Fjärde året i rad har Karlstad blivit utsedda till Årets Arkitektkommun av Sveriges Arkitekter och HSB. Men vad är det som gör att arkitekterna älskar Karlstad och hur jobbar kommunen med sin stadsutveckling. Det svarar stadsarkitekten Henrik Sjöberg på.
Karlstad är en efterfrågad och attraktiv kommun att bygga i menar stadsarkitekten Henrik Sjögren.
– Det är en del i förklaringen till att vi får det här priset. Vi har lyckats vidhålla förtroendet från arkitektkåren att vi vill utveckla de arkitektoniska värden i projekten, säger han.
– Det är ju väldigt roligt att vi har lyckats fortsätta med det flera år i rad och att det inte var en engångshändelse – utan att vi har ett arbetssätt och en samverkan inom kommunen som fungerar väl.
Ödmjukt säger han att det såklart är många kommuner som gör ett jättebra jobb, likt Karlstad, i att åstadkomma en god kvalitet i det som byggs.
– Men det är också arkitektkåren som har fått svara på frågor om hur de upplever arbetet i kommen och där de menar att vi är en bra kommun att ha en dialog om kring de här frågorna, vilket är ett plus för oss, säger Henrik Sjögren.
Så är det verkligen. I sammanställningen med de andra högt rankade kommunerna, där Borås kom tvåa och Landskrona trea, så är det just arkitekternas omdömen som särskiljer Karlstad. Utöver det baseras indexet på vilka som är de bästa arkitekturstäderna på byggtakt, rutiner och lagefterlevnad.
Malmö har halkat ner från plats fyra till plats 16 och Stockholm och Göteborg ligger på plats 27 respektive 28.
Vad är hemligheten i den relation ni har med arkitekterna i Karlstads kommun?
– Vi jobbar i projekt tillsammans med externa arkitekter, mellan förvaltningarna och med projektörerna för att hitta byggbara lösningar.
– Jag tror att det är en tillgång just att vi har ett flertal arkitekter i arbetet. För då är det också lättare att förstå varandra. Vad man vill, vilka mål och medel det krävs för att åstadkomma en god bebyggd miljö.
– Vi försöker hitta ett arbetssätt som tar hänsyn till projektets art och det gäller även i mindre ärenden. Det behöver inte alltid handla om bygga i centrala Karlstad, utan det byggs i många andra stadsdelar och tätorter i kommunen.
Vad är det för stadsutveckling ni har sett i Karlstad de senaste åren?
– Vi har på ett hänsynsfullt sätt försökt värna Karlstads identitet och inte förbygga oss och tappa värden under tiden. Det är en ambition vi har att hitta någon slags balans i byggandet och inte glömma bort befintliga bostadsområden.
En respekt för det man har och inte bara det man vill?
– Ja, och en förståelse för att man har en stor bebyggelsemassa som också behöver underhållas och skötas om, så att man klarar av det långsiktiga perspektivet. Det är den mest hållbara lösningen för framtiden.
– Vi har haft ett område på den södra sidan av den gamla stadskärnan som har varit verksamhetsområden ända tills nu. Det är attraktiva lägen mot Vänern som har varit väldigt intressanta och eftertraktade från byggaktörer.
Henrik Sjögren säger att de är beroende av att det finns en vilja också hos entreprenörer, byggherrar och lokala aktörer för att det ska bli en samverkan.
– Vi har haft ett ganska pragmatiskt arbetssätt med en arkitekturpolicy som faktiskt beskriver frågorna om hur man kan jobba med arkitekturen. Vi begär en arkitekturpresentation som får en större vikt så vi verkligen förstår hur man tänker på byggherresidan och vad de önskar.
– Sen sker det såklart förändringar i byggprojekt också, så är vi beredda på att man förändrar sitt projekt på grund av olika omständigheter. Men det här är väl ett tecken på att det har, i alla fall arkitektkåren har tyckt att Karlstad kommun har varit en bra kommun att jobba mot.
Ni lyfts också fram för att ni har en god efterlevnad på rutiner och lagar. Vad är det ni gör rätt i det arbetet?
– Ja, det är väl helt enkelt att vi vill ha rättssäkra beslut. Vi vill ha bygglov som håller och som inte blir upphävda. Det är klart att det är en hel del dokumentation och redovisning som krävs i bygglovsskedet som man får förhålla sig till.
– Men samtidigt får man inte glömma bort att det är det byggda resultatet. Det är det färdiga resultatet som är viktigt. Vi vill ju handlägga ärendet korrekt och inte skapa problem för oss själva eller byggande aktörer längre fram. Sen kan det alltid bli överklaganden, men för det mesta håller våra bedömningar.
Ni fick lite baxning från Sveriges arkitekter och HSB på era riktlinjer för bostadsförsörjningen, som börjar bli gamla. Är det någonting som ni arbetar med att förnya?
– Absolut. Vi tycker ju att det är konstruktiva synpunkter som vi naturligtvis kommer ta till oss. Det ett värdefullt inspel att vi behöver se över hur vi syftar framåt med bostadsförsörjningen. Vi behöver nog bli mer tydliga där.
Kommer ni satsa på att bli Årets Arkitektkommun nästa år också?
– Vi är väldigt glada om vi kan vara med bland de fem, tio första. Eller om vi vinner igen såklart. Men vi vet att det finns andra kommuner som är också väldigt duktiga och kompetenta i de här frågorna. Så vi är ödmjuka inför den situationen och att vi kanske inte lyckas en gång till, säger Henrik Sjögren.
Topp-tjugo-listan
1. Karlstad
2. Borås
3. Landskrona
4. Sundsvall
5. Tyresö
6. Lund
7. Växjö
8. Järfälla
9. Örebro
10. Helsingborg
11. Gävle
12. Karlskrona
13. Eskilstuna
14. Västerås
15. Täby
16. Malmö
17. Botkyrka
18. Uppsala
19. Skellefteå
20. Sollentuna
