Strax innan sommaren stod det klart att Sveriges Arkitekter skulle inrätta en ny roll – för att höja tonen på debatten och för att ge arkitekturen och dess frågor och utmaningar i centrum i samhället.
Den nyinrättade tjänsten som samhällspolitisk chef gick till Margareta Wilhelmsson, sedan tidigare opinionsbildare på Jusek. Sedan den 14 augusti har hon börjat sitt nya jobb.
– Jag håller på att bana en väg framåt, kartlägger och känner mig för. Men vi har kört igång några saker, så det kommer att bli spännande.
Konkret; vad ska du göra?
– Det handlar om arkitektens och arkitekturens roll i samhället. Vi vill skruva upp påverkansarbetet. Det är viktigt att lyfta fram arkitekturpolitiken än mer, säger Margareta Wilhelmsson.
Det är något man från politiskt håll delvis har gjort. Regeringen arbetar för att ta fram målsättningar för den fysiska gestaltningen. I dag finns sex mål för arkitektur, form och design, som riksdagen beslutat om.
Men fler saker kommer att tillkomma. En proposition lanseras senare i höst, som kommer att uppdatera dessa mål för att skapa en bred och samlad politik på området.
Propositionen berör många samhällsområden, bland annat inom politiken för en hållbar stadsutveckling, plan-, bygg- och bostadspolitiken och regeringens långsiktiga reformprogram för minskad segregation 2017-2025.
Något som Margareta Wilhelmsson välkomnar.
– Frågorna som politiken nu tagit tag i är sådana som Sveriges Arkitekter har jobbat för under lång tid, exempelvis att det är viktigt att bygga städer, inte bara bostäder.
Kommer det inte för sent?
– Klart att vi hade kunnat önska att det kommit tidigare, men det är glädjande att det går framåt.
Hur ser du på arkitektens roll?
– Inflytandet i dag ligger kanske främst hos byggföretag och politiker. Kvalitets- och gestaltningsfrågorna har inte fått det utrymme de förtjänar i själva processen, det handlar om att stärka arkitekternas roll.
– Det viktigaste är att vi har en hållbar arkitektur, snarare än att det går för snabbt. Hållbarhetsaspekten hoppas jag kunna lyfta fram än mer.
En annan utmaning som det talas om i arkitektkretsar är arbetsmarknaden. I ett Sverige där det byggs mer än någonsin och där Boverket talar om krav på ytterligare byggnation så råder kompetensbrist inte bara i fastighets- och byggsektorn – utan även bland arkitekter där arbetslösheten är futtiga 0,6 procent.
– Det är så klart en extremt låg arbetslöshet och det råder brist på arbetskraft. Fler utbildningsplatser behövs naturligtvis och det är en långsiktig fråga vi driver. Vi vill i sammanhanget också rikta ljus mot internationaliseringsfrågorna. Vi behöver kompetens från andra länder för att möta efterfrågan och samtidigt vill vi öka exporten av svenskt arkitekturkunnande, säger Margareta Wilhelmsson.
