Två år efter öppnandet är nyrenoverade och bitvis omgjorda Feskekôrka i Göteborg i full fart med att åter vinna stadens – och världens – hjärtan. Men man gör det mitt i en byggplats. Rosenlundsgatan precis utanför byggs om och tvärs över kanalen grävs och sprängs det för Västlänkens Hagastation. Fastighetssverige har pratat med Joacim Lager, som driver den omskrudade handels- och mötesplatsen, om framsteg och utmaningar sedan omstarten för två år sedan.
– Det är mer orangea än blå skyltar här i området nu för tiden, säger Joacim Lager.
Ända sedan 1874 har den ikoniska saluhallen Feskekôrka varit en central handels- och mötesplats i Göteborg. Byggnaden har genomgått flera renoveringar genom årens lopp. På 1960-talet gjordes en större modernisering av interiören för att kunna möta tidens krav på livsmedelshygien.
2020 var det dags igen. Fasader, konstruktion och grundläggning behövde åtgärdas, liksom tekniska försörjningssystem som vatten, avlopp, el och ventilation. Efter en omfattande renovering återinvigdes Feskekôrka den 16 maj 2024, samma år som byggnaden firade 150 år.
Medan renoveringarna pågick planerade man för Feskekôrkas framtid. Byggnaden har alltid använts för försäljning av fisk och skaldjur och varit en mötesplats för göteborgare och turister. Det ville man fortsätta med – men samtidigt utveckla verksamheten.
Efter en öppen konceptförfrågeprocess tecknade fastighetsägaren Higab hyresavtal med Fisketorget i Göteborg AB som nu står för verksamheten i Feskekôrka. Deras koncept innehåller en mix av restaurang och bar, fisk- och skaldjursförsäljning över disk och underhållning. En viktig faktor i konceptförfrågan var också utökade öppettider.
Fastighetssverige träffar Joacim Lager, en av ägarna till Fisketorget och en av de drivande krafterna bakom nyöppnandet.
Nu är det snart två år sedan Feskekörka slog upp portarna igen, efter ombyggnaden. Hur har det gått sedan återöppnandet – och hur går det nu?
– Göteborgarna har inte riktigt börjat hitta hit på kvällarna ännu. Förr var det ju så att Feskekôrka stängde vid sjutiden och vi har inte kunnat förmedla ut att vi numera har öppet kvällstid. Vi har väldigt mycket turister, mycket turistbussar som kommer; stora grupper som är här inne och fotograferar.
Joacim Lager menar att man inte kommit upp i den omsättningen som man skulle vilja efter åeröppnandet. Mycket av skulden till detta kan läggas på det faktum att det är mer orangea skyltar än blåa i staden för tillfället. Speciellt i det här området.
– Det räcker att vi tittar ut så är det ju bara orange överallt. Och det är en byggarbetsplats på andra sidan. Man spränger två gånger per dag. Det luktar krut till och med.
Joacim Lager syftar på arbetet med Västlänkens Hagastation, som det grävs och sprängs för på andra sidan kanalen, där allt är en enda stor byggarbetsplats.
– Västlänken skulle ju vara färdig och öppnad 2026. Nu är det sagt 2030 i december, vilket givetvis skadar oss eftersom vi ligger där vi ligger.
Byggandet, grävandet, sprängandet och omledandet av trafiken skadar inte bara Feskekôrka. Övriga restauranger i området har också tappat i omsättning, på grund av ombyggnationerna på närbelägna knutpunkten Järntorget.
– Det är samtidigt så att Innerstaden satsar jättemycket på Rosenlundsgatan och det är många som försöker hjälpa till med att dra hit folk. Men som det är nu ligger vi lite ”off”. Så fort vi har Hagastationen öppen så blir det en helt annan grej.
Joacim Lager erkänner samtidigt att det alltid är svårt i januari, februari och mars De är inga turistmånader. Men strax öppnar uteserveringen utanför Feskekôrka, vid vattnet mot kanalen.
– Då kommer göteborgarna hit. Det är mer göteborgare utomhus, på uteserveringen, och mer turister där inne.
Du tog över driften av Feskekôrka under renoveringen. Hur kom det sig?
– Jag driver även Åstols Rökeri sedan 2018. Under pandemin kände jag att jag ville starta någonting inne i Göteborg.
