I en kvintett så går fastighetsägare nu framåt med förslag om att rusta upp en dyster sidogata till Avenyn i Göteborg. Bland idéerna för detaljplanen finns förslag på radhus – på taken.
Som ett av de sista ärendena för stadsbyggnadsnämnden i Göteborg att ta ställning till 2024 fanns ett annorlunda ärende. I en gemensam ansöka om detaljplan så har Balder, Wallenstam, Sigillet, kommunala Göteborgslokaler och en privat bostadsrättsförening lagt fram ett planförslag om att bygga 150 bostäder, kontor och verksamheter. Detta i två kvarter längs med Lorensbergsgatan, med allt från 1800-tals byggnader och fastigheter från 60-talet, med dess dekorlösa fasader.
På andra sidan Avenyn ligger Teatergatan som är en gata som likt Lorensbergsgatan tidigare varit rätt ruffig. De senaste åren har Teatergatan genomgått en stor förändring, med bland annat flertalet restauranger och krogar som gjort gatan med levande. Kanske finns det liknande förutsättningar för Lorensbergsgatan om den nya detaljplanen godkänns. Planområdet rör kvarteren Örup och Glimmingehus och syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten för en utökning av byggrätter på de befintliga fastigheterna. Framför vill de fem att det ska ge mer möjligheter för fler bostäder i innerstaden, utökade möjligheter för kontor och verksamheter i bottenvåningarna och blandad levande stadsmiljö genom att utveckla Lorensbergsgatan till en attraktiv stadsgata.
I sitt övervägande skriver stadsbyggnadsförvaltningen att möjligheten att förtäta i befintliga miljöer är gynnsamt då redan befintlig infrastruktur kan nyttjas, som kollektivtrafik och service. Fördelar som lyfts fram är att fler bostäder och människor som vistas i området bidrar till en aktivering och omvandling av Lorensbergsgatan vilket är positivt för att ändra gatans identitet från bakgata till centrumgata. Att vända den identiteten minskar även barriäreffekten gatan har idag.
Inom planområdet finns idag bostäder, kontor, en gymnasieskola, handel, restauranger, vårdverksamhet och ett parkeringshus. Utmed Lorensbergsgatan finns idag flera varuintag till handelsetableringar utmed Avenyn, samt infart till parkeringshuset. Däremot finns få publika verksamhetslokaler i markplan.
Men det finns såklart vissa begränsningar då planområdet ingår i stadens program för bevarande och Riksintresse Göteborgs innerstad. Planen från fastighetsägarna är att de vill säkerställa att värdefull bebyggelse och utpekade byggnadsminnen inom planområdet bevaras. Men det är på den här punkten den största invändningen finns från förvaltningens sida, som kan ha en negativ påverkan på de kulturhistoriska värdena.
”Planförslaget medför också negativa konsekvenser på kulturmiljön i och med skalan på förslaget vilken också får stor påverkan på tillgången till dagsljus. Såväl gata som innegårdar blir mörkare och trängre. En avvägning har gjorts mellan intresset att utöka byggrätter för fler bostäder och verksamhetslokaler i ett centralt läge av staden, samt intresset av att bevara de kulturhistoriska värdena, ta hänsyn till befintliga bostäder och verksamheter samt klara bullerkrav, krav på dagsljus, parkering med mera. ”
Stadsbyggnadsförvaltningen anser där med att planförslaget behöver prövas i ett samråd innan förslaget utvecklas med mer detaljer om utformning och gestaltning.
Vidare gällande kulturmiljön så skriver förvaltningen att förutsatt att gatufasader på påbyggnadsvolymerna utformas i samklang med befintliga byggnaders karaktär och med hänsyn till bebyggelsens värdebärande kontrasterande karaktär mellan huvudstråk/bakgata, bedöms påbyggnader kunna genomföras med måttlig till stor effekt på aktualiserade fysiska/visuella egenskaper. Planen från fastighetsägarna för fastigheterna med rivningsförbud är att de värdebärande fysiska och visuella egenskaperna ska förbli intakta.
Det specificeras inte hur många radhus på taken det kan bli tal om på fastigheten Lorensberg 55:15, ägt av Balder. Detaljplanen möjliggör att byggnaden, som idag är sex våningar, tillåter bostäder i två våningar, i form av radhus på del av taket. Initialt så bedöms påbyggnadernas indragna placering utgöra en anpassning som mildrar effekten av synlighet från Södra vägen. Däremot ser man det som en risk att det på längre avstånd kan verka störande på den annars horisontellt präglade bebyggelsen, som man beskriver det.
