den här typen av stimulanser införs just för bostadsrätter?
– För byggandet av hyreslägenheter finns ett statligt investeringsstöd och vi ser att det bidrar till att hålla igång byggandet. Men det räcker inte, vi behöver hålla högre takt i byggandet av alla upplåtelseformer, inte bara hyresrätter. Någon motsvarighet till investeringsstödet finns inte idag för bostadsrätter och för att stimulera även bostadsrätter efterlyser vi den här lösningen med statliga garantier för byggnadskreditiv, säger Johanna Ode.
Sverige har som sagt haft svårt att nå byggmålen de senaste tio åren och enligt Johanna Ode finns det ett antal anledningar till att byggandet går trögare än vad det borde göra:
– Idag har vi för låg byggtakt trots het marknad och det finns flera anledningar till att det är så. Vad det gäller bostadsrätter ser vi en tydlig trend att många kunder i allt högre grad väljer att köpa nyproducerade bostäder med närhet till inflyttningen, vilket gör det svårare att starta nya projekt och leva upp till bankernas säljkrav innan spaden kan sättas i marken. Ett alternativ för att komma snabbare till byggstart är att projektet startas med egna medel. Det är långt ifrån alla aktörer som har möjlighet till det och för de som kan är möjligheterna begränsade vilket håller tillbaka igångsättandet av bostadsrätter. En statlig garanti skulle därför kunna öka byggtakten.
Hur kan man få bukt med den låga byggtakten utöver de åtgärder som ni föreslår specifikt för bostadsrättsbyggande?
– För att möjliggöra en ännu högre byggtakt och inte minst en hög byggtakt över tid behövs åtgärder på både utbuds- och efterfrågesidan. För att möjliggöra för fler konsumenter att köpa en egen bostad föreslår vi ett statligt Ungbolån, ett statligt startlån för unga vuxna liknande CSN-lånet. Det behövs också långsiktiga och stabila spelregler, till exempel vad det gäller investeringsstödet för hyresrätter. Tillgången på byggbar mark i kommunerna behöver också öka för att nämna några viktiga åtgärder.
Vad är det viktigast att bygga mer av som du ser det, hyresrätter eller bostadsrätter?
– Vi behöver bygga mer av alla upplåtelseformer, i olika geografiska områden och för olika plånböcker. Både hyresrätter och bostadsrätter behövs, säger Johanna Ode.
