Fastighetssverige tog igår en djupdykning i om det finns en potentiell KAJ-effekt – alltså att efterfrågan på bastu skulle öka i våra bostäder – efter vinsten för gruppen KAJ i Melodifestivalen med deras Bara bada bastu. Nu ger experten sin syn på både bastuns potential och vilka andra trender vi ser.
Pandemin skiftade fokus på hur människor ville bo och vissa trender lever kvar än idag säger Claudia Wörmann som är boendeekonom på Hypoteket. Men först till frågan – kommer efterfrågan på bastu i våra bostäder öka nu?
– Jag tror väl att det är lite långsökt med en KAJ-effekt och bastuefterfrågan. För ett antal år sen fick jag frågan New York Times om priserna på bostäder i Vasastan hade ökat i samband med när Stig Larsson-trilogin var som mest hajpad, då den utspelade sig där. Men svaret på den frågan är ju nej, det är inte det som driver efterfrågan.
Så vad är det för trender vi ser nu?
– Det är fortfarande ett stort intresse av att odla egen mat och jag tror att den trenden kommer att hålla i sig. Det intresset började under pandemin och nu har vi matpriserna som ökar. Den odlingstrenden kommer hålla i sig, alldeles oavsett om man bor i bostadsrätt eller villa. Att ha odlingsmöjligheter är här för att stanna.
– Det är långt många fler som odlar och som har intresse för att producera egna grönsaker nu. Det har blivit en form av gemenskap för många, i forum och i bostadsområden.
Det finns också en trend kopplat till hur elen blivit dyrare. Intresset för möjligheten till solceller och att påverka elförbrukningen har ökat. Det kan också vara så att fler människor väljer att bosätta sig på en liten yta, för att frigöra tid till annat, och för att det känns mer hållbart säger Claudia Wörmann. Ekonomi och hållbarhet blir drivkraften här.
– Många strävar efter att leva mer klimatsmart. Det gör man i en liten bostad och jag tror att den trenden kommer att förstärkas. Alldeles oavsett om du har råd med en stor våning, så väljer en del bort det för att bo på en liten yta.
– Sen är det ju svårare för en ung person att komma in på bostadsmarknaden och då kan man tänka sig att efterfrågan på små och yteffektiva bostäder ökar tack vare – eller på grund av – att det blir för dyrt helt enkelt annars.
Det finns de som riktar viss kritik mot de yteffektiva bostäderna och att de helt enkelt är för små för att man ska vilja bo där på längre sikt. Kan det vara så att vi bygg för små bostäder?
– Flexibiliteten i boendet blir väldigt svårt när bostäderna är små och det är svårt att bygga om. Det är heller inte lätt att med nuvarande regelverk vara så innovativ som man vill i planeringen. Men jag skulle ändå säga att det är en parallell trend att fler vill ha yteffektiva bostäder, alldeles oavsett ålder ställer det större krav på de gemensamma ytorna.
Hon tar exemplet att man i generation X nu kanske är i den livssituationen att man både får besök av vänner och av vuxna barn, men att det kan bli svårt i en liten bostad. En lösning är givetvis att föreningen erbjuder en lägenhet eller en stuga där besökare kan bo och annat utrymme som gör att man kan ha stora middagar och gäster trots allt.
Om vi ser till de gemensamma ytorna generellt, ser du några trender där? Under pandemin pratade vi till exempel om möjligheterna till delade kontorsytor?
– Vi har ibland lite svårt med de gemensamma ytorna och att tvingas in i någon form av samvaro. Här kan kanske nya fastigheter skrota föreningslokalen till förmån för, eller också ha som en hybridlösning, att erbjuda de som bor i huset möjligheten till en arbetsplats. Vem vet, det kan kanske leda till att det är lättare att hälsa på grannen efter det att man delat kontor med varandra. Om möjligheten att arbeta remote fortsätter ser jag absolut det som något som kommer att efterfrågas. Sen kanske det inte är lika aktuellt som det var för några år sedan.
– Men annars är det nog just möjligheten till att odla som är det som kommer fortsätta efterfrågas.
Är det något annat trend som du ser nu?
– Jag tror att vi får fortsätta att tänka i pris, som med solceller på en fastighet. Visst, det kanske initialt kostar en del att installera, men det kommer att kosta mindre nu med de nya bygglagarna som innebär att man inte behöver begära bygglov. I slutändan drar solcellerna ner kostnaden. Så jag tror att man måste tänka kostnadseffektivt.
– Men ingen bastuhajp på grund av KAJ. Det kan ju finnas efterfrågan på sikt, om man nu ska ta ytterligare ett steg, att man tittar på mer nischade boenden. Alltså att människor söker sig till en bostad, givetvis med ekonomin på plats, som speglar ens intresse. Då kan det väl lika gärna vara att man vill bada bastu och isvak, har ett särskilt intresse för odling eller vad det än må vara.
– Men först ska vi få igång bostadsproduktionen igen, säger hon.
