Fastighetssverige tar en titt på de största aktörerna inom studentbostäder för att se hur de profilerar sig och bygger sitt varumärke inom segmentet. Först ut är Akademiska hus.
Vi har äntrat december och med det kommer, förutom halkvarning med risk för snösmocka i köldknäppen, också förberedelser inför de nya kurser och utbildningar som drar i gång efter årsskiftet. För många studerande innebär detta byte av studieort och därigenom, kanske, nytt boende.
Akademiska Hus har student- och forskarbostäder på nio campusområden, där cirka 2 150 Studenter- och forskare nu bor. Bolaget har dessutom totalt cirka 3 000 boenden under planering eller projektfas, cirka 20 pågående projekt där 50 procent är ombyggnationsprojekt. Man har också bidragit till totalt 4 900 bostäder genom avyttring och försäljning. Allt detta enligt Linda Teng, som är konceptansvarig för student- och forskarbostäder på Akademiska Hus.
Vilka olika typer av studentboenden har ni?
– Vi vet att studenter och forskare är individer med olika behov. Därför arbetar vi med en variation av enskilda och gemensamma boendeformer och utformar våra bostäder utifrån behovet på respektive ort och lärosäte, berättar Linda Teng.
– Vi bygger mindre lägenheter för en eller två personer, men också större delningsbostäder som Akademiska Hus har tagit fram ett koncept för. I dessa lägenheter bor fyra eller sex personer som alla har varsitt sovrum som delar på kök, vardagsrum och badrum. Att fler delar på gemensamma ytor bidrar till gemenskap och förhindrar ensamhet som många känner när de flyttar till en ny stad. Dessutom är ett delat boende mer hållbart ur klimatsynpunkt och mer konstandseffektivt.
Hur har ert arbete inom studentboende förändrats över åren?
– År 2014 fick Akademiska Hus ett utökat uppdrag av våra ägare, alltså staten, som även inkluderar byggande, ägande och förvaltande av student- och forskarbostäder. Detta uppdrag kom som ett svar på lärosätenas önskemål och behov om att kunna säkerställa bostäder på campus, samt den omfattande bostadsbrist för studenter och forskare på många av landets universitet- och högskoleorter. Men redan innan vi fick vårt utökade uppdrag arbetade vi för att bidra till fler bostäder för studenter och forskare, bland annat genom att arrendera ut eller sälja mark till andra aktörer, säger Linda Teng och fortsätter:
– En central del av vårt uppdrag har alltid varit att stärka universitetens konkurrenskraft på den internationella marknaden, där tillgången till attraktiva bostäder spelar en avgörande roll vid val av lärosäte och studieland.
Linda Teng menar att Akademiska Hus idag lägger stor vikt vid att optimera användningen av sitt befintliga fastighetsbestånd. Detta betyder bland annat att man bygger nytt endast där andra alternativ saknas. I linje med bolagets klimatmål planerar man också för ökad delning, flexibilitet och för att möta olika behov över tid.
– Ett exempel på detta är omvandlingen av en institutionsbyggnad till bostäder vid Campus Ultuna i Uppsala, samt konverteringen av den tidigare kontorsbyggnaden Språkskrapan i Göteborg till student- och forskarbostäder. Vi har även pågående projekt i Kräftriket i Stockholm, där vi omvandlar vakanta lokaler till bostäder. Varje gång vi får tillgång till outnyttjade fastigheter i vårt bestånd utvärderar vi om de kan omvandlas till studentbostäder, säger Linda Teng och tillägger:
– Vårt arbete syftar till att möta dagens och morgondagens behov och samtidigt skapa hållbara och flexibla lösningar för framtidens campusmiljöer.
Ser ni några trender nu och framåt inom studentboende?
– En trend och ökad efterfrågan vi ser är behov av trygghet, gemenskap och att man är en del av ett community. Studenter söker inte bara en plats att sova, utan möjligheter att skapa relationer och ta del av meningsfulla sammanhang. Detta är en viktig del av studentlivet och bidrar till en känsla av tillhörighet.
Studenter är inte en homogen grupp, menar Linda Teng. Deras preferenser, ekonomiska förutsättningar och livsstilar varierar, varför det behövs en blandning av boendeformer, från små, prisvärda alternativ till flexibla lösningar som kan anpassas efter olika behov framåt.
– Platsens betydelse är också en central fråga. Närheten till campus, stadens puls och kollektivtrafik spelar en stor roll, men även tillgång till trygga och inspirerande miljöer i sitt närområde som underlättar både studier och socialt liv, säger Linda Teng.
Vilka förändringar kan man alltså förvänta sig, inom stundentboende, de kommande åren?
– Vi ser en tydlig förändring och ett ökat behov av att lägga större fokus på relationell förvaltning, där relationen mellan hyresvärd och hyresgäst får en mer central roll. En lyhörd och inkluderande förvaltning bidrar till en tryggare och mer trivsam boendemiljö, vilket i sin tur stärker studenternas upplevelse av boendet.
Samtidigt växer behovet av att utforska och integrera delningsekonomi i studentboenden. Det kan handla om att dela resurser som kök och gemensamma ytor, men även transportmedel och tjänster. Genom delning kan man inte bara sänka kostnader, utan också skapa en starkare känsla av gemenskap och samhörighet bland de boende.
– Det är också viktigt att vi fortsätter att planera och utveckla boenden som sätter studenternas hälsa, välmående och livskvalitet i centrum. Detta inkluderar att skapa både fysiskt och socialt hållbara miljöer som stödjer en balanserad och inspirerande vardag, säger Linda Teng och avslutar:
– Att balansera dessa aspekter – gemenskap, variation, kostnadseffektivitet och innovativa lösningar – är nyckeln till att forma framtidens hållbara och attraktiva studentboenden.
