Prognoscentrets nya prognoser visar att den svenska byggmarknaden växer för andra året i rad. De totala investeringarna väntas i år landa på strax under 546 miljarder kronor, en ökning med 3,0 procent. Efterfrågan håller i sig, samtidigt som stigande byggkostnader väntas dämpa tempot under 2027.
Under 2026 väntas 33 700 bostäder påbörjas. Det är en ökning med 10 procent, men fortfarande 48 procent färre än rekordåret 2021.
Uppgången drivs av en stark bostadsmarknad med ökad omsättning. Effekten av det senaste årets energiprischock når byggherrarnas kalkyler först 2027, vilket väntas dämpa nästa års ökning till 2 procent. År 2028 tar tillväxten fart igen, med 36 700 påbörjade bostäder.
– Bostadsbyggandet har ännu inte påverkats av de globala utbudsstörningarna som följd av Irankriget. Vi ser dock hur byggkostnaderna har ökat och förväntar oss att utvecklingen fortsätter under hösten, med konsekvenser för påbörjandet under nästa år. Trots det håller efterfrågesidan emot relativt bra med fortsatta ökningar av byggstarterna under 2028. Riskerna förblir förhöjda och utfallsrummet är större än normalt, säger Ludvig Uggla, senior ekonom på Prognoscentret.
Investeringarna i nya lokalbyggnader väntas minska med knappt 1 procent i år, till 98 miljarder kronor, och falla ytterligare 8 procent under 2027. Först 2028 vänder utvecklingen uppåt igen. Utbyggnaden av försvar och rättsväsende samt fortsatt god industribyggnation håller ändå uppe nivån, som ligger klart över det historiska genomsnittet under hela prognosperioden.
Även ROT-marknaden växer i takt med konjunkturen. Underhåll och renovering av bostäder väntas öka med 2 procent nästa år, medan motsvarande siffra för lokaler är 3,2 procent. Uppgången drivs bland annat av energirenoveringar i linje med EU:s energieffektiviseringsdirektiv.
– Stora statliga investeringar görs, och i kombination med ett fortsatt högt industribyggande så underbygger det stora delar av lokalbyggandet under kommande år. Det spiller också över på ROT-marknaden där anpassningar av produktionsanläggningar görs för att möta efterfrågan. Tillsammans med en generell konjunkturförbättring och utökad incitamentsyrning mot implementering av energieffektiviseringsdirektivet ökar investeringarna, säger Mårten Pappila, senior ekonom på Prognoscentret.
