Den nyligen framtagna klimatmallen är i linje med CSRD och ger en tydlig strategi för att minska klimatpåverkan i hela ledet från byggnation, driftenergi till de boendes klimatpåverkan. Många har efterfrågat en sådan här mall då man ser att man behöver stöd i arbetet med att minska sina klimatutsläpp.
Annamaria Sandgren är expert inom klimat och hållbart samhälle på IVL Svenska Miljöinstitutet och hon menar att målet med mallen är att alla ska slippa uppfinna hjulet på nytt, samt att projektresultaten ska vara tillämpbara och användbara.
– Varje bolag ska med hjälp av de underlag vi tar fram slippa ägna sig åt att lösa alla detaljer på egen hand så att de istället kan ägna sig åt själva åtgärdsarbetet, prioritera rätt insatser och se till de stora penseldragen, förklarar Annamaria Sandgren.
Har ni behövt slipa mycket på mallen, har det funnits saker ni tänkte var bra som sedan visade sig, när det har kommit en bit på vägen, kanske inte var så intressant att ha med?
– Ja, det har varit både mycket jobb och ett mycket roligt jobb. Detta är något som behöver värkas fram. Vi har haft alla standarder, krav och tidigare erfarenhet med oss i ryggen. Sen har vi testtryckt framför allt målnivåer och lämpliga mätetal mot 14 stycken bostadsbolag, hela tiden och många gånger. Ska man sätta en branschpraxis behövs det.
Har det varit väldigt olika eller disparata idéer om vart det ska ta vägen, eller har det varit lätt att uppnå samsyn?
– Det är ett utmanande projekt som innehåller mycket, men det har varit en konstruktiv anda. Så även om alla bolag har kommit olika långt i sitt klimatarbete och vill olika saker så har det ändå gått förvånansvärt bra att enas. Vi har dock lagt en massa tid och kraft på att lösa en många detaljer eftersom “the devil is in the details”. Och jag tycker nog att vi har lyckats ganska bra.
Dessutom är det så att den nyligen presenterade mallen bara är en delleverans från projektet. Det ska också publiceras en separat vägledning om vetenskapliga klimatmål för bostadsföretag. Projektet ska även ta fram enkla riktlinjer för när man kan anses ha uppnått netto noll och tittar också på hur hållbara lån kan utformas för att stötta omställningen. Allt kommer undan för undan bli tillgängligt på IVL:s kunskapsbank eller webb, senare i vår.
Hur ser du på bostads- och fastighetsbolagens klimatomställningsarbete? Är de generellt bra på sådant och vad skulle kunna bli bättre?
– När det gäller fastighetssektorn så är de bra på vissa saker. Vi har ju ett väldigt bra energisystem med låga klimatutsläpp så de utsläppen automatiskt låga om du jämför med andra delar av världen. Fastighetssektorn är också i startgroparna när det gäller att ställa om utsläppen från nybyggnation. Tack vare lagen om klimatdeklarationer har man börjat få koll på att detta är ett stort klimatutsläpp. Här är branschen i helhet i en upplärningsfas. Man har börjat räkna på dessa utsläppen och börjat förstå vad man ska göra. Dessutom genomför basindustrin en hel del som utvecklar nya produkter som grön betong, kör piloter för fossilfria material som exempelvis fossilfritt stål, större träkonstruktioner, rätt material på rätt plats, med mera.
Men det finns saker branschen behöver bli bättre på. Enligt Annamaria Sandgren så:
• rivs det fortfarande för mycket. De bästa byggnaderna sett ur klimatsynpunkt är de som inte behöver byggas. Ett önskemål är att fler vågade bevara och återbruka stommar och andra klimattunga element.
• När det gäller boendes bilkörning behöver bostadsbolagen förstå att de har en viktig roll för att underlätta för de boende att ställa sin fossilbil. Hemmet är den nya macken (dvs laddning nära hemmet) och parkeringen är ofta subventionerad idag så alla boende betalar för parkeringen oavsett om man har bil eller inte. Det är kanske en onödig pengapåse till bilägarna. I större tätorter är allt som har med kollektivtrafik, bra infrastruktur för cykel och gång och kanske även fordonspooler bra åtgärder. När det gäller allt detta har bostadsbolagen en stor roll tillsammans med exempelvis kommunen.
• Fastighetsbolagen kan också behöva bli bättre på att förebygga förbränning av avfall. De är ganska duktiga på avfallssortering, men de behöver förstå att det är en viktig klimatfråga att minimera det som hamnar i förbränningsugnarna. Man behöver jobba än mer systematiskt med allt avfall, från hushållsavfall till bygg- och rivningsavfall, så att så lite som möjligt blir osorterat.
– Men det jag tycker är den största bristen, från stor till liten, det är att högsta ledningen behöver förstå att klimatfrågan är avgörande för företagets framtid, säger Annamaria Sandgren.
Och så är det inte nu?
– Nej, jag upplever att det över lag finns ganska låg kunskap bland ledningsgrupp och styrelserum. Man har inte förstått att klimatfrågan kommer att sätta agendan i samhället de närmaste decennierna, vare sig vi vill det eller inte. Det här gäller både beroendet av fossila inslag någonstans i värdekedjan eller att man behöver anpassa sig till en ny fysisk och affärsmässig verklighet.
