Miljö- och hållbarhetssatsningar är viktiga för fastigheternas varumärken, men går det att mäta hur de faktiska siffrorna ser ut? Betalar hyresgästerna mer för gröna lokaler? Hur viktiga är egentligen certifieringarna – och avgör det värderingarna? Linda Kjällén, hållbarhetschef på CBRE, tog en pratstund med Fastighetssverige i samband med sin medverkan under Stora Hållbarhetsdagen under torsdagen.
CBRE, som är världens största fastighetsrådgivare, pejlar hela tiden av trender i fastighetsbranschen och vad som påverkar investeringsbesluten. Bolaget arbetar främst med kommersiella fastigheter och tittar på vad som påverkar värdet på dessa fastigheter och ser idag att det är tämligen självklart att pengar och hållbarhet hänger ihop.
Linda Kjällén, som är hållbarhetschef på CBRE, menar att hållbarhetsarbetet i fastighetsbranschen, när det drog igång på 90-talet, mest skedde på frivilligbasis. Hur ser hon på resan man gjort från den inställningen till dagens?
– I backspegeln är det som hänt otroligt. Jag började jobba med de här frågorna 2010 och då låg vi i Sverige i startgroparna och letade definitioner, man eftersökte en branschgemenskap över vad vi egentligen ska anse är hållbara byggnader. Jag har fått se hur det här varit som en ”hockeyklubba”, alltså en exponentiell ökning, det bara växte enormt. För mig gav det en känsla av att branschen var jättetaggad över att jobba med de här frågorna – men man ville veta om man gjorde rätt, hur man skulle göra och hur det hela skulle bedömas.
Därför, menar Linda Kjällén, finns miljöcertifieringarna: man vill ha ett ramverk, en definition. Det är också så att om tillräckligt många är överens om att certifieringar är bra så bildas en efterfrågan som leder till jämförelse och tävlan i branschen.
– Så vi har absolut kommit långt – men om man ser till våra utsläppssiffror, till exempel, som är det Boverket mäter, så har vi fortfarande en hel del att göra. Det går åt rätt häll, men takten skulle kunna öka.
Varför skiljer sig uppfattningen om vad som är viktigt när det gäller fastighetens hållbarhetsattribut åt så mycket?
– Det beror på vem man frågar. En hyresgäst och en investerar har olika perspektiv och olika intressen. Hyresgäster är ju alla möjliga typer av bolag som inte primärt jobbar med fastigheter varje dag, men det kan ju en fastighetsägare och investerare göra. Där kommer man ju att ha olika delar av hållbarhetsagendan som man vill ska genomsyra fastigheterna. Vi har ändå sett att de här olika grupperna enas i att det handlar om energieffektiva fastigheter, bra utformade, motståndskraftiga mot förändring och certifierade – för det har vi lärt oss är en kvalitetsstämpel och känns tryggt.
Bland hyresgäster och investerare vill man också att fastigheterna ska vara smarta. Hur får man in det under hållbarhetsparaplyet?
– Det handlar om teknik och digitalisering, det vi kallar proptech. Man ska kunna optimera fastigheten på minutbasis, den ska inte vara igång om ingen är där och så vidare. Det finns digitala tvillingar av fastigheter där man kan testa optimering av fastigheter innan det genomförs ute i verkligheten. Så en smart, uppkopplad fastighet efterfrågas ofta.
När det gäller energideklarationens olika certifieringsklasser så ligger Sverige lågt när det gäller A- och B-certifierade fastigheter. Varför?
– Det handlar om hur vår energideklaration och klassindelning ser ut. Boverket sätter de här gränserna och tanken är att A och B ska vara ganska svårt att få. Eller, snarare: så har inställningen varit tidigare. Om vi jämför hur Sverige presterar med europeisk nivå så ser detta inte så bra ut, fast det kanske inte är hela sanningen. Vi har till exempel grön fjärrvärme i Sverige och tillgång till förnybar energi, men trots det jämförs detta med vissa andra europeiska länder, som använder gas och kol och ändå hamnar på A och B – eftersom de har en annan klassindelning. Det finns ingen harmonisering på europeisk nivå när det gäller hur energiklassindelningen ser ut; det bestäms på nationell nivå.
Men det kommer att ändras nästa år?
– Ja, exakt: Boverket har en remiss ute nu där man föreslår en justeringen av de här klasserna, vilket betyder att man kan flyttas upp en eller två klasser. Det blir lite av en ”förgrening” av vårt bestånd som en rent administrativ åtgärd. Fastigheterna är detsamma, klassificeringen ändras.