Det Joacim Lager egentligen hade siktet inställt på att start var en filial till Åstols Rökeri inne i centrala Göteborg. Ett litet ställe, för 15–20 personer. Han kollade runt efter lämpliga lokaler och någon gång under sökandet fick han tipset att höra av sig till Higab, som sitter på många lokaler i Göteborgs CBD.
– ”Feskekôrka är på upphandling”, sa man till mig. Men det var inte riktigt 600–800 kvadratmeter jag ville ha, utan mer 20 kvadratmeter. Men jag tittade på pappren ändå.
De som ännu inte besökt oss efter renoveringen tror ju att vi inte har någon fiskförsäljning längre
Något sade klick. Tillsammans med affärspartnern Johan Taaning och Niclas Hammarstrand, fastighetsägaren till Åstols Rökeri, lämnade Joacim Lager in ett anbud om att driva hela Feskekôrka, men uppdelat i olika koncept. Det skulle kännas som en saluhall med flera olika restauranger – fast med en tydlig röd tråd genom alla verksamheter.
– Och nu är vi sex ägarbolag som är inblandade. Johan och jag är de som är i restaurangbranschen. Numera är vi också driftansvariga.
Beskriv på vilket sätt Feskekörkas utbud och profil ändrats! Vad är skillnaderna mellan hur det var innan ombyggnationen och nu?
– De som ännu inte besökt oss efter renoveringen tror ju att vi inte har någon fiskförsäljning längre, att det är mer restaurang än fiskdisk. Men det stämmer ju inte. Innan var det 34 meter fiskdisk, nu är det 28 meter fiskdisk. Men i dag är det ett bredare utbud: förr stod det en fiskhandlare och sålde torsk, lax, räka och kräfta. Sedan kom nästa fiskhandlare och sålde torsk, lax, räka och kräfta. Alla hade samma utbud, för det var och är fortfarande det som säljer. Vi har ett större utbud idag än vad de hade då.
– Många verkar tro att det är dyrare här än i fiskvagnen utanför ICA eller Coop för att det är så fint här inne. Men vi köper på samma ställe som fiskvagnen; nere på fiskauktionen, så vi ligger ofta lägre i pris än de flesta. Men det tror man inte kanske riktigt.
I Feskekôrka pratar vi om fisken, var den kommer ifrån, att vi åker ner klockan sex på morgonen och hämtar den
Feskekôrka blev byggnadsminne 2013. I sitt beslut framhöll Länsstyrelsen bland annat byggnadens säregna arkitektoniska uttryck, dess viktiga roll i stadsbilden vid kajen och den ikonstatus den har för Göteborg. Huset ägs och förvaltas av Higab sedan 1987.
Om vi pratar generellt: hur upplever ni det är att bedriva handel, att vara en handels- och mötesplats, i Göteborgs CBD – och i en så ikonisk och skyddad byggnad? Hur ser ni på era villkor och möjligheter? Får ni stöttning i er verksamhet och affärsidé från staden, till exempel?
– Vi tycker att de stöttar jättebra. Gotevent, turistbyrån, innerstaden och Västsvenska turistrådet hjälper oss så gott man kan. Jag tycker att de är medvetna om problematiken. Och Higab, vår fastighetsägare, försöker hjälpa till på alla sätt de kan och kommer direkt när vi har problem och är lyhörda.
Vad ser ni för trender inom verksamhetsområdet handelsplatser? Kan man se skillnader i kundkretsen, till exempel?
– Man vill ha storytelling. Man är inte så intresserad av vilken druva vinet har. Man är mer intresserad av var vinet kommer ifrån, vilken familj som har tagit fram det och var vingården ligger någonstans.
Kunderna söker en helhet, en upplevelse, menar Joacim Lager. Det är berättelsen och destinationen som säljer.
– I Feskekôrka pratar vi om fisken, var den kommer ifrån, var räkan kommer ifrån. Vi berättar att den är färsk, att vi åker ner klockan sex på morgonen och hämtar den. Vi pratar om huset vi är i: att det är från 1874. Hon är en gammal tjej.
Var tror du att Feskekörka befinner sig om tio år (och då pratar jag inte själva byggnaden, den vet vi var den befinner sig, utan om verksamheten)?
– Då hoppas jag att området runt Järntorget lever, att hamnen här utanför lever. Att det finns fler flytande restauranger på andra sidan. Att vi kan ha öppet året runt på uteserveringen med inglasad promenad. Att det kommer lite mer food trucks och att det blir lite mer av en marknadsplats på utsidan här, spår Joacim Lager.
– Att det ska vara rörelse här kring. Att det blir levande.
