Pandemins efterskalv kan faktiskt vara bra för citykärnorna. Det menar Monica Bruvik, vd för City i Samverkan. Föreningen som hjälper till i samarbetet mellan fastighetsägare, Stockholms Stad och handeln tror att stadskärnorna och cityhandeln har goda chanser att klara sig genom lågkonjunkturen.
Hur fraktar man en Billy hylla på cykeln eller i kollektivtrafiken? IKEA:s butik i Gallerian i Stockholm har precis kommit upp i 10 miljoner besökare. Hur går det ihop med tanke på att kundunderlaget till största del inte tagit sig dit med bil?
– Det som funkar med den butiken är att man kan beställa hem från vilken butik man vill runt om i landet eller världen och få leverans samma dag om man önskar. Eller så besöker man bara för inspiration inför ett köp eller plockar ihop en kasse som de skickar hem till en utan att man behöver frakta den i tunnelbanan, säger Monica Bruvik.
Den typen av lösningar där det blir gränslöst mellan den fysiska butiken och e-handeln är något Monica Bruvik ser framför sig när hon talar på Fastighetssverige event Stora Retaildagen.
– Jag ser ändå framför mig att e-handeln inte är ett större hot mot den fysiska. Snarare att e-handeln bara blir ett komplement eller ett leveranssätt för det man handlar, just för att vi har problemet i kollektivtrafiktunga citykärnor med hur vi ska få hem det vi handlar. Särskilt nu när vi ser en sådan strukturomvandling som ska få ännu fler att röra sig kollektivt in till centrum så måste gränsen blir mer flytande, säger hon.
City i Samverkan är alltså en ideell förening som syftar till att medlemmarna ska kunna samverka och göra city mer attraktivt. Det finns väldigt mycket att göra och därför är det viktigt att prata med grannen och göra arbetet med att förbättra centrum gemensamt. Det såg väldigt dystert ut i början av året för handeln berättar Monica Bruvik. Men det har man tagit igen.
– Handelsomsättningen ligger bara sju procent under 2019, och hade det varit för hela året så hade vi legat mycket över 2019s siffor. Jag hade inte vågat hoppas på att vi skulle återhämta oss så snabbt, säger hon.
Monica Bruvik förutspår att även om hushållen kommer hålla i plånboken så kommer handeln i Stockholms city gå bättre än för handeln i genomsnitt. Det baserar hon på att ’hemmafixeriet’ och kapitaltunga varor ha man bockat av under pandemin, medan till exempel garderoben har fått stå tillbaka.
– Nu när vi är ute och träffar folk igen så kommer garderoben behöva en uppdatering och de handelssegmenten finns i Stockholms city, säger hon.
Med på eventet var också Magnus Behrenfeldt, chef för stadsutveckling, AMF Fastigheter. Drygt 15-20 procent av fastighetsportföljen är handelsfastigheter som finns enbart i Storstockholm. Men det som gör city unikt för AMF som fastighetsägare är just hur mixen av fastighetsslag ser ut.
– Det här är väldigt viktig att det inte är så mycket bostäder i city. Det gör det till en helt annan unik dynamik. För vi som fastighetsägare tjänar väldigt bra på de kontor vi har, men det hänger också väldigt mycket på att de som sitter på kontoren också trivs i området och med gatumiljön. Men just för att ingen bor där så blir det en plats för alla i upptagningsområdet.
Magnus Behrenfeldt menar att medborgarna är engagerade i city och där man vill att den ska stå för något.
– Men det krävs investeringar och långsiktiga planer. Det börjar bli tydligt i bilden av vad city ska vara och visionen börjar bli mycket tydligare nu. Klart mer att göra och en del i det är att sätta Stockholm i större perspektiv och jämföra med andra europeiska storstäder. Vad ska vi vara och vad ska vi inter vara, säger Magnus Behrenfeldt.
Magnus Behrenfeldt säger att det är viktigt att kan skapar en känsla för en stadskärna. Det spelar ingen roll om medborgarna hatar eller älskar platsen. Men känner man inget för sin stad så flyttar för man. Monica Bruvik instämmer i att man måste skapa attraktiva platser som blir som ett varumärke.
– Det handlar om vibben på platsen. Där finns det olika lösningar på hur man får fram den. Men jag tror inte på det här att satsa på att det ska bli någon slags ”kvarterskänsla” med olika kvartersidentieter. Just Stockholms city till exempel kan inte fungera som ett gammalt kvarterstorg, upptagningsområdet är alldeles för stort för att man ska kunna avgränsa det, säger hon.
Monica Bruvik konstaterar att cityhandeln kommer överleva även denna kris.
– Men det viktiga nu är att vi får till en känsla av stolthet kring cityområdena från medborgarna och konsumenter. Och att vi hänger med i tiden och fortsätter vara relevanta för det som man efterfrågar, säger hon.