Upplever du att det, utan en sådan här mall, är svårt för fastighets- och bostadsbolagen att minska sina klimatavtryck? Ska verkligen mallen behövas? Ska de inte kunna det ändå?
– Jag upplever nog att de som ligger långt fram kan detta, men med den här mallen vill vi ju hjälpa den stora massan. Vi har tagit struktur och upplägg från en klassisk färdplan och sedan har vi lagt till delar så att det blir ett ordentligt strategiskt styrdokument. Vi vill lyfta in klimatarbetet i ledningsgrupper, affärsplaner och årliga budgetar. Det vill säga den ordinarie styrningen av ett bolag. Klimatarbetet ska integreras i verksamheten och inte vara en separat fråga som sköts vid sidan av, förtydligar Annamaria Sandgren.
– Vi vill också hjälpa bolagen att förstå vad som är stort och smått. Samt hjälpa till med detaljer för varje klimatpost, exempelvis lämpliga målnivåer och mätetal, systemgränser, vad som är en vettig baslinje, med mera. Allt för att alla ska slippa uppfinna hjulet och lägga tid på alla dessa detaljer på egen kammare. Det blir helt enkelt lättare om det finns en bra branschpraxis att luta sig mot.
Projektet har också gett förslag på nyckelåtgärder. Annamaria Sandgrens nästa vision är att förmedla hur man kan jobba med sin organisation, hur man förankrar klimatarbetet och vilka nyckelåtgärder man ska ägna sig åt och hur ansvar fördelas och hur rätt personer engageras. Idag, menar hon, är det en klassiker att hållbarhetsansvariga inom bolagen inte når ut i organisationen och att företaget fortsätter som vanligt.
Den här mallen ska ju ge en tydlig strategi för att minska klimatpåverkan i hela ledet, även från byggnation. Så kommer då byggföretag att få ta del av den här mallen också?
– Alla har tillgång till mallen, alla kan ladda ner den. Mallen utgår från ett bostadsbolags verklighet, men generellt kan vilken bransch eller vilket företag som helst nyttja uppbyggnad, struktur, styrning, ekonomi och hur vi rent textmässigt har löst vissa upplysningskrav i ESRS. Målförslag, mätetal, nyckelåtgärder och alla de där detaljerna är dock anpassade för ett fastighetsbolag. Så det behöver man utveckla på egen kammare. Det kommer även byggbolag behöva göra.
Tycker du att CSRD och ESRS-E1 är tillräckliga som direktiv och standard – eller kunde de ha varit hårdare och mer effektiva? Och på vilket sätt i så fall?
– Då utgår jag från det som finns på plats idag och bortser från det som kommer från Omnibus nu i dagarna. Det är bra att veta att det bara är upplysningskrav i ESRS. Det innebär att du får inte lov att ljuga om hur mycket du påverkar klimatet, den biologiska mångfalden eller vilken affärsetik du har. Men du har inga krav på hur vettig din verksamhet måste vara.
Man får alltså släppa ut hur mycket man vill, bara man är sanningsenlig med det?
– Ja, du måste berätta sanningen. Sen är upplysningskraven kopplat till att minska sin klimatpåverkan ganska bra – när man väl har plöjt texten.
Snackar vi EU-byråkrati?
– Ja, det är jobbigt att plöja alla paragrafer. Men upplysningskraven gällande att minska sin klimatpåverkan bygger på beprövade globala standarder och ramverk som Greenhouse Gas Protocol och Science Based Targets. Det kan behövas göra vissa anpassningar till svenska förhållanden vilket vi kommer berätta mer om i vägledningen om vetenskapliga klimatmål som kommer senare i vår. Men jag tycker det är rätt standarder och ramverk att utgå från, säger Annamaria Sandgren.
– Det jag kanske är lite orolig för är att alla detaljerna blir svåra att ta sig igenom. Och det är just det vi vill att mallen ska hjälpa till med. Vi har också gjort en bedömning tillsammans med Sveriges Allmännytta vilka upplysningskrav i CSRD/ESRS som är viktigast för bostadsbolag. Vi har alltså medvetet struntat i vissa delar för att förenkla. Det innebär att mallen inte löser allt, dock löser den allt vi bedömt som viktigt.
Om mallen
Omställningsplanen ger en grund för bostadsbolag att förstå sin verksamhet och vilka nyckelåtgärder de bör fokusera på för att uppnå störst klimatnytta. Den visar hur bostadsföretag kan anpassa sina affärsmodeller för att bidra till Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen och nå nettonollutsläpp senast 2050.
Klimatomställningsplanen är utformad för att möta kraven enligt EU:s direktiv CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering kopplat till klimatförändringar (ESRS-E1).
Projektet har utgått från ett logiskt upplägg för ett strategiskt styrdokument och lagt till viktiga ESRS-upplysningskrav för att förenkla för bostadsföretagen. Den innehåller konkreta exempel, målbeskrivningar och nyckelåtgärder, samt tips för styrning och uppföljning av arbetet med att minska växthusgasutsläpp.
