När huset på Södra Hamngatan 47 brann ner för nästan exakt 17 år sedan skapades ett hålrum i Göteborgs stadsbild. Sen dess har platsen gått igenom olika ägare, konflikter, arkitektritade förslag och dessutom varit en omdiskuterad speakers corner som huserade två getter. Nu har till slut ett första spadtag tagits för det framtida kvarteret Johanna som ska växa fram de kommande åren.
20:e september 2005 stod huset på Södra Hamngatan 47 i brand, och sedan dess har gluggen in i kvarteret varit i princip öde. Fastighetssverige kan nu berätta om några av de hinder som stått i vägen för att hålet återigen skulle kunna fyllas med en byggnad. Så här nästan två decennier senare tar Hufvudstaden slutligen ett första spadtag för att gluggen ska bli ett minne blott. Hyresgästerna i kvarteret är evakuerade och har blivit erbjudna nya lokaler, det berättar Fredrik Ottosson, affärsområdeschef på Hufvudstaden, för Fastighetssverige i samband med torsdagens spadtag:
– Nu är vi igång med att hitta nya hyresgäster och hoppas på allt från internationell high-end retail till svenska och lokala aktörer som kommer hålla en god kvalitet, säger han.
En kaffedynasti, politiska väghinder och att nå höjder som Duplantis bara kan drömma om. Så kan man delvis beskriva hur krokig vägen har varit fram till dagens spadtag. Mer specifikt så börjar vägen kröka sig för Hufvudstaden i ambitionen att skapa det enhetliga kvarteret Johanna möjligtvis med en kopp kaffe – och inte vilket kaffe som helst utan Mauritz kaffe, som grundades som en kaffeimportör 1888 av Mauritz Svensson. Spolar vi fram tiden till 1975 så har sonen Tord Wetter tagit över faderns verksamhet och bedriver ett väldigt omtyckt kafé på Fredsgatan, vägg i vägg med huset som inom 30 år ska stå i lågor.
När Hufvudstaden köper ’Brända tomten’ 2011 av Sigillet så står de slutligen som ägare till hela kvarteret som då ska renoveras. Året innan går det att läsa i Göteborgs-Posten om hur de vill höja hyrorna till följd av renoveringarna. Till Göteborgs-Posten berättar Tord Wetter att Mauritz Kaffehus inte klarar en hyreshöjning med 175 procent. Han motsätter sig renoveringen av kvarteret och hyreshöjningen, och ärendet tas upp i hyresnämnden. Beslutet blir att hans hyra inte kommer höjas på två år. När de åren passerat så säger man upp kontraktet, och trots insamlingar och försök att hitta ny lokal står kaffehuset utan ny adress.
Något år innan som Mauritz Kaffehus flyttar ut, presenterar Sigillet tillsammans med Gert Wingårdh ett förslag på hur huset som nu kallas ”Gluggen” ska utformas. Idag är det General Architecture och deras chefsarkitekt Josef Eder som ligger bakom utformningen. Fredrik Ottosson berättar att även Hufvudstaden hade ett samarbete med Gert Wingårdh.
– Det har funnits många förslag sedan 2012. Vi hade bland annat ett fint förslag från Wingårds som vi arbetade med under 2016– 2017. Tyvärr fanns det delar i förslaget som vi och staden inte kunde gå vidare med. Wingårds förslag hade ett djärvare uttryck medan vi nu tillsammans med General Architecture i större utsträckning bygger vidare på den befintliga arkitekturen med flera olika fasaduttryck mot gatan. Vi är medvetna om att vi verkar i känsliga kulturmiljöer där många intressen behöver beaktas och är nu glada över att vi hittat en gestaltning som alla intressenter är nöjda med, säger han.
Fastighetsnämnden delade ambitionen om att gluggen skulle fyllas, men det var just den lilla detaljen att Hufvudstaden till en början ville bygga allt för nytt och allt för högt. Det finns nämligen ett planprogram Göteborgs kommun för området som innebär att kvarteret ska behålla sin karaktär, men också att det inte ska störa utsikten för andra byggnader. De vill helt enkelt inte att det tilltänkta huset ska bli så högt att det istället för en glugg blir en skyskrapa i kontrasten till övriga hus. Hampus Magnusson (M) är fastighetsnämndens ordförande, och han förklarar att det man nu godkänt från nämndens sida är att kvarteret får höjas som mest två till tre våningar.
– Vi har ju många punkter i staden som börjar skjuta i höjden med utvecklingen vi ser kring Järntorget, Gårda, Korsvägen och Karlastan. Men just här i centrumkärnan vill vi hålla oss till ungefär den höjd vi har med oss historiskt så att vi håller en enhetlighet, säger Hampus Magnusson, innan han springer vidare för att sätta sig vid förhandlingsbordet efter valresultatet.
Slutligen så är det de kringliggande husen som ställer till det. Lättast och billigast hade kanske varit att riva de gamla 1800-talshusen och börja om, men en K-märkning ställer höga krav på fastighetsägaren. Fredrik Ottosson har jobbat med kvarteret sedan han började sin tjänst 2016 och han förklarar att det har varit en lång process, dels i vilka delar som ska sparas, dels i frågan om höjden.
– Det har handlat mycket om vilka former och volymer som innerstaden tål. Vi har provat många olika alternativ. Men vi har sett till att spara ett 1800-tals hus och samtidigt jobbat med att ansluta den utvändiga arkitekturen i kvarteret Johanna till historien, säger Fredrik Ottosson.
Som fastighetsägare vill man alltid få så stora byggrätter som möjligt menar Fredrik Ottosson och fortsätter att berätta att de är mycket nöjda med att de lyckats få upp husets höjd med 3-4 våningar som kommer bidra till ljusinsläpp och en attraktiv utkikspunkt för fastigheten med bland annat den takträdgård som ska byggas.
– För allmänheten är det ju främst bottenvåningen som kommer bli den största skillnaden, men sedan hoppas vi verkligen att vi får till en restaurang i toppen av huset som nu ska byggas – en restaurang som kommer bjuda upp göteborgarna till en takterrass med en vacker utsikt över staden, säger Fredrik Ottosson.
