Igår, tisdag, publicerade SCB nya siffror för deras prognos för hur mycket städerna kommer växa i befolkningsmängd de kommande åren. I topp ligger Göteborg, som kommer växa med över 16 000 invånare. För huvudstaden är den siffran bara 10 000. Men att vara den staden som ska växa mest ställer också större krav på kommunen. Det menar Christina Heikel som är stadsutvecklingsansvarig på Västsvenska Handelskammaren.
Trosa, Kungälv och Knivsta är kommunerna som beräknas växa mest procentuellt de närmaste fem åren, visar SCB:s nya regionala befolkningsframskrivningar. Men i absoluta tal beräknar statistikmyndigheten att det är Göteborg, Uppsala och Malmö som kommer att växa mest.
För lite mer än en månad sen så skruvade SCB ner prognosen för hur befolkningsutvecklingen fram till 2040 kommer se ut. En stor minskning i antal födda barn är att vänta. Men igår kom de alltså med den nya prognosen för hur det på kommunnivå kommer se ut de närmsta fem åren. Till 2029 beräknas Trosa ha vuxit med drygt 1 400 invånare. Det jämfört med det officiella invånarantalet år 2023 innebär en ökning på 9,6 procent. På andra plats, mätt i procent, kommer Kungälv, vars befolkning väntas öka med drygt 3 800 personer, vilket blir en ökning med 7,7 procent. Knivsta, som väntas öka med cirka 1 400 personer, kan på fem år bli 7,0 procent större. I förhållande till nuvarande befolkningsstorlekar är det de största ökningarna av landets samtliga kommuner.
Ser man istället till absoluta tal så kommer Sveriges näst största stad Göteborg växa mest. På fem år så kan befolkningen öka med nästan 16 200 Göteborgare. Ser man till Knivstas granne Uppsala så kommer kommunen kunna folkbokföra närmare 15 300 personer. Som tredje största stad kommer också Malmö på tredje plats när det kommer till antal nya malmöiter, som kan bli 12 200 till antalet. Stockholm kvalar in på fjärde plats med en prognos om 10 000 nya invånare. Det motsvarar en enprocentig ökning.
SCB:s regionala befolkningsframskrivningar är beräkningar som bygger på den nuvarande befolkningssammansättningen i kommunerna. Resultatet måste även stämma överens med framskrivningarna för hela riket så att summan av totalbefolkningen blir densamma.
Förändringar i samhället kan redan på kort sikt göra att förutsättningarna för framskrivningarna förändras – och därmed också beräkningarna om framtidens befolkningsutveckling. Till exempel kan politiska beslut få stor betydelse för antaganden om framtida migration.
Statistikmyndighetens demografiska beräkningar utgår från att den utveckling som varit i kommunerna de senaste åren fortsätter. De räknar på befolkningens åldersstruktur och antaganden om framtida barnafödande, överlevnad, flyttmönster, invandring och utvandring. I de regionala befolkningsframskrivningarna syns därför inte eventuella effekter av kommuners satsningar på exempelvis företagande, bostadsbyggande och infrastruktur. Där ska man också se befolkningsframskrivningarna som en bild av hur befolkningen kommer att utvecklas om kommunerna inte gör några sådana satsningar.
Totalt beräknas 33 procent av Sveriges kommuner växa med minst en procent till och med 2029, medan 47 procent beräknas krympa. I 20 procent av kommunerna beräknas befolkningsstorleken vara relativt oförändrad om fem år.
Den befolkningsutveckling som både Kungälv och Göteborg står inför är inget som förvånar Christina Heikel, stadsutvecklingsansvarig på Västsvenska Handelskammaren. Däremot ställer det större krav på så väl bostadsutvecklingen som på infrastrukturen.
– Det är glädjande men också väntat att Göteborg växer mest i Sverige, mer än Stockholm i både relativa och absoluta tal. Under de senaste två åren har fler unga i åldern 20–39 år flyttat till Göteborg än till Stockholm och Malmö.
– Talent City Index rankar Göteborg högst i landet bland städer där flest i åldern 20–45 år vill bo och arbeta. Det är en utveckling som drivs av stadens attraktivitet men också historiskt stora näringslivsinvesteringar inom grön omställning och andra innovativa framtidsbranscher. Kungälv, som angränsar Göteborg och det industriella navet på Hisingen, är också den kommun som växer näst mest procentuellt i Sverige.
Hon menar att Göteborg inte är tillräckligt rustat för att bostadsförsörja en växande befolkning. Kranskommuner så som Kungälv tar ett stort ansvar för att bostadsförsörja näringslivet i Göteborgsregionen.
– Göteborgs stad behöver bidra mer, inte minst med fler småhus i närheten av stora företagsetableringar. Det är en ohållbar situation idag med kring 1 000 barnfamiljer som flyttar ut varje år. Det ställer också ännu högre krav på en större pendlingskapacitet, när den redan är ansträngd.
Ligger bostadsutvecklingen i fas för att möta den här spådda ökningen?
– Göteborg är inte i fas och behöver snabbt växla upp. Risken är att befolkningsutvecklingen över tid i annat fall dämpas vilket i sin tur får negativa effekter på tillväxt och sysselsättning. Förarbetena till startplanen inför 2025 är alarmerande och tyder på att näringslivet prioriteras i den mån de skapar arbetstillfällen men att dess bostadsbehov inte över huvud taget tas politiskt ansvar för. Det finns också utmaningar som är gemensamma i landet vad gäller i finansieringen av nya bostäder, onödigt kostsamma ledtider och låsningar på hyresmarknaden.
Christina Heikel fortsätter med att Göteborg definitivt behöver växa mer. Befolkningsutvecklingen som drivs av att näringslivet går starkt och skapar tillväxt och konkurrenskraft för Sverige internationellt. Näringslivet har ett stort kompetensbehov som gör att göteborgarna behöver fler bostäder samtidigt som staden ska kunna attrahera kompetens också från övriga landet och världen, säger hon.
Vad går i rätt riktning i stadsutvecklingen nu?
– Göteborg gör ett fantastiskt arbete för att attrahera investeringar och möta näringslivets behov i egentligen alla andra avseenden. Mycket görs för att det ska vara en ännu härligare stad att bo, besöka och verka i. Det är bostäderna som är den svaga länken, för att inte tala om infrastrukturen i en framgångsrik och växande arbetsmarknadsregion.
