Coronavirusets utbrott har lett till att detaljhandeln hamnat i ett väldigt utsatt läge, med dramatiskt minskade intäkter som följd för många butiker. Monica Bruvik, senior detaljhandelsanalytiker på HUI Research, ger sin analys av situationen och berättar om vilka åtgärder som behövs för att hjälpa branschen.
Coronautbrottet har gjort att kundtillströmningen till många av landets butiker och köpcentrum har minskat drastiskt. Försäljningen i många butiker har snabbt tvärnitat med dramatiskt minskade, eller till och med helt uteblivna intäkter som följd. Likviditeten bland många sällanköpshandlare är akut hotad, och under onsdagen krävde Svensk Handels vd Karin Johansson ett tillfälligt hyresstopp för att rädda utsatta butiker. Hyrorna är, efter personalkostnaderna, den största kostnadsposten för sällanköpsvaruhandeln.
Monica Bruvik, senior detaljhandelsanalytiker på HUI Research, delar Karin Johansson uppfattning om att Corona-utvecklingen kommer att ha en betydande påverkan på handelsfastigheter:
– Om utvecklingen håller i sig, vilket den sannolikt gör under en längre period, kan fastighetsägare räkna med en del uteblivna hyresinbetalningar. De omfattande besöks- och omsättningstapp vi nu ser inom restaurang, besöksnäring och sällanköpshandel är extraordinära. För att minimera framtida hyresbortfall kan fastighetsägare agera nu. En nära dialog med respektive hyresgäst ger insikter om vilka åtgärder som kan vara lättnader. Några lågt hängande frukter är att förkorta öppettider, hålla nere gemensamma kostnader och dela upp hyresinbetalningar. Detta akuta läge medför också känsligare åtgärdsförslag som anstånd med hyra och hyresrabatter för att enskilda aktörer inte ska gå omkull. Det pågår också en intensiv dialog mellan branschorganisationerna Svensk Handel, Fastighetsägarna och Visita för att hitta lösningar. Fastighetsägare sitter i samma båt som detaljhandeln och restaurangnäringen och alla behöver så många kreativa lösningar som det går att finna, säger Monica Bruvik till Fastighetssverige.
Flertalet köpcentrum runt om i landet har kortat ner sina öppettider de senaste dagarna, såsom Mall of Scandinavia i Solna och Nordstan i Göteborg. Det gör bland annat att hyresgästerna kan sänka sina personalkostnader. Ytterligare inskränkningar på samhället, såsom stängningar av skolor, förskolor eller allmän karantän skulle få ytterligare negativa effekter. Regeringen har infört åtgärder för att stötta företag och jobb, men det kan göras mer för att underlätta för detaljhandeln menar Monica Bruvik.
– Det har funnits stark kritik för att Sverige inte har stängt ner det samhället likt man gjort i flera andra länder. Om det sker framöver kan vi vänta oss en större påverkan på detaljhandeln och övriga ekonomin.
Danmark har stängt ner samhället i större utsträckning än Sverige. Där håller matbutikerna öppet som vanligt men i övrigt har beslut fattats om att stänga samtliga köpcentrum såväl som nattklubbar, barer och krogar. De långvariga ekonomiska konsekvenserna av detta är naturligtvis svåra att sia om i dagsläget förklarar Monica Bruvik:
– I dessa extraordinära situationer är det svårt att prognostisera framtiden. Vi kan konstatera att köpbeteendet har förändrats mycket. Hittills har exempelvis efterfrågan på dagligvaror ökat starkt. Bunkringskulturen av toalettpapper, konserver och apoteksvaror är en anledning. En annan förklaring kan vara att måltider som tidigare intogs på restaurang istället ersätts av inköp i livsmedelsbutiken. Vi ser också ett ökat intresse för att handla på nätet. Nätmat-aktörer har fullbokade leveranser och slår i taket för sin kapacitet. Dagligvaruhandeln och apotekshandeln påverkas helt annorlunda än sällanköpshandeln.
Detaljhandeln har befunnit sig i krisartade situationer tidigare men den här situationen är unik:
– Den här gången handlar det om att en statlig myndighet och regeringen i stort sett uppmanar oss att inte gå till köpcentrum, restauranger och butiker för att minska smittspridning, säger Monica Bruvik.
Hur ska branschen kunna återhämta sig om detta blir långvarigt?
– Det bästa som kan hända när pandemin ebbat ut, är att vi konsumerar oss ur detta ekonomiska problem. Än har de svenska konsumenterna en stark ekonomi men konsumtionen kan också stimuleras, till exempel med finanspolitiska åtgärder. Här och nu kan var och en aktivt stötta sina favoritbutiker och restauranger. Det är ett bra läge att göra det nu samtidigt som vi som individer tar vårt ansvar för att minska smittspridningen.
