Träd och växtlighet i staden får oss människor att trivas och må bra. Grönska förbättrar också luftkvaliteten, gynnar biologisk mångfald och motverkar effekterna av extremväder som skyfall och värmeböljor. Nu startar ett forskningsprojekt som ska undersöka hur våra städer kan bli grönare.
Med hjälp av modellberäkningar ska IVL Svenska Miljöinstitutet utvärdera vilken effekt grönskan har på luftkvalitet och stadsklimat. Dessutom ska man i projektet undersöka hur grönskan påverkar upplevelser och välbefinnande.
– Vegetation är viktig för att städerna för att städerna ska bli trevliga, samtidigt som den kan vara svår att få in, säger Jenny Lindén, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet, som nu dragit i gång projektet projektet Gestaltad urban grönska för en hälsosam livsmiljö.
Ett problem är att fokus ofta ligger på just träd, som kräver mycket plats, både över och under markytan. Forskningsprojektet ska undersöka hur städerna och stadsmiljön ska kunna bli grönare och hur småskalig grönska som buskar, gröna väggar, gröna tak och växtbäddar kan komplettera trädplantering.
– Det är lätt att vegetation får stryka på foten när hus och andra nyttor ska få plats. Vi har svårt att motivera tillräckligt starkt varför grönskan ska in, eftersom den behöver mycket plats, innebär kostnader och kräver underhåll. Vi kände att vi behövde ta ett samlat grepp; hur kan vi kvantifiera det här, vilka nyttor ger grönskan, vilka alternativ som finns till träd och hur får man in detta i stads- och samhällsutvecklingen?
Det är många städer som idag har som uttalade mål att öka sin grönska, men det är inte så många som lyckas nå dessa mål. Till detta kan det finnas en rad olika orsaker, menar Jenny Lindén.
Ett problem med att nå städernas mål för grönska är att fokus ofta ligger på just träd, som kräver mycket plats, både över och under markytan. Därför vill man i det här projektet undersöka hur småskalig grönska som buskar, gröna väggar, gröna tak och växtbäddar kan komplettera just trädplantering. För att få in den här typen av småskalig grönska i staden krävs ett starkare samarbete med fastighetsägare, eftersom grönskan då i större utsträckning behöver komma in på deras mark, fasader och tak.
– Min erfarenhet är att det är många saker som ska få plats på liten yta i en stad. Eftersom vegetationen ger lite nytta på många olika områden – det blir bättre luftkvalitet, dämpar buller, tar upp mer vatten vid skyfall, sänker temperaturen, ökar biodiversiteten med mera, så är det svårt att konkret säga vad enskilda träd eller annan grönska ger för nyttor. Därför är det också svårt att motivera att just den ska prioriteras, menar Jenny Lindén.
Man kan prata om det storskaligt eller om specifika situationer men ofta arbetar forskare eller mätinstrument med en sak i taget och då skaps inte tillräckligt starka argument för att motivera dels den plats vegetationen tar, dels den kostnad detta utgör.
– En asfaltsyta kräver mycket mindre underhåll än växtlighet, framför allt i början, under de första åren, efter plantering. Så utrymmet och kostnaden kontra nyttan, som är diffus.
Skulle det gå att konkretisera på något sätt, så att man får raka siffror på den nytta grönskan skulle göra?
– Vi jobbar med beräkning av effekten på luftkvalitet och möjlighet till klimatanpassningar, med förbättrad komfort och sänkta temperaturer och där är ju vegetationen otroligt viktig: den sänker temperaturen, den skuggar, föroreningar deponeras på blad och ger sänkt halter. Här både applicerar och utvecklar vi modeller för att öka förståelse för nyttorna.
Vegetation är dock komplex och svår att beskriva med en matematisk formel, eftersom det finns så många olika typer av vegetation som påverkar på olika sätt. Det är därför svårt att hitta modeller för att beskriva dess inverkan på ett enhetligt sätt, men detta är också något IVL och Jenny Lindén tittar på.
– Men som arbetet ser ut i många städer är det ofta stuprörsliknande beslutsprocesser; de som jobbar med luft följer en medan de som jobbar med klimatanpassningar följer en annan och så vidare. Då har vegetationen nyttor i alla stuprör men de pratar inte så mycket med varandra – trots stora synergieffekter, säger Jenny Lindén.
Hur mycket grönska behövs det i en stad och hur ligger Sveriges städer till när det gäller det?
– Vi tittar på det utefter något som kallas 3-30-300-regeln. Det är ett ganska lättbegripligt begrepp: man ska sikta på att alla ska se tre träd från sin bostad och sin arbetsplats, det ska finnas minst 30 procent krontäckning i staden, det vill säga 30 procent av staden sett uppifrån ska vara grön, och så ska det vara max 300 meter till en park. Det är det vi människor behöver för att må bra och trivas i en stad.
Flera städer har börjat kartlägga hur det ser ur, om man når 3-30-300-målet. I Svenska städer finns ganska mycket parker så man ligger bra till när det gäller 300-målet. Svenska städer som helhet ligger också rätt bra till när det gäller 30-målet.
– Däremot ser det väldigt olika ut, beroende på var i städerna man är, vad gäller att se tre träd och ha trettio procents krontäckning. För det krävs ganska många träd i gaturummet för att nå båda dessa mål. Det finns områden där man har väldigt långt kvar och där man i princip aldrig kommer att nå de målen. Det är inte mycket man får röra i gamla stadskärnor, till exempel, på grund av kultur- och byggnadsminnen och så vidare. Så i vissa områden får man nog acceptera att det inte kommer att bli 3-30-300. Men då har de istället andra värden.
