Hyresgästföreningen vittnar om att årets hyresförhandlingar på ett sätt går lättare i år. Trepartsmodellen har klarnat och förhandlingspunkterna har blivit tydligare. Men det finns en käpp i hjulet – alla de ärenden som Fastighetsägarna tagit till Hyresnämnden för att låta avgöra hyreshöjningen med skiljeman. Carl-Johan Bergström, Hyresgästföreningens förhandlingschef kritiserar Fastighetsägarnas agerande och ifrågasätter hur villiga de egentligen varit att förhandla.
Under tisdagen kunde du läsa om att Sveriges Allmännytta tycker att förhandlingarna och årets hyra har gått relativt lätt på sina håll. Den bilden verkar också komma från Hyresgästföreningen. Men den bilden delas inte av alla.
I början av januari kunde du läsa om hur Fastighetsägarna menade att de var nödgade att vända sig till Hyresnämnden för att lösa hyresförhandlingarna genom en skiljeman. Det skulle man bara göra som en pilot på de orter där Fastighetsägarna representerade ett större bostadsbestånd. Vid det tillfället var det endast fem regioner som man beslutat om att ta till Hyresnämnden.
I skrivande stund är det på 18 regioner, motsvarande uppåt 90 kommuner, som Fastighetsägarna gått fram med ärenden till Hyresnämnden. Enligt Carl-Johan Bergström, förhandlingschef på Hyresgästföreningen har det inte funnits många tecken på att Fastighetsägarna har ambitionen om att förhandla.
– De startade med ett krav om tolv procent, i hela landet. Det kravet har skrämt och oroat många hyresgäster. Men det ger kanske också en extrem förväntan hos deras medlemmar om vad som är rimligt att begära.
Han fortsätter med att säga att i majoriteten av de fall som nu ska bli tilldelade en skiljeman så har Fastighetsägarna inte ens försökt förhandla.
– De har stått fast vid sitt krav om tolv procent och har knappt flyttat på den positionen under de tre månader vi fört dialog, utan att ta hänsyn till lokala förutsättningar.
Det verkar vara strategiskt från Fastighetsägarnas sida att låta det gå de tre månaderna passera menar Carl-Johan Bergström.
– Vi måste enligt lagstiftning förhandla i tre månader. På dag ett efter den tiden löpt ut så har de skickat in ärendet till Hyresnämnden. Utan att kontakta oss och meddelar det endast genom pressmeddelanden. Och utan att först försöka använda sig av medling, som vi har avtalat ska övervägas och användas i ett första skede. Efter det kan skiljemansförfarandet vara en viktig funktion om medlingen inte fungerar, men det ska användas restriktivt.
Att det skulle vara så svårt på så många orter att komma överens upplever förhandlingschefen som konstigt. Hittills har man förhandlat nästan 30 procent av hyrorna i landet. Det har gått betydligt lättare och snabbare från året innan. Den genomsnittliga hyresökningen i landet är i dagsläget 4,99 procent, med en variation mellan fyra och upp till sex procent. Även det ett tecken på att parterna i de förhandlingarna har kunnat nå varandra, trots att det är höjningar som Hyresgästföreningen sällan skådat tidigare.
– Jag tror att det är lätt att bli fartblind nu och börja tänka att den sortens höjning är normal, vilket den absolut inte är med tanke på de mellan en och två procent som vi normal brukar landa på. Med trepartsmodellen har det trots kostnadsökningarna nu börjat klarna vad vi förhandlar om, så jag tror förhandlingarna blir lättare framöver, om man inte väljer att springa till Hyresnämnden så fort det går.
Carl-Johan Bergström ser risker med alla de ärenden som nu ska passera skiljemannens bedömning – den rena mängden av ärenden.
– Det säger sig självt om det är uppåt 90 kommuner som behöver skiljemän i Hyresnämnden och vad jag vet hittills så har de bara sju personer som anmält sig för att kunna anlitas som skiljeman. Det kommer ta lång tid och det kommer belasta Hyresnämnden väldigt hårt. I förlängningen kommer det drabba hyresgästerna som sannolikt får en retroaktiv hyreshöjning.
– Frågan är väl om det är det här som Fastighetsägarnas medlemmar vill ha eller om de verkligen vill att organisationen ska driva politik på det här sättet.
När den nya tvistelösningen med skiljeman instiftades så beslutades också att det inte skulle redovisas hur denna hade kommit till beslutet. Det ser inte Carl-Johan Bergström som ett problem.
– Vi har god koll på förutsättningarna när vi förhandlar, så vi känner inte att vi behöver det. För Fastighetsägarnas del, som hade velat ha det redovisat, så handlar det om att man vill ha ett facit för förhandlingarna som de kan slå oss i huvudet med.
